På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

Oswald Spengler, av  von Rudolf Großmann i tidskriften  Simplicissimus, 1922

Oswald Spenglers undergång ?

Det finns författare vars tänkande man bävar inför; vars texter ger sådana utblickar att läsaren känner svindel inför den bergstopp hon ställs på och den vy hon därmed skänks. Den ...

Av: Marcus Myrbäck | 13 juli, 2017
Agora - filosofiska essäer

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | 16 december, 2013
Essäer

Poeter får inte ljuga

Jag läser en amerikansk poet som säger att poeter inte ska vänta sig pengars framgång. Det innebär förstås att poeter inte är poeter på riktigt, de gör något annat. Den här killen ...

Av: William Males | 18 december, 2008
Gästkrönikör

Melker Garay. Foto: Gian-Luca Rossetti

Skymning och mörker hos Melker Garay



Ivo Holmqvist har läst en klärobskyr novellsamling. En essä om Melker Garays senaste bok "Fågelskrämman". 
Det klärobskyra finns med på flera ställen i Garays Fågelskrämman, som ses av underrubriken Skymningsnoveller. Några av hans tidigare lika läsvärda böcker, Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar, Josef Kinski och döden, Dialogen, och Inskriptioner i skymningen, har kongeniala omslag och illustrationer av Ulf Lundkvist (både han och Melker Garay är för övrigt östgötar från samma stad, Norrköping): lätt bisarra figurer sedda mot skymning och mörker.
Fågelskrämman

Fågelskrämman

Annons:

Melker Garays sjätte bok som kom i fjol satte säkert myror i huvudet på läsarna. På drygt fyrahundra sidor upprepades bokstavskombinationen mcv, rad för rad och sida efter sida. Ett medföljande häfte kommenterade boken som knappast haft någon strykande åtgång. Crister Enander var inte särskilt begeistrad även om han framkastade att det kunde ses som ett uttryck för en vantrivsel i dagens svenska kulturklimat. Han antog att denna provokation inspirerats av Borges gåtfulla novellsamling Biblioteket i Babel. Så var det kanske.

Jag tycker nog att det är en större konst att skriva en roman där man använder alfabetets alla bokstäver, eller i Georges Perecs fall alla utom en (och som hans översättare Sture Pyk klarade av, mot alla odds, i försvenskningen Försvinna). För övrigt ska MCV kanske inte läsas utan betraktas som en artefakt eftersom den betecknas som en "conceptual art book". Dessbättre gör Melker Garay bruk av alfabetets samtliga bokstäver i den samling korta texter som nu kommit på förlaget Norén & Slottner, Fågelskrämman.

Den inleds med ett tänkvärt citat från H. C. Andersens mest mångtydiga eventyr, "Skyggen" ("Jag såg vad ingen annan såg, vad ingen annan skulle se") som var inspirerad av en minst lika märklig tysk berättelse, Adelbert von Chamissos berömda historia om Peter Schlemiehl, mannen som säljer sin skugga. Hos dansken får huvudpersonen finna sig i att hans skugga tar över kommandot och han själv blir en slav, i en berättelse som har lockat till ett stort antal intrikata tolkningar, mest djuppsykologiska.

Det klärobskyra finns med på flera ställen i Garays Fågelskrämman, som ses av underrubriken Skymningsnoveller. Några av hans tidigare lika läsvärda böcker, Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar, Josef Kinski och döden, Dialogen och Inskriptioner i skymningen, har kongeniala omslag och illustrationer av Ulf Lundkvist (både han och Melker Garay är för övrigt östgötar från samma stad, Norrköping): lätt bisarra figurer sedda mot skymning och mörker. Trettiotalisten Gustav Sandgren (han var en av de Fem unga som debuterade 1929, samman med bland andra Artur Lundkvist och Harry Martinson) skrev två samlingar Skymningssagor, regelrätta noveller av visst omfång.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Melker Garay använder sig av ett mycket kortare format som inte är alldeles olikt det som Pär Lagerkvist hade i sina Onda sagor och Hjalmar Söderberg i sina Historietter – men oftast ännu kortare. Fågelskrämman är på drygt åttio sidor. De tjugo berättelserna, spatiöst satta, fyller bara sextio av dem men täcker in mycket, i stor variation. Den första texten, "Upprättelsen", är en mardröm där blamageguden gör sig bemärkt. Jagberättaren försöker förgäves försvara sig inför en fientlig hop, "som vore han en hund" – att det är nästan identiskt med slutorden i Kafkas Processen är säkert ingen tillfällighet.

Två av texterna vänder på välkända myter och sagor när de låter Odyséens Polyfemos och Bibelns Goliat spela en annan roll än den vanliga. Här är de fridsamma och förfördelade jättar. Och som hos H. C. Andersen får döda ting liv, som i de antropomorfa berättelserna om "Spegel", "Draken" och "Bomben". En komet profeterar om det kommande mörkret som ska sluka oss, liksom i det apokalyptiska slutet på Lars von Triers film Melancholia. Stycket om "Enstöringen" är en mycket övertygande och samtidigt obehaglig monolog om en udda människas självvalda ensamhet, en figur som är livsfarlig för sina medmänniskor.

"Gränden" är närmast tjugotalsexpressionistisk och skulle kunna vara skriven av Pär Lagerkvist, liksom sluthistorien om den sadistiske "Piskaren", en studie i ondska. Det näst sista stycket är en monolog där mörkret säger detta om människorna: "Men det är sant... de talar inte om ljuset som de talar om mig. För de skräms av mig, trots att de tar skydd av mitt mörker när de anförtror mig alla hemskheter de begått". Det kan påminna om första strofen av Baudelaires dikt om skymningen, "Le crépuscule du soir", i Les Fleurs du mal:

Voici le soir charmant, ami du criminel;
II vient comme un complice, à pas de loup; le ciel
Se ferme lentement comme une grande alcôve,
Et l'homme impatient se change en bête fauve.

(Ingvar Björkesons tolkning av De ondas blommor finns på internet.)

Det snuddar vid teodicéproblemet: om Gud är alltigenom god och allsmäktig, varför låter han då det onda finnas till? I ett samtal med Ann Heberlein på Bokmässan för någon månad sedan kommenterade Melker Garay bland annat den saken (också det finns utlagt på nätet). Den diskussionen är intressant att lyssna på, både innehållsligt och för deras utpräglade stadsmål som de dessbättre håller fast vid: Ann Heberlein malmöitiskan, Melker Garay alltså norrköpingskan. Hans mångbottnade och inte sällan sokratiska prosastycken både tidigare och nu i denna senaste samling tål flera omläsningar. Numera kan man dessutom läsa honom både på engelska, spanska och rumänska.

Det ska till slut sägas att inte allt är skymning och mörker, crépuscule, doom and gloom och götterdämmerung i Fågelskrämman. På sina ställen är den mycket rolig, bland annat "Gristrynet", om en man framför spegeln som kommenterar sitt i egna ögon (men knappast i andras) fördelaktiga utseende. De sidorna är lika festliga som Wilhelm von Brauns "Mitt konterfej" som de kan påminna om. von Brauns burschikosa dikt framför spegeln är en minor classic i svensk litteratur – flera av Melker Garays korta och koncentrerade prosatexter har säkert chans att bli det.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
“Life Sharing” av Eva och Franco Mattes (2000-2003)

100 nedslag i nätkonstens historia

Datorn står i sovrummet. Vi kan tänka oss att den brummar lite hemtrevligt medan fläkten snurrar för att kyla processorn. I sängen bredvid datorn ligger någon och sover fridfullt. Plötsligt ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 30 oktober, 2017

E.L. Doctorow. Foto: Mark Sobczak. Wikipedia

E. L. Doctorows Amerika. Del 2

Andra delen av Ivo Holmqvists essä-porträtt om E. L. Doctorows.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 02 augusti, 2015

Förlorad i det allslukande världsalltet

Poe dog 1849, 40 år gammal, efter att ha påträffats på en krog i Baltimore i ett förvirrat och medtaget tillstånd, iförd någon annans kläder. Vad han några dagar senare ...

Av: Nikanor Teratologen | Essäer om litteratur & böcker | 26 juni, 2012

Det klingande sakramentet. Religion och Musik

Religion och Musik hör ihop. Nu som då. Genom historien har de tu länkat samman. Var än religion praktiseras i världen finns det musik. Dess förmåga att beröra människor känslomässigt ...

Av: Stefan Thorsson | Essäer om religionen | 01 augusti, 2011

Palestinier

  Jag är palestinier. I eldskrift på alla slagfält, har jag ristat mitt namn, och ställt alla andra anspråk åt sidan. De klamrar sig fast vid mig, bokstäverna i mitt namn. De lever med mig, ger mig näring, fyller ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Utopiska geografier | 28 februari, 2011

Skidans ursprung

Årets myckna snö ger mig anledning att fundera över det lättaste sättet att ta mig fram på oplogade trottoarer och över meterhöga snödrivor. Med hjälp av kälkar, sparkstöttingar och inte ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 27 januari, 2010

Revolutionär konservativ anarkism. Collage: Guido Zeccola

Antiparlamentarism

Antiparlamentarism utefter hela skalan alltifrån konservatism till anarkism är ett ideologiskt och socialpolitiskt svårplacerat begrepp, vilket emellertid inte innebär att antiparlamentarism saknar antropologiskt fotfäste. Istället för att tala om konservatism ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om politiken | 17 juni, 2015

Samhällets morot Foto  Vladimir Oravsky

Morötter, Hitler och snögubbar

I dag är det den 4:e april enligt vår kalender och som varje annan dag kan även den 4:e april ha olika betydelser för var och en av oss jordingar ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 04 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts