Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen 2

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. Andra och Tredje berättelse: Siffermannen och Den kallsinniga isprinsessan

Av: Ulf Stenberg | 01 maj, 2017
Utopiska geografier

Gabriella Olsson. Foto: Anna Langseth

Onåbar

Den första delen av Gabriella Olssons prosaföljetong.

Av: Gabriella Olsson | 25 maj, 2015
Utopiska geografier

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | 11 januari, 2017
Utopiska geografier

Den arbetslöse i vildmarken

Få svenska filmer som jag har sett har varit så lyckade som Losers. I händelsernas centrum står en kvinna i yngre medelåldern, Karin (Isabella Von Saenger). Hon arbetar med en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 31 december, 2013
Filmens porträtt

Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket



Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor. 

”Jag sögs in i mångmilaskogen, jag tog dess puls och blev en del av den.” - Hans Lidman


Mitt i livet växlade Hans Lidman fokus. Han lämnade Hälsinglands finnskogar och upptäckte landet i norr ”Nordkalotten”. Passionen blev stor och han fick ytterligare en ”hembygd”. Det blev ett stort antal böcker från denna då relativt outforskade vildmark.

Annons:

Två tidigare styrelseledamöter av Hans Lidmansällskapet, Göran Eriksson och Hans Malmsten, har på Gidlunds förlag gett ut en bok med namnet Längs stigarna med Hans Lidman. Från en tid när allt synes möjligt.

Det är ett äreminne över denna författare som var en man av folket i dess bästa bemärkelse. Hans natur- och kulturskildringar, ofta med en mollton, appellerade direkt till folkdjupet under de första decennierna efter andra världskriget. Han var osannolikt produktiv och förutom böcker medverkade han flitigt i tidningar och tidskrifter.

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor. Voxnadalen, Hälsinglands skogar, Orsa Finnmark, Härjedalen och Jämtland var inledningsvis hans litterära landskap. Sedan blev det Lappland, Nordkalotten. Sent i livet skrev han och fotograferade i berättelserna om de stora skogarna, Tiveden och Kolmården.

Hans Lidmans uppväxt färgades av ett trauma. Fadern, den välrenommerade företagsledaren och skogmannen, tog livet av sig när Hans ännu ej var tre år fyllda. Hela Edsbybygden var i chock. Modern lämnades ensam med tre barn.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Hans Lidman växte alltså upp i vad vi idag skulle kalla periferin i Edsbyn i Ovanåkers kommun.

Han bodde där i hela sitt liv och var en av bygdens stora kändisar. Han hade förväntningar från släkten att bli en "studerad karl" med en framtid i skogsbranschen. Hans Lidman valde emellertid en annan väg. Han engagerade sig inte frikyrkligt i denna religiösa bygd, inte heller var han bandyintresserad i detta "bandybälte". Redan som barn älskade han fiske men också jakt.

Han var tidigt en känslig och lyhörd vandrare i naturen och blev över tid Sveriges mest lästa och älskade naturskildrare.

Hembygdsrörelsen blev en tidig "arena" för Hans Lidman. Han skrev och redigerade böcker om Ovanåker, naturen och människorna. Han var och med och såg till att bygdeorginalet "Lim-Johan" fick upprättelse från mobbad "byfåne" till uppskattad konstnär.

"Jag vandrade runt i finnskogen i flera dagar, kanske en vecka. I små fallfärdiga kolarkojor eller jättestora flottningsbaracker vilade jag en eller annan timme under den mörka natten. Matsäcken drygade jag ut med nyfångad laxöring, halstrad på glöden".

Det var under dessa vandringar Hans Lidman samlade material till sin "magnum opus" det vill säga kultboken Det nappar i Svartån. Detta nästan mytiska vattendrag i Hälsinglands finnskogar som blev ett Shangri-La för fiske- och naturälskare.

Boken har på ett speciellt sätt berört alla fiske- och naturentusiasters hjärta. Lidman skrev om skogsensamheten, fisket, men också en hyllning till de stora skogarnas många originella personligheter. Vem var han själv som skrev både vackra och mörkas berättelser från Svartån och andra platser? Många myter skapades kring Hans Lidman.

Lidmans böcker kom till i en tid när fritiden och ekonomin skapade nya möjligheter. Fisket var inte längre ett husbehovsfiske för många utan en fritidssysselsättning. Hans Lidman själv utvecklades till en entusiastisk flugfiskare. Han blev lite av expert och det antyddes (felaktigt) att han i en viss bok om laxfiske i Mörrum "sponsrades" av den kända fiskeredskapsproducenten ABU i Svängsta.

Samtidigt som han fiskade hade han med sig mystiken och kände originalen i de stora skogarna från 1920- och 1930-talets ensamma vandringar. Det var en tilltalande kombination och många fritidsfiskare fick en annan djupare dimension i sin favoritsysselsättning efter att ha läst Lidmans böcker. Lidmans böcker uppskattades också på kultursidorna och Karl Vennberg skrev i BLM om Lidmans Fiskefeber: "Det är där vildmarken finns orörd som Hans Lidman är som bäst. Det är som om hans sinnen var särskilt öppna för den och som om just den fick de rätta orden att infinna sig."

Mitt i livet växlade Hans Lidman fokus. Han lämnade Hälsinglands finnskogar och upptäckte landet i norr, Nordkalotten. Passionen blev stor och han fick ytterligare en "hembygd". Det blev ett stort antal böcker från denna då relativt outforskade vildmark. Förutom de nordiska språken översattes flera av Lidmans böcker till engelska, tyska, ryska, tjeckiska, bulgariska.

Slutligen var Hans Lidman av vad som tidigare beskrivits ingen okomplicerad naturlyriker. Han stod ofta på den lilla människans sida i sina böcker. Trots sina stora framgångar och berömmelse i vida kretsar brottades han med sina inre demoner. Precis som fadern valde han också att avsluta sitt eget liv i förtid. Han ändade sitt liv med ett pistolskott i källaren i Kullen i Edsbyn vid 66-års ålder i april 1976.

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Heligt språk. Språkets och ordens heliggörande inom den abramitiska mystiken

Gryningsbrisen har hemligheter att anförtro dig. Somna inte om.Du måste be om det du verkligen vill ha.Somna inte om.Människor går fram och tillbaka över tröskelnmellan världarna.Dörren är rund och öppen.Somna inte ...

Av: Åsa Boström | Agora - filosofiska essäer | 13 mars, 2012

Spår och tecken – en introduktion till Vilhelm Ekelund

Det finns en ej ringa rad av stora svenska författare, som är betydligt mer kända utomlands än här i Sverige. En av dessa är Rolf Ekman, docent i filosofi och ...

Av: Carsten Palmer Schale | Övriga porträtt | 30 maj, 2012

Åvald Norén. Texter

Mitt namn är Åvald Norén, 22 år och studerar på Malmö Folkhögskola. Jag har skrivit mycket med inspiration av spoken word och även rapp då jag vill uppnå den typen av ...

Av: Åvald Norén | Utopiska geografier | 17 juni, 2013

Veckan från Hans Fallada

Folkrörelseägda Folksam bantar ner sin organisation. Deras deltidsarbetande ombud - folkrörelsetanken! - fick vara med om att konkurrera om de återstående jobben. Så generöst. De som inte klarade av säljmålen ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 03 juli, 2011

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om religionen | 12 juni, 2017

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 30 april, 2012

Goethes sommarhus i Weimar. Foto: Björn Gustavsson

Att resa till Weimar

Att befinna sig i Weimar är att befinna sig i en stad vars historia samtidigt är en väsentlig del av centraleuropeisk kulturhistoria. Sin litenhet till trots (idag 65 000 invånare) har ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 06 juni, 2015

Veckan från hyllan, vecka 47 - 2012

Veckans stora nyhet var att rasister är rasister. Att de beter sig som rasister, och uttrycker rasistiska åsikter. En icke-nyhet om man så vill. Det positiva är att de finns ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 17 november, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.