Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Jubilerande änder



I bokhandeln (fast den är mest bara en större tidningskiosk) på Logan Airport i Boston säljs röda sockor, krus och tröjor med Red Sox-emblemet, det framgångsrika lokala baseball-laget vars historia går tillbaka till 1901 och som är inne i en bra säsong för närvarande. Och så finns förstås den vanliga uppsjön av management-böcker och snabbt hopskrivna biografier om framgångsrika entreprenörer och företagsledare, och ett par händer fulla med lättsmälta romaner. Det är all lektyr som erbjuds resenären, förutom tidningar och tidskrifter.

 

Om Robert McCloskey


Änderna i Boston är lite enklare, men lika avhållna. Kanske förekom där en gång i verkliga livet en rad ankor eller änder och en polis i trafikvimlet som satte upp handflatan mot bilarna så att de kunde passera – i boken är det bland annat en vackert tecknad Packard med den karakteristiska raka kylaren som bromsat in.

Annons:

Men mitt bland detta finns på hyllorna en jubileumsupplaga från i år av en vacker barnbok i stort format, inplastad (eftersom en dvd-skiva liksom en stor plansch ingår) och med en guldmedalj på omslaget. Det är en klassiker med särskild anknytning till Boston: Robert McCloskeys "Make Way for Ducklings". Den kom första gången 1941 och har varit en bästsäljare under alla sjuttiofem år sedan dess, hittills tryck i två miljoner exemplar. Redan andra året belönades den med The Caldecott Medal från American Library Association, en eftertraktad utmärkelse – det är den medaljen som finns på pärmen.

Historien om vad som händer the mallards – gräsänderna - är enkel, teckningarna trygga.
De hamnar mitt i storstaden och finner efter diverse vådligheter en fristad i en park längs floden. När de ska gå över gatan, först mamma, sedan alla ällingarna i en lång rad, upptäcker en överviktig polis dem och ser till att trafiken stannar upp. Bilderna har blivit så berömda att de översatts till en bronsskulptur som finns i en park i Boston, liksom man låtit gjuta H. C. Andersen och en lyssnande barnaskara för en skulptur i Central Park i New York, och Zacharias Topelius och två andäktiga flickor i Helsingfors.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

På andra håll finns skulpturer av Alice i Underlandet, Hattmakaren och Kaninen med sitt fickur, senast vi såg dem var i Botaniska trädgården i Hamilton, en timme söder om Auckland på Nya Zeelands nordö. Änderna i Boston är lite enklare, men lika avhållna. Kanske förekom där en gång i verkliga livet en rad ankor eller änder och en polis i trafikvimlet som satte upp handflatan mot bilarna så att de kunde passera – i boken är det bland annat en vackert tecknad Packard med den karakteristiska raka kylaren som bromsat in.

På en mycket känd dansk affisch från 1959 som reklamerar för det vänligt leende Köpenhamn har alla spårvagnar, bilar, en stor mängd cyklister och folk till fots stoppats av en politibetjent så att en rad ankor kan fortsätta sin vaggande gång utan att mosas av den täta innerstadstrafiken. Man skulle kunna tro att den skicklige affischkonstnären vars stil inte är olik reklamtecknaren Olle Eksells här hemma hade sneglat på Robert McCloskeys bok, klassisk redan då. Men det finns ett välkänt foto på en köpenhamnsk polis som håller upp trafiken just av den anledningen.

Man har dessutom egna ankor i H. C. Andersens hemland. På en klassisk turistaffisch därifrån har den fula ankungen hunnit bli en ståtlig svan. En snart mycket känd anka debuterade 1934 i USA och fanns på svenska redan året därpå, fast hans egen serietidning dröjde till efter kriget: Donald Duck som blev Kalle Anka i Sverige och Anders And i Danmark, avsedd för en lite äldre läseskara än Robert McCloskeys gräsänder. Med jubileumsupplagan av hans bok följer en karta över Boston med historiens olika hållplatser inritade, så kan man traska i spåren efter ällingarnas simfötter.

Robert McCloskey var född i mellanvästerns Ohio 1914 men kom snart till New York där han etablerade sig som tecknare. Han drog sig så ofta han kunde upp till Maine i nordvästra New England där han skaffade sig hus. Han dog 2003 i Deer Isle, Maine 2003 och blev alltså 88 år gammal. Ett par av hans bilderböcker är förlagda dit, dels "Blueberries for Sal" om en liten flicka och hennes mamma som plockar blåbär i vildmarken men kommer från varandra. I stället dyker en väldig björnhona upp. Det slutar lyckligt som det ska i denna amerikanska variant av Mors lilla Olle. Och dels "One Morning in Maine", om en litet fiskeläge med så lockande bilder av granitklippor och havet att man genast vill ge sig upp till denna nordliga atlantkust (en av de allra bästa amerikanska novellsamlingarna som jag aldrig tröttnar på att läsa på nytt handlar om livet i de trakterna, Sarah Orne Jewetts "The Country of the Pointed Firs").

Den bok av Robert McCloskey som tidigast formade min bild av amerikaner och amerikanska företeelser var "Homer Price", på svenska "Han hette Homer" och på norska "Smulteringene" (det vet jag eftersom jag fick den norska översättningen när jag var tolv och genast läste den från pärm till pärm – ett lyckat sätt att vid späd ålder läsa sig ett grannspråk). Det är historien om den knappt tonårige Homer med stubbat hår och breda uppslag på jeansen som bor i en typisk amerikansk småstad där livet går i jämn vardagslunk. Om McCloskey inte varit en så skicklig tecknare hade Norman Rockwell varit den givne illustratören.

I en av de sex historierna med Homer i centrum (i en följande bok kom ännu några fler) rör det sig om en hjälpsam miljonärska som hjälper till när assistans behövs vid en maskin för doughnuts (det som alltså heter smultering på norska och flottyrring på svenska - likt de flesta bra barn- och ungdomsböcker kom den på Rabén & Sjögrens förlag). När hennes armband som är fullsatt med diamanter försvinner så utlyser man en hittelön. Kvarterens ungar börjar ivrigt äta sig genom lagret av nybakade doughnuts. En lycklig färgad flicka biter utan att bräcka tänderna i den där armbandet råkat bli inbakad, och får sin dusör.

I en annan går Homer och hans kompis på premiären för den nya Stålmannen-filmen, på bion introducerad av Superman himself. Men på vägen tillbaka kör han i diket och bilen får bärgas på snöpligaste vis av en åsna. Stålmannen gnäller över ett skrapat knä, av hjälten inget spår när verkligheten kolliderar med drömfabrikens illusioner. I en tredje berättelse tävlar man på en lokal marknad om vem som lyckas få ihop den längsta längden av hopknutna snören. Homer vinner, med sitt väldiga nystan. Och så fångar han en tjuvliga, mest tack vare skunken som lagt sig att sova i deras resväska.

De sidor som jag helst bläddrade fram till handlar om hur nya förstäder byggs i amerikansk expressfart, hur färdiga väggar, golv och tak kommer på lastbilar och sätts ihop på plats, identiskt lika i rad på rad. Det imponerade på mig som i samma veva började läsa den svenska avläggaren av Popular Mechanics som effektivt propagerade för amerikansk know-how. Vad jag inte visste då men tagit reda på senare är att behovet av bostäder åt återvändande soldater just efter kriget tvingade fram sådana snabbt tillkomna städer där alla hus är likadana. Levittown i Pennsylvania är det mest bekanta exemplet.

Man behöver inte köpa "Make Way for the Ducklings": här är hela historien, inläst på åtta minuter av en mycket amerikansk stämma:

MAKE WAY FOR DUCKLINGS Children's Audio Book Read Aloud, written by Robert McCloskey

https://mail.google.com/mail/u/0/#inbox/154cb7e7117ea464

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.