La Décoration Suspect (2014)

Färgernas språk

Monokrom av Melker Garay pågår till den 30 september Galleri Kameleont i Norrköping

Av: Ida Thunström | 14 september, 2016
Essäer om konst

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

Johan Rasmundson. En dikt

Jag heter Johan Rasmundson och är bosatt i Uppsala och har skrivit poesi de senaste tio åren. Jag har varit publicerad i några antologier, tidskrifter och i år även tryckt ...

Av: Johan Rasmundson | 03 december, 2017
Utopiska geografier

Dr Krabba 12

Av: Janne Karlsson | 23 december, 2011
Kulturen strippar

Tomas Tranströmer. Foto: Caj Westerberg

Postum lektion i konsten att arbeta med språket



Torsten Rönnerstrand om Tomas Tranströmers ”I arbetets utkanter”.




I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Annons:

"Varje problem ropar på sitt eget språk", skrev Tomas Tranströmer i dikten "Om historien", som 1966 trycktes i Klanger och spår. Det är en formulering man påminns om när man läser den utsökt vackra boken I arbetets utkanter (Bonniers). Det är en nykommen volym med efterlämnade Tranströmer-texter som ger en ytterst fascinerande inblick i diktarens heroiska kamp för att hitta de rätta orden. Dessutom får vi intressanta synpunkter på översättandets svåra, men nödvändiga konst.

I arbetets utkanter består till stor del av förstudier. Här finns mer eller mindre lättigenkännliga utkast till dikter som "Från snösmältningen -66", "Nattjour", "När vi återsåg öarna", "Östersjöar", "Den skingrade församlingen", "Gläntan", "Eldklotter", "Svarta vykort", "Stationen", "Romanska bågar", "Landskap med solar", "Näktergalen i Badelunda", "Medeltida motiv" och "Håll ut näktergal".

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om man jämför dessa förstudier med det färdiga resultatet kan man dra slutsatser om Tranströmers arbetssätt, vilket borde vara av största intresse för var och en som arbetar med språket. Ibland handlar det om sådana detaljer som val av skiljetecken. Så är det i utkastet till den dikt som gett den nya volymen dess namn. Vid andra tillfällen handlar det om att förtäta texten genom att avlägsna ord, uttryck eller hela meningar. Det ser vi i de tre versionerna av en av hans mest älskade dikter, "Romanska bågar". I den färdiga texten saknas den slutrad som i den näst sista versionen av dikten löd: "Och jag tänkte: det här är dyrbart, jag får aldrig skriva om det".

Ännu större är ingreppet i "Nattjour". I den färdiga texten saknas tre versrader som i utkastet lyder:

Lamporna är riktade ner mot snön.
Deras värme är en tunn båge
med deras köld lyser en halv mil.

I arbetets utkant ger också en inblick i de tankar och teorier om språket som väglett Tranströmers arbete. Sålunda återkommer han vid upprepade tillfällen till sin övertygelse att både det talade och det skrivna språket är resultatet av ett slags "översättning" av ett inre, mentalt språk. Ett exempel på det får vi ett tal som han höll, då han 1990 mottog Neustadt International Prize for Literature:

Dikten som den föreligger är en manifestation av en annan, osynlig dikt. En dikt skriven på ett språk bakom de vanliga språken. Således är redan originalversionen en översättning. Ett överförande till engelska eller malayam är då bara ett nytt försök av den osynliga dikten att förverkligas.

Denna tanke utvecklar Tranströmer också i "Två poeter översätter", ett omtryckt samtal med hans vän och översättare, den amerikanske poeten Robert Bly. Här får vi också en lärorik inblick i det mödosamma arbetet med att överföra Tranströmers dikter till idiomatisk engelska.

Särskilt intressanta är kommentarerna till "Breathing Space in July", d.v.s. Blys översättning av Tranströmers dikt "Andrum juli". Det är ett ämne som de båda poeterna också diskuterat i den brevväxling som 2001 utgavs under titeln Air Mail. Brev 1964-1990. Där gjorde Tranströmer en rad mycket vägande invändningar, låt vara att de var hovsamt formulerade. I regel gick de ut på att översättaren inte återgett den konkreta verklighetsplacering som varit diktens utgångspunkt.

Han konstaterade sålunda att Bly gjort dikten "rumsligt större" genom att överflytta scenen från den svenska skärgården till ett kaliforniskt landskap vid Stilla havet, och att han gjort bryggorna till "ocean docks". Han invände också mot att översättaren tolkat den sista strofens båtfärd som en roddtur, fast den i verkligheten var en färd i motorbåt. Dessutom vände han sig mot översättningens skildring av den lampa som skildras i slutet av sista strofen. På denna punkt förtydligade Tranströmer sina anvisningar med två teckningar som skulle illustrera skillnaden mellan den bakomliggande verklighetens lampa och den som tycks ha föresvävat Bly då han gjorde sin översättning.

Dessa hovsamma invändningar har i huvudsak väglett Bly i hans fortsatta arbete med dikten. Det enda undantaget gäller lokaliseringen till oceanen som Bly hållit fast vid. Det visar den färdiga översättningen som finns tryckt i Friends, You Drank Some Darkness (1975).

Blys översättning av "Andrum juli" diskuteras också i en annan bok som just kommit ut. Den heter Att översätta är nödvändigt (Carlssons förlag) och är skriven av Mall Stålhammar, professor emerita i engelska vid Göteborgs universitet. Här beskrivs Blys arbetsprocess som ganska idiosynkratisk. Det har hon säkert rätt i, men det hindrar inte att hans ibland ganska diskutabla översättningar tycks ha spelat en avgörande roll för Tranströmers stora framgångar i den anglosaxiska världen.

Rönnerstrand är historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han har nyligen utgivit boken Krisernas Grekland i politik och litteratur. För sin omfattande journalistik har han i höst tilldelats Sven Fagerberg-priset.

Torsten Rönnerstrand

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Men det här är Serbien

  Kvinnor i Nis. foto Sophie Malmros Men det här är Serbien Tåget från Belgrad till Nis ser ut som tågen i Sverige på 1970-talet. Jag har tur och får plats i en ...

Av: Sophie Malmros | Resereportage | 05 december, 2009

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 13 maj, 2017

TV-serien Morran och Tobias, Foto: SVT

Skrattet vid ensamhetens avgrund

Mathias Jansson har hittat parallellerna mellan SVT:s komedisuccé "Morran och Tobias" och andra tragikomiska radarpar genom TV-historien. Många av komediserierna bygger i grunden på djupa existentiella frågor om mänsklig utsatthet ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 04 november, 2015

Karnevalståg från Moderna Museet 1968

Art Distribution – en omöjlig historia som fyller femtio år

Vi vet att vi lever i en värld där marknadskrafterna styr och ställer. Du måste, om du vill överleva, göra dig själv till ett varumärke, det vill säga om du ...

Av: Percival | Kulturreportage | 13 augusti, 2016

Pirater i etern och på nätet

  Onsdagen den 8 mars 1961 klockan tio på förmiddagen började radiopiraterna sina sändningar från Radio Nord på internationellt vatten i Östersjön ombord i skeppet Bon Jour. Det var nyheter varje ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 26 februari, 2011

Om en yngling som inte borde ha sett Wagners opera Rienzi

Till Guido Zeccolas eleganta och synpunktsrika essä om Wagner och det musikaliska dramat här på sidan kan läggas en rekommendation för vidare läsning: essäerna, betraktelserna och breven i Thomas Manns ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer | 06 mars, 2013

Har UFO: n någon plats inom teosofin?

Flygande tefat i historia och religion  En av de första dokumenterade UFO-observationerna gjordes den 5 augusti år1926. Det var den ryske målaren, upptäcktsresande och mystikern Nicholas Roerich, som befann sig på ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 23 november, 2013

Meningsfullheten är alltid angelägnare

Från att ha etablerat sig som ett samtida scenkonstuttryck med stor attraktionskraft på såväl dåtida tonsättare som publik har idag operakonsten på institutionsnivå övergått till ett vegetativt, reproducerande stadium. Genom ...

Av: Magnus Bunnskog | Essäer om musik | 30 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.