Narkissus i Pompeji

Valsäng och Hälleviksstrand

I mitt universum överlappar alla kronologier och geografier varandra. I mitt universum, som i Modianos och Prousts, är varje minne förbundet med en plats. Och varje verklig plats förknippad med ...

Av: Carsten Palmer Schale | 16 oktober, 2015
Gästkrönikör

La Décoration Suspect (2014)

Färgernas språk

Monokrom av Melker Garay pågår till den 30 september Galleri Kameleont i Norrköping

Av: Ida Thunström | 14 september, 2016
Essäer om konst

Att unna sig ett inomhusmaraton

Jag har precis haft några teveseriedagar. Det är ett fenomen som för mina föräldrar är fullkomligt obegripligt. På dagarna är man ute i solen om den lyser, och hittar på ...

Av: Jessica Johansson | 27 juli, 2011
Jessica Johansson

Hänt i Skvättet 5

Av: Mattias Kronstrand | 28 oktober, 2013
Kulturen strippar

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket



Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.




I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Annons:

"Varje problem ropar på sitt eget språk", skrev Tomas Tranströmer i dikten "Om historien", som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens heroiska kamp för att hitta de rätta orden. Dessutom får vi intressanta synpunkter på översättandets svåra, men nödvändiga konst.

I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Så är det i utkastet till den dikt som gett den nya volymen dess namn. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Det ser vi i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, "Romanska bågar". I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: "Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det".

Ännu större är ingreppet i "Nattjour". I den färdiga texten saknas tre versrader som i utkastet lyder:

Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.

I arbetets utkant ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags "översättning" av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på det får vi ett tal som han höll, då han 1990 mottog Neustadt International Prize for Literature:

Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.

Denna tanke utvecklar Tranströmer också i "Två poeter översätter", ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här får vi också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.

Särskilt intressanta är kommentarerna till "Breathing Space in July", d.v.s. Blys översättning av Tranströmers dikt "Andrum juli". Det är ett ämne som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail. Brev 1964-1990. Där gjorde Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt.

Han konstaterade sålunda att Bly gjort dikten "rumsligt större" genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till "ocean docks". Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.

Dessa hovsamma invändningar har i huvudsak väglett Bly i hans fortsatta arbete med dikten. Det enda undantaget gäller lokaliseringen till oceanen som Bly hållit fast vid. Det visar den färdiga översättningen som finns tryckt i Friends, You Drank Some Darkness (1975).

Blys översättning av "Andrum juli" diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.

Rönnerstrand är historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han har nyligen utgivit boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. För sin omfattande journalistik har han i höst tilldelats Sven Fagerberg-priset.

Torsten Rönnerstrand

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Vem var Pontius Pilatus?

Det glada budskapets tid är nu. Det börjar med förväntan och glädje, men allt tar en ände med förskräckelse, anklagelser om terrorism och förräderi, förakt och hat, rädsla och plågsam ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer | 09 juli, 2014

Lenke Rothman  Träd (från Lenke Rothmans homepage)

Lenke Rothman vill med konsten laga världen

”Sy ihop orden, orden till ett stort täcke, ord och meningar, det sedda, det som sker. Sy ihop. Sy ihop fogarna, trottoarens kvadratiska stenar. Sy ihop. Sy ihop fotsulorna med ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 30 juni, 2017

Lyckans identitet

  Lycka är ett besvär. Det vet vi alla av den enkla anledningen att det är det som alla säger. Eller vad som sägs är egentligen att om du kämpar hårt ...

Av: Linda Bönström | Essäer | 02 mars, 2011

Pynchons Mesopolitosis

Du gick till Dr. Blumenthal en dag 1973 i Middleton, New York, och klagade över hosta, varpå den gode doktorn bestämde sig för att röntga din bröstkorg. Innan de dödliga ...

Av: Jonas Wessel | Litteraturens porträtt | 23 mars, 2013

Äkthet och falskhet i Blade Runner och Homo Falsus

”[…] av alla bländverk livet tvingar på oss är detta det farligaste: att tro att det bara finns en verklighet och att den är begriplig.” – Jan Kjaerstad, Homo Falsus Med ...

Av: Gustav Borsgård | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2012

Romantiken. Thekla Knös och konsten att förgylla vardagen

Romantiken är ett dimmigt begrepp som ligger nära ordet nostalgi. Ordet förknippar vi ofta med förälskelse, starka känslor, svärmeri. Det kan även ha en nedsättande klang och blir då liktydigt ...

Av: Lena Månsson | Övriga porträtt | 30 augusti, 2012

Calle Flognman. Foto: Privat

Calle Flognman. En dikt till Klas Ingesson

Calle Flognman. Vid sidan av mitt redaktörsarbete försöker jag hinna skriva lite poesi, litteraturkritik och annat, för mig själv och för några tidskrifter. En gång i tiden brytsäker mittback som ...

Av: Calle Flognman | Utopiska geografier | 20 april, 2015

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.