Erik Lindegren

Som bilder över kanalens djup, regntunga skyar med rök från stressad kontinent. En dag då vi stod väntande, på öde strand med ögon fästade mot evighet, som vid Shelleys hav en gång då tidens frusna jag blev skuggornas ...

Av: Hans-Evert Renérius | 30 augusti, 2010
Utopiska geografier

En fåfängans marknad, ändå nödvändig

En fåfängans marknad, ändå nödvändig Tidningen Kulturens Guido Zeccola besöker oskuldsfullt Göteborgs bokmässa, diskuterar italienska kungahus med en Bernadotte och lyssnar till Edenborgs obscena predikningar. Jag hade aldrig varit på bokmässan ...

Av: Tidningen Kulturen | 28 september, 2006
Kulturreportage

Varför ”dissipativa strukturer”?

När Prigogine som den förste fick grepp om de system med återkoppling, som konstituerar vår värld, kallade han dem ”dissipativa strukturer”. Efter honom har man sedan mestadels kallat dem ”självorganiserande ...

Av: Erland Lagerroth | 24 november, 2014
Agora - filosofiska essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Jubilerande änder



I bokhandeln (fast den är mest bara en större tidningskiosk) på Logan Airport i Boston säljs röda sockor, krus och tröjor med Red Sox-emblemet, det framgångsrika lokala baseball-laget vars historia går tillbaka till 1901 och som är inne i en bra säsong för närvarande. Och så finns förstås den vanliga uppsjön av management-böcker och snabbt hopskrivna biografier om framgångsrika entreprenörer och företagsledare, och ett par händer fulla med lättsmälta romaner. Det är all lektyr som erbjuds resenären, förutom tidningar och tidskrifter.

 

Om Robert McCloskey


Änderna i Boston är lite enklare, men lika avhållna. Kanske förekom där en gång i verkliga livet en rad ankor eller änder och en polis i trafikvimlet som satte upp handflatan mot bilarna så att de kunde passera – i boken är det bland annat en vackert tecknad Packard med den karakteristiska raka kylaren som bromsat in.

Annons:

Men mitt bland detta finns på hyllorna en jubileumsupplaga från i år av en vacker barnbok i stort format, inplastad (eftersom en dvd-skiva liksom en stor plansch ingår) och med en guldmedalj på omslaget. Det är en klassiker med särskild anknytning till Boston: Robert McCloskeys "Make Way for Ducklings". Den kom första gången 1941 och har varit en bästsäljare under alla sjuttiofem år sedan dess, hittills tryck i två miljoner exemplar. Redan andra året belönades den med The Caldecott Medal från American Library Association, en eftertraktad utmärkelse – det är den medaljen som finns på pärmen.

Historien om vad som händer the mallards – gräsänderna - är enkel, teckningarna trygga.
De hamnar mitt i storstaden och finner efter diverse vådligheter en fristad i en park längs floden. När de ska gå över gatan, först mamma, sedan alla ällingarna i en lång rad, upptäcker en överviktig polis dem och ser till att trafiken stannar upp. Bilderna har blivit så berömda att de översatts till en bronsskulptur som finns i en park i Boston, liksom man låtit gjuta H. C. Andersen och en lyssnande barnaskara för en skulptur i Central Park i New York, och Zacharias Topelius och två andäktiga flickor i Helsingfors.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På andra håll finns skulpturer av Alice i Underlandet, Hattmakaren och Kaninen med sitt fickur, senast vi såg dem var i Botaniska trädgården i Hamilton, en timme söder om Auckland på Nya Zeelands nordö. Änderna i Boston är lite enklare, men lika avhållna. Kanske förekom där en gång i verkliga livet en rad ankor eller änder och en polis i trafikvimlet som satte upp handflatan mot bilarna så att de kunde passera – i boken är det bland annat en vackert tecknad Packard med den karakteristiska raka kylaren som bromsat in.

På en mycket känd dansk affisch från 1959 som reklamerar för det vänligt leende Köpenhamn har alla spårvagnar, bilar, en stor mängd cyklister och folk till fots stoppats av en politibetjent så att en rad ankor kan fortsätta sin vaggande gång utan att mosas av den täta innerstadstrafiken. Man skulle kunna tro att den skicklige affischkonstnären vars stil inte är olik reklamtecknaren Olle Eksells här hemma hade sneglat på Robert McCloskeys bok, klassisk redan då. Men det finns ett välkänt foto på en köpenhamnsk polis som håller upp trafiken just av den anledningen.

Man har dessutom egna ankor i H. C. Andersens hemland. På en klassisk turistaffisch därifrån har den fula ankungen hunnit bli en ståtlig svan. En snart mycket känd anka debuterade 1934 i USA och fanns på svenska redan året därpå, fast hans egen serietidning dröjde till efter kriget: Donald Duck som blev Kalle Anka i Sverige och Anders And i Danmark, avsedd för en lite äldre läseskara än Robert McCloskeys gräsänder. Med jubileumsupplagan av hans bok följer en karta över Boston med historiens olika hållplatser inritade, så kan man traska i spåren efter ällingarnas simfötter.

Robert McCloskey var född i mellanvästerns Ohio 1914 men kom snart till New York där han etablerade sig som tecknare. Han drog sig så ofta han kunde upp till Maine i nordvästra New England där han skaffade sig hus. Han dog 2003 i Deer Isle, Maine 2003 och blev alltså 88 år gammal. Ett par av hans bilderböcker är förlagda dit, dels "Blueberries for Sal" om en liten flicka och hennes mamma som plockar blåbär i vildmarken men kommer från varandra. I stället dyker en väldig björnhona upp. Det slutar lyckligt som det ska i denna amerikanska variant av Mors lilla Olle. Och dels "One Morning in Maine", om en litet fiskeläge med så lockande bilder av granitklippor och havet att man genast vill ge sig upp till denna nordliga atlantkust (en av de allra bästa amerikanska novellsamlingarna som jag aldrig tröttnar på att läsa på nytt handlar om livet i de trakterna, Sarah Orne Jewetts "The Country of the Pointed Firs").

Den bok av Robert McCloskey som tidigast formade min bild av amerikaner och amerikanska företeelser var "Homer Price", på svenska "Han hette Homer" och på norska "Smulteringene" (det vet jag eftersom jag fick den norska översättningen när jag var tolv och genast läste den från pärm till pärm – ett lyckat sätt att vid späd ålder läsa sig ett grannspråk). Det är historien om den knappt tonårige Homer med stubbat hår och breda uppslag på jeansen som bor i en typisk amerikansk småstad där livet går i jämn vardagslunk. Om McCloskey inte varit en så skicklig tecknare hade Norman Rockwell varit den givne illustratören.

I en av de sex historierna med Homer i centrum (i en följande bok kom ännu några fler) rör det sig om en hjälpsam miljonärska som hjälper till när assistans behövs vid en maskin för doughnuts (det som alltså heter smultering på norska och flottyrring på svenska - likt de flesta bra barn- och ungdomsböcker kom den på Rabén & Sjögrens förlag). När hennes armband som är fullsatt med diamanter försvinner så utlyser man en hittelön. Kvarterens ungar börjar ivrigt äta sig genom lagret av nybakade doughnuts. En lycklig färgad flicka biter utan att bräcka tänderna i den där armbandet råkat bli inbakad, och får sin dusör.

I en annan går Homer och hans kompis på premiären för den nya Stålmannen-filmen, på bion introducerad av Superman himself. Men på vägen tillbaka kör han i diket och bilen får bärgas på snöpligaste vis av en åsna. Stålmannen gnäller över ett skrapat knä, av hjälten inget spår när verkligheten kolliderar med drömfabrikens illusioner. I en tredje berättelse tävlar man på en lokal marknad om vem som lyckas få ihop den längsta längden av hopknutna snören. Homer vinner, med sitt väldiga nystan. Och så fångar han en tjuvliga, mest tack vare skunken som lagt sig att sova i deras resväska.

De sidor som jag helst bläddrade fram till handlar om hur nya förstäder byggs i amerikansk expressfart, hur färdiga väggar, golv och tak kommer på lastbilar och sätts ihop på plats, identiskt lika i rad på rad. Det imponerade på mig som i samma veva började läsa den svenska avläggaren av Popular Mechanics som effektivt propagerade för amerikansk know-how. Vad jag inte visste då men tagit reda på senare är att behovet av bostäder åt återvändande soldater just efter kriget tvingade fram sådana snabbt tillkomna städer där alla hus är likadana. Levittown i Pennsylvania är det mest bekanta exemplet.

Man behöver inte köpa "Make Way for the Ducklings": här är hela historien, inläst på åtta minuter av en mycket amerikansk stämma:

MAKE WAY FOR DUCKLINGS Children's Audio Book Read Aloud, written by Robert McCloskey

https://mail.google.com/mail/u/0/#inbox/154cb7e7117ea464

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Den orientaliska dansen  i Kyss henne

Kulturfarans förvandling till äkta svensk kulturskatt

Sommar och sol och friluftsteater som folknöje. Folkkära skådespelare (kända från fina teatrar och populära filmer) uppträder under sommaren bland träd och buskar, i parker, i slottsträdgårdar eller vid ...

Av: Belinda Graham | Essäer om film | 29 augusti, 2016

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Christina Sassner – Prolog till ( stämningen tassande toffelburen )

Det här är prologen till novellsamlingen [ stämningen tassande toffelburen ] med lyriskt laddade surrealistiskt socialrealistiska noveller utan kommatecken med feministiska förtecken. Jag skriver och läser och lär ut. Jag skriver ...

Av: Christina Sassner | Utopiska geografier | 04 juni, 2012

Duccio di Buoninsegna Den sista måltiden

Det nya förbundet

”När de hade sjungit lovsången gick de ut till Olivberget!”

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2015

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Frilans – en livsstil i utdöende? Nedslag i Allan Löthmans bildvärld

1976 var ju faktiskt frågan om Väst eller Öst först skulle ösa iväg sina kärnvapenmissiler och de överlevande vakna upp i totalt mörker under stoftmolnen, i en nukleär vinter som ...

Av: Tomas Löthman | Essäer om litteratur & böcker | 19 februari, 2012

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 24 juli, 2017

Liv Strömquist och äktenskapets baksida

Porträttet ingår i Christer Järeslätts projekt REFRICATER. Hela porträttserien visas på Hotel Tylösand 27 juni - 31 augusti. Liv Strömquist är en av senare års mest omskrivna serietecknare. Hennes rättframma ...

Av: Jimmy Wallin | Litteraturens porträtt | 30 juni, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.