Storpolitiken i änkefru Hjorths sängkammare Storpolitik och rena Almedalen i Örebro 1812

”Ryssland och England gick in i en sängkammare hos änkefru Hjorth på Storgatan i Örebro och slöt fred.” Det låter som en absurdistisk pjäs men är faktiskt vad som hände den ...

Av: Staffan Skott | 08 april, 2014
Kulturreportage

Utveckling och tillväxt samt miljökamp

Ser ett plakat som bjuder in till en diskussionskväll om miljöarbetet i Östra Vätternbranterna. Det naturgeografiska området sträcker sig från Jönköping i söder, genom delar av Tranås och Ödeshögs kommuner ...

Av: Per-Inge Planefors | 27 augusti, 2012
Gästkrönikör

66 metagram för mycket - ett oavslutat kapitel i många delar. Del 6

Avdelning, inåt marsch! Errorismen påverkar indirekt vårt sätt att interagera, hur vi beter oss mot varandra, resemönster, livsstilsval, etc. Errorismen har på en nivå medfört stora förändringar i samhället och kulturen ...

Av: Carl Abrahamsson | 23 februari, 2011
Carl Abrahamsson

Tiden, människans största illusion

Vad är tid? Den danske författaren Peter Høeg ställde frågan i ”De kanske lämpade”, men är inte ensam om att försöka reda ut begreppen. Marcel Aymé skriver i novellsamlingen ”Mannen ...

Av: Stefan Whilde | 03 Maj, 2012
Stefan Whilde

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket



Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.




I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Annons:

"Varje problem ropar på sitt eget språk", skrev Tomas Tranströmer i dikten "Om historien", som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens heroiska kamp för att hitta de rätta orden. Dessutom får vi intressanta synpunkter på översättandets svåra, men nödvändiga konst.

I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Så är det i utkastet till den dikt som gett den nya volymen dess namn. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Det ser vi i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, "Romanska bågar". I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: "Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det".

Ännu större är ingreppet i "Nattjour". I den färdiga texten saknas tre versrader som i utkastet lyder:

Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.

I arbetets utkant ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags "översättning" av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på det får vi ett tal som han höll, då han 1990 mottog Neustadt International Prize for Literature:

Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.

Denna tanke utvecklar Tranströmer också i "Två poeter översätter", ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här får vi också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.

Särskilt intressanta är kommentarerna till "Breathing Space in July", d.v.s. Blys översättning av Tranströmers dikt "Andrum juli". Det är ett ämne som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail. Brev 1964-1990. Där gjorde Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt.

Han konstaterade sålunda att Bly gjort dikten "rumsligt större" genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till "ocean docks". Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.

Dessa hovsamma invändningar har i huvudsak väglett Bly i hans fortsatta arbete med dikten. Det enda undantaget gäller lokaliseringen till oceanen som Bly hållit fast vid. Det visar den färdiga översättningen som finns tryckt i Friends, You Drank Some Darkness (1975).

Blys översättning av "Andrum juli" diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.

Rönnerstrand är historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han har nyligen utgivit boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. För sin omfattande journalistik har han i höst tilldelats Sven Fagerberg-priset.

Torsten Rönnerstrand

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Vem kan segla förutan vind vem kan ro utan åror?

En av orsakerna till att lärarna inte får det stöd de verkligen behöver av sina rektorer är att de senare ofta inte är medvetna om de pedagogiska problem som läraren ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 12 november, 2012

Benjamin 16

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 03 december, 2011

Uteliggaren

Det ligger en människa på marken. Kylan i vinden från öppna vägen piskar tag om honom, ruskar om honom. Den gnutta värme som finns i natten alstras från en betongfasad ...

Av: Tobias Haglund | Gästkrönikör | 16 december, 2014

Lindellhallen. Lage Lindell. Formspråk.

Inom arkitektur talar man om en stereotom känsla som åsyftar volymen, en distanslöshet, en öppenhet. Den må vara subjektiv, alla tolkar vi rum olika, men den är också bestämmande för det ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 01 februari, 2012

Om Joseph Cornells hermetiska väg

Långt innan min vetskap om Joseph Cornells (1903-1972) existens grundlades min fascination för honom. Mina föräldrar drev en bokhandel - en av Sveriges äldsta - och redan som barn lekte ...

Av: Jesper Nordström | Konstens porträtt | 01 augusti, 2017

Filmnatten med Sara

 Allt fanns på plats: ett tiotal tapas och popcorn och tillhörande utsökt fluidum. Vi skulle se sex filmer i rad och vid åttatiden på morgonen skriva ner våra intryck på ...

Av: Vladimir Oravsky, Sara Granath | Kulturreportage | 23 september, 2012

Joan as Police Woman,

Intervju: Joan Wasser - Joan As Police Woman

När jag träffar Joan Wasser har hon och hennes tre medmusiker bara några spelningar kvar på den två månader långa Europaturné som de har gjort för att lansera den senaste ...

Av: Thomas Renhult | Musikens porträtt | 21 december, 2015

Den ansvarsfulle kapitalisten och den goda vinsten

Starbucks är ett amerikanskt företag som serverar kaffe och espresso på tusentals kaféer och barer i minst 37 länder. Starbucks köper kaffet hos de bästa odlarna i Afrika och i ...

Av: Gilda Melodia | Reportage om politik & samhälle | 29 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.