Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | 01 februari, 2012
Essäer om konst

Med försonande och förlåtande ögon

  Ingmar Bergman. Fotograf: Bengt Wanselius Med försonande och förlåtande ögon Tidningen Kulturen hedrar den beundransvärde filmaren, författaren och dramatikern Ingmar Bergman. Denna vecka porträtterar Crister Enander honom som författare. Nästa vecka presenterar ...

Av: Crister Enander | 07 augusti, 2007
Essäer om film

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | 26 juli, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket



Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.




I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Annons:

"Varje problem ropar på sitt eget språk", skrev Tomas Tranströmer i dikten "Om historien", som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens heroiska kamp för att hitta de rätta orden. Dessutom får vi intressanta synpunkter på översättandets svåra, men nödvändiga konst.

I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Så är det i utkastet till den dikt som gett den nya volymen dess namn. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Det ser vi i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, "Romanska bågar". I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: "Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det".

Ännu större är ingreppet i "Nattjour". I den färdiga texten saknas tre versrader som i utkastet lyder:

Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.

I arbetets utkant ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags "översättning" av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på det får vi ett tal som han höll, då han 1990 mottog Neustadt International Prize for Literature:

Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.

Denna tanke utvecklar Tranströmer också i "Två poeter översätter", ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här får vi också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.

Särskilt intressanta är kommentarerna till "Breathing Space in July", d.v.s. Blys översättning av Tranströmers dikt "Andrum juli". Det är ett ämne som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail. Brev 1964-1990. Där gjorde Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt.

Han konstaterade sålunda att Bly gjort dikten "rumsligt större" genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till "ocean docks". Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.

Dessa hovsamma invändningar har i huvudsak väglett Bly i hans fortsatta arbete med dikten. Det enda undantaget gäller lokaliseringen till oceanen som Bly hållit fast vid. Det visar den färdiga översättningen som finns tryckt i Friends, You Drank Some Darkness (1975).

Blys översättning av "Andrum juli" diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.

Rönnerstrand är historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han har nyligen utgivit boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. För sin omfattande journalistik har han i höst tilldelats Sven Fagerberg-priset.

Torsten Rönnerstrand

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ”

”Jag kommer att förverkliga barnhemmet ” Varje enkrona i vårt land gör reklam för Nisti Stêrks hyllade revy För Sverige i tiden som åter spelas i Stockholm. På Maxim bjuder hon ...

Av: Agneta Tröjer | Filmens porträtt | 09 oktober, 2007

"Att skriva är att verka..." En palestinsk intellektuell som försökt ta sitt ansvar

Jag visste inte att han nyligen hämtat sig efter hjärninfarkt och lungcancer-operation. Sedan den där julidagen har jag hunnit möta Abdel-Qader Yassine några gånger. Och när jag väl kommit över ...

Av: Pia Brimstedt | Övriga porträtt | 06 oktober, 2013

Slutet i Blå Tornet

I juni 1911 kom August Strindberg fram till att hans dödsår borde vara 1912. Den slutsatsen drog han genom att kombinera årtal ur sitt liv. I ett brev till den ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2012

Ungdomlig revolt i bildningsromanen

Om Wilhelm Meisters läroår av Goethe Goethe på landet i Italien. Johann Heinrich Wilhelm Tischbein, 1786 Det är sent 1700-tal och den tyske köpmanssonen Wilhelm Meister vill bryta sig loss från sin ...

Av: Elin Schaffer | Essäer om litteratur & böcker | 07 april, 2008

Frances Hodgson Burnett

Du kan aldrig finna samma trädgård två gånger

Trädgården. Drömmen om den egna täppan. Paradiset på jorden. Edens lustgård eller Candides lustfyllda odlande i Voltaires upplysningsroman. Har du en boksamling och en trädgård så har du allt!

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 juli, 2017

Hämta andan och anden i Wien

Wienarna hämtar andan på söndagarna. Efter en veckas hård stress är det en utmärkt idé. På Heldenplatz möts lokalbefolkningen och turisterna som med kameror på magen eller mobiltelefoner i händerna ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 29 oktober, 2013

Jag drömde om Cornell…igen

Egentligen är det en ganska osannolik historia. En tjugosjuårig försäljare av designade textilier råkar av en slump få syn på en collageroman av Max Ernst, La Femme 100 têtes, blir ...

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 16 januari, 2017

Ben Jonson Senaste statsmannaropet

Britten Ben Jonson (1572-1637) skrev satirer och komedier, som länge gjorde honom minst lika uppskattad som Shakespeare. En av dem uppfördes av Shakespeares trupp. Jonson formulerade sig någon gång ganska snålt ...

Av: Ben Jonson | Utopiska geografier | 29 juli, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.