Den polska staden Toruń och den stulna klockan i Uppsala domkyrka

Tillsammans med Ukraina är Polen värdland för fotbolls-EM som drar igång den 8 juni. Under några sommarveckor kommer landet att invaderas av utländska fotbollsfans. Men de reser inte till Toruń ...

Av: Johan Werkmäster | 05 juni, 2012
Resereportage

Barn

Ensamkommande barn vad gör vi med dom                                         ensamkommande barn   Vi skapar ett nytt ord och förvarar dom i överblivna rum Ensamkommande barn får egentligen inte finnas så vad gör vi med dom

Av: Ragnwei Axellie | 30 november, 2009
Utopiska geografier

Sosialetikk. Del II

For å komme på sporet av grunnlaget for autentiske yrkesvalg, har en å tenke videre enn å oppholde seg ved de ytre sanser, for nå er det om ‘mening’. For ...

Av: Thor Olav Olsen | 08 februari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Underkastelse och revolt: sado-masochism i Charlotte Brontës Jane Eyre

Illustratuion: Man Ray En uppenbar risk med det okritiska återgivandet av färdigtuggade kunskaper kan illustreras med de välvilliga men likväl felaktiga läsningar av som gjorts av Charlotte Brontës Jane Eyre ...

Av: Björn Kohlström | 15 augusti, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay



Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman". 
Det klärobskyra finns med på flera ställen i Garays Fågelskrämman, som ses av underrubriken Skymningsnoveller. Några av hans tidigare lika läsvärda böcker, Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar, Josef Kinski och döden, Dialogen, och Inskriptioner i skymningen, har kongeniala omslag och illustrationer av Ulf Lundkvist (både han och Melker Garay är för övrigt östgötar från samma stad, Norrköping): lätt bisarra figurer sedda mot skymning och mörker.
Fågelskrämman

Fågelskrämman

Annons:

Melker Garays sjätte bok som kom i fjol satte säkert myror i huvudet på läsarna. På drygt fyrahundra sidor upprepades bokstavskombinationen mcv, rad för rad och sida efter sida. Ett medföljande häfte kommenterade boken som knappast haft någon strykande åtgång. Crister Enander var inte särskilt begeistrad även om han framkastade att det kunde ses som ett uttryck för en vantrivsel i dagens svenska kulturklimat. Han antog att denna provokation inspirerats av Borges gåtfulla novellsamling Biblioteket i Babel. Så var det kanske.

Jag tycker nog att det är en större konst att skriva en roman där man använder alfabetets alla bokstäver, eller i Georges Perecs fall alla utom en (och som hans översättare Sture Pyk klarade av, mot alla odds, i försvenskningen Försvinna). För övrigt ska MCV kanske inte läsas utan betraktas som en artefakt eftersom den betecknas som en "conceptual art book". Dessbättre gör Melker Garay bruk av alfabetets samtliga bokstäver i den samling korta texter som nu kommit på förlaget Norén & Slottner, Fågelskrämman.

Den inleds med ett tänkvärt citat från H. C. Andersens mest mångtydiga eventyr, "Skyggen" ("Jag såg vad ingen annan såg, vad ingen annan skulle se") som var inspirerad av en minst lika märklig tysk berättelse, Adelbert von Chamissos berömda historia om Peter Schlemiehl, mannen som säljer sin skugga. Hos dansken får huvudpersonen finna sig i att hans skugga tar över kommandot och han själv blir en slav, i en berättelse som har lockat till ett stort antal intrikata tolkningar, mest djuppsykologiska.

Det klärobskyra finns med på flera ställen i Garays Fågelskrämman, som ses av underrubriken Skymningsnoveller. Några av hans tidigare lika läsvärda böcker, Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar, Josef Kinski och döden, Dialogen och Inskriptioner i skymningen, har kongeniala omslag och illustrationer av Ulf Lundkvist (både han och Melker Garay är för övrigt östgötar från samma stad, Norrköping): lätt bisarra figurer sedda mot skymning och mörker. Trettiotalisten Gustav Sandgren (han var en av de Fem unga som debuterade 1929, samman med bland andra Artur Lundkvist och Harry Martinson) skrev två samlingar Skymningssagor, regelrätta noveller av visst omfång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Melker Garay använder sig av ett mycket kortare format som inte är alldeles olikt det som Pär Lagerkvist hade i sina Onda sagor och Hjalmar Söderberg i sina Historietter – men oftast ännu kortare. Fågelskrämman är på drygt åttio sidor. De tjugo berättelserna, spatiöst satta, fyller bara sextio av dem men täcker in mycket, i stor variation. Den första texten, "Upprättelsen", är en mardröm där blamageguden gör sig bemärkt. Jagberättaren försöker förgäves försvara sig inför en fientlig hop, "som vore han en hund" – att det är nästan identiskt med slutorden i Kafkas Processen är säkert ingen tillfällighet.

Två av texterna vänder på välkända myter och sagor när de låter Odyséens Polyfemos och Bibelns Goliat spela en annan roll än den vanliga. Här är de fridsamma och förfördelade jättar. Och som hos H. C. Andersen får döda ting liv, som i de antropomorfa berättelserna om "Spegel", "Draken" och "Bomben". En komet profeterar om det kommande mörkret som ska sluka oss, liksom i det apokalyptiska slutet på Lars von Triers film Melancholia. Stycket om "Enstöringen" är en mycket övertygande och samtidigt obehaglig monolog om en udda människas självvalda ensamhet, en figur som är livsfarlig för sina medmänniskor.

"Gränden" är närmast tjugotalsexpressionistisk och skulle kunna vara skriven av Pär Lagerkvist, liksom sluthistorien om den sadistiske "Piskaren", en studie i ondska. Det näst sista stycket är en monolog där mörkret säger detta om människorna: "Men det är sant... de talar inte om ljuset som de talar om mig. För de skräms av mig, trots att de tar skydd av mitt mörker när de anförtror mig alla hemskheter de begått". Det kan påminna om första strofen av Baudelaires dikt om skymningen, "Le crépuscule du soir", i Les Fleurs du mal:

Voici le soir charmant, ami du criminel;
II vient comme un complice, à pas de loup; le ciel
Se ferme lentement comme une grande alcôve,
Et l'homme impatient se change en bête fauve.

(Ingvar Björkesons tolkning av De ondas blommor finns på internet.)

Det snuddar vid teodicéproblemet: om Gud är alltigenom god och allsmäktig, varför låter han då det onda finnas till? I ett samtal med Ann Heberlein på Bokmässan för någon månad sedan kommenterade Melker Garay bland annat den saken (också det finns utlagt på nätet). Den diskussionen är intressant att lyssna på, både innehållsligt och för deras utpräglade stadsmål som de dessbättre håller fast vid: Ann Heberlein malmöitiskan, Melker Garay alltså norrköpingskan. Hans mångbottnade och inte sällan sokratiska prosastycken både tidigare och nu i denna senaste samling tål flera omläsningar. Numera kan man dessutom läsa honom både på engelska, spanska och rumänska.

Det ska till slut sägas att inte allt är skymning och mörker, crépuscule, doom and gloom och götterdämmerung i Fågelskrämman. På sina ställen är den mycket rolig, bland annat "Gristrynet", om en man framför spegeln som kommenterar sitt i egna ögon (men knappast i andras) fördelaktiga utseende. De sidorna är lika festliga som Wilhelm von Brauns "Mitt konterfej" som de kan påminna om. von Brauns burschikosa dikt framför spegeln är en minor classic i svensk litteratur – flera av Melker Garays korta och koncentrerade prosatexter har säkert chans att bli det.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Valentin och Caligula

Varje år när det är Alla hjärtans dag tänker jag på Valentin. Det var en pojke i min klass som hette så i andranamn, något som vår lärare hurtfriskt påminde ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 14 februari, 2014

Ensamheten är inskriven i en social väv. Intervju med Tova Gerge

Tova Gerge är författare, scenkonstnär och aktivist. Hon har nyligen släppt boken Rakel delat med tio, en text som jag skulle beteckna som en kortroman. Boken är släppt på två ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 20 mars, 2013

Europa och den monumentala väggen – Del 2

Det svenska monumentalmåleriet influerades av artonhundratalets rådande estetiska idéströmningar ute i Europa. Hur det uppstod och kom att blomstra runt om i Sverige kan tecknas i tre delar. Perioden som ...

Av: Allan Persson | Essäer om konst | 17 januari, 2013

Speldjävulen eller underklassens Las Vegas

Enligt Statens Folkhälsoinstituts siffror spelade sjuttio procent av Sveriges befolkning om pengar under år 2008. Crister Enander om spelfeber, bingo, nätpoker och lotter. Nu har det hunnit gå rätt många år ...

Av: Crister Enander | Essäer om samhället | 28 september, 2012

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2008

Göran Sonnevi

Den unge Göran Sonnevi och språket

1961 skriver Göran Sonnevi: Nästan ingenting – Varsamhet. Dess klang. Också frågor är möjliga. Det är ur dessa fyra korta rader som Göran Sonnevis diktning tar form. Kortfraserna visar upp en trevande början. En ...

Av: Hans-Evert Renérius | Litteraturens porträtt | 17 september, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 23-2013

Värmen har slagit till här uppe i norr, och det var varmare i Norrbotten än i Spanien. Det kanske vore en tanke, de ger oss sitt klimat, och vi sköter ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 01 juni, 2013

En dikt

borrar schaktar borrar så djupt att jag träffar djävulen och lars törnman

Av: Peo Rask | Utopiska geografier | 22 mars, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.