Altaret

Altaret är kvinna. Altaret ska ha den perfekta klassiska kvinnans ”proportioner” med brett bäcken, lite smalare axlar och smal midja. Och precis som en kvinna ska altaret inte vara naket ...

Av: Guido Zeccola | 19 september, 2017
Essäer om religionen

Köttet tänker

Det finns i köttet en inspirerad fruktan som överflödar till andra sidan av tingen en smak av synd, av teologalisk synd. Kroppen darrar, och det är i dessa konvulsioner som ...

Av: Gilda Melodia | 24 Maj, 2017
Gilda Melodia

Georg Klein i bakersta raden, vid dörröppningen. Gudrun Eriksson, vid staketraden, längst till höger

Georg Klein – forskare och samtalspartner

Georg Klein, en av våra mest betydande forskare internationellt, professor i tumörbiologi, avled den 10 december. Det kanske kan ses som symboliskt att han avled Nobeldagen, denna märkesdag för forskningen ...

Av: Thomas Wihlman | 14 december, 2016
Reportage om politik & samhälle

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Bertel Gripenberg. Källa: Wikimedia Commons

Rytm och teman vävs skickligt samman



Gripenberg kan aldrig fråntas sin skicklighet som förfaren rimsmidare. 

Om Bertel Gripenbergs lyrik.


Anna Möller-Sibelius har valt att analysera Gripenbergs författarskap och position i den litterära utvecklingen utifrån ett antal tema som är valda med stor omsorg så att de samtidigt på ett naturligt sätt bildar en förhållandevis kronologisk framställning: Barndom. Erotik. Natur. Manlighet. Krig. Och "modernitet/modernism". Slutligen: Död.
Anna Möller-Sibelius. Foto: Christine Saarukka

Anna Möller-Sibelius. Foto: Christine Saarukka

Annons:

Tiden går fort. Det är hunnit passera några år sedan jag beslutade mig för att skriva en längre essä om Bertel Gripenberg efter att ha läst och inte så litet överrumplats av den höga kvaliteten i hans dikter. Hans självbiografi Det var de tiderna från 1943 är utan tvekan fängslande och intresseväckande läsning, även om Ralf Nordenstrengs bok Bertel Gripenberg och hans skaldskap var något av ett avskräckande sömnpiller.

Den sistnämnda ingav ett visst motstånd och riskerade matta intresset för Bertel Gripenberg. Tyvärr kom annat i emellan. Jag ställde undan Gripenbergs böcker, bland annat en vacker utgåva Samlade dikter i tio band, som något mindre angeläget.

Idag inser jag – till min oförställda glädje, dessutom – hur fel jag hade när jag läser Anna Möller-Sibelius nya bok Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik. Hon skriver, trots den akademiska inramningen och med vedertagen hänsyn tagen till akribi och belägg, med en osedvanlig lidelse och smittande engagemang.

Hon närmar sig den aningen skamfilade skalden med nyfikna ögon. Hon avstår från att betrakta hans insatser genom eftervärldens fördomsfulla raster, men gör en exemplarisk genomgång av hur synen på Gripeberg har skiftat – och skiftat kraftigt – under de år som passerat sedan han stod på höjden av sitt inflytande. Det visar sig snabbt vara en ytterst fruktbar hållning att närma sig diktaren utan samtida och sentida barlast.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Nu är det inte alls författarens avsikt att försöka rycka ut till försvar för eller åstadkomma en sentida äreräddning av Bertel Gripenberg. Det är något avsevärt intressantare och angelägnare än så hon strävar efter. Hon vill förstå Gripenberg genom att analysera och avlocka hans dikter såväl deras dolda som synbara innehåll. Vad döljer sig bakom diktens rader? Hur ser den världsuppfattning och estetiska ideal och moraliska värderingar ut som Gripenberg bekände sig till?
Bertel Gripenberg debuterade tjugofem år gammal 1903 med samlingen Dikter.

Själv befann han sig då i Paris där han stannade ett halvår. På ett sätt framstår det som motsägelsefullt, en av alla dessa gäckande paradoxer som litteraturen erbjuder, då hans diktsamlings tydliga drag av dekadens och tidsenlig leda verkar vittna om ett inflytande från de franska författarna som vid den tiden var högsta mode bland yngre författare. I diktsamlingen Vida vägar som utkom året därpå framträder dock inflytandet från den franska litteraturdebatten och de dekadenta drag och nya ideal ännu tydligare. Under sin levnad kom Bertel Gripenberg att ge ut ett femtontal diktsamlingar, den sista Genom gallergrinden. Lyrisk efterskörd utkom postumt strax efter hans död 1947.

Anna Möller-Sibelius har valt att analysera Gripenbergs författarskap och position i den litterära utvecklingen utifrån ett antal tema som är valda med stor omsorg så att de samtidigt på ett naturligt sätt bildar en förhållandevis kronologisk framställning: Barndom. Erotik. Natur. Manlighet. Krig. Och "modernitet/modernism". Slutligen: Död.

Möller-Sibelius gör ett flertal känsliga och kunniga analyser av Gripenbergs dikter vad avser mannens rädsla inför att förlora sin ställning som det ledande och dominerande könet. Tiden börjar förändra vad som anses vara uteslutande mannens rättigheter. Kvinnorörelsen sveper bort många av de inrotade fördomarna och krossar delar av ett massivt manligt förtryck. Jag ser dock en komplikation i Gripenbergs lyrik och livssyn. Hos honom är det inte i första hand manligheten i sig som framstår som hotad.

Han lever med en föråldrad och allra högsta grad förlegad livssyn, en inskränkthet som sträcker sig långt utöver hans manlighet. Hans aristokratiska elitism, vilken även den analyserar ingående, bildar tillsammans med dyrkan av manlig redbarhet och styrka en sammanhåller enhet hos Bertel Gripenberg. Vad han ser är hur hans livs hörnstenar – hur generationer aristokrater förlorar sin betydelse – vittrar sönder i en samtid som inte längre har utrymme för människor som lever efter de förlegade ideal han länge håller som högst.

Här borde Möller-Sibelius varit med vaksam. Gripenberg kämpar i flera dikter för en förlorad värld. Det är en sammanhängande livsstil som går under. Gripenberg anpassar sig förvisso ganska snabbt, men våndorna och tvivlet sätter djupa spår i hans poesi.

Om ytterligare kritik ska riktas mot den intressanta framställningen så är det bristen på problematisering av modernismen. Efter Peter Lutherssons stimulerande och kunniga verk Svensk litterär modernism – en stridsstudie går det inte längre att undvika en mer inträngande diskussion om vad modernismen egentligen består av i den nordiska litteraturen. Ännu mer anmärkningsvärt är att Peter Lutherssons inträngande och viktiga uppföljare Förlorare. Noteringar om 1800-talets etos inte ens finns med Möller-Sibelius litteraturförteckning. Det ser inte bra ut.

Men jag framhåller det igen: det är en ypperlig och synnerligen intressant och viktig bok som Anna Möller-Sibelius skrivit. Det hade varit av stor betydelse om Anna Möller-Sibelius ansåg sig beredd att axla hävdatecknarens tunga mantel och skriva en mer regelrätt biografi över Bertel Gripenberg. Efter att ha läst hennes bok står det klart att han mer än förtjänar en skildring för en bredare läsekrets.

Anna Möller-Sibelius
Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik
(Svenska litteratursällskapet i Finland)

Crister Enander

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Sann historia, tre generationer och ett Egypten med alla dess färger

Three Ladies in Cairo är en kombinerad släktkrönika och historisk vandring i ett Egypten som snabbt ändrar karaktär under den tid det tar för tre generationer att leva där. “True ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 29 april, 2014

Jag vill se statsministern klättra i träd

Pippi Långstrump älskar att klättra i träd och gå på händer. Men frågan är: Har någon sett Fredrik Reinfeldt gå på händer? Har han delat ut karameller till alla barnen ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 03 februari, 2011

Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare

Foto: Teymor Zarre' Det litterära Estland storsatsa­r på sina författare Helga och Enn Nõu tar emot i sitt hus i Sunnersta i Uppsala. Och det syns verkligen att det bor ...

Av: Anna Franklin | Litteraturens porträtt | 16 oktober, 2007

Inget som tjänar livet kan vara förnedrande

Svaret på frågan om vad som är mystik, varierar från religion till religion, från en tid till annan tid. Kristen mystik ger, generellt sett, uttryck för den enskilda människans upplevelser ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 23 april, 2014

Näcken och scientismen

Kvällens gullmoln fästet kransa. Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2011

John O´Hara läst på nytt

T. S. Eliots diktcykel Det öde landet är så full av abstrusa allusioner att han fann för gott att lägga till några noter på slutet där läsaren får reda på varifrån en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 26 februari, 2013

En rapsodi från Manhattan Del 2, Museer på East Side

American Museum of Natural History på 79 gatan West överraskar med nya friska erbjudanden. Vad sägs om en nattlig ficklampsexpedition som paleontolog bland 65 miljoner gamla Tyrannosarius rex? Tänk att ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 20 april, 2009

Motsatserna natur-kultur på Kiasma

   Var finns den starka, uppkäftiga, berörande tredimensionella konsten idag? Skulptur, alltså. Om den tycks satt på undantag i Sverige, kan man söka den i Finland. Detta märkesår, då det gått ...

Av: Nancy Westman | Reportage om scenkonst | 01 juni, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts