Djungelboken – konservativ klassiker eller nydanande mästerverk?

Djungelboken är en klassiker i dubbel bemärkelse – dels som litterärt verk, dels som film. Som litterärt verk är Djungelboken en del av Rudyard Kiplings hyllade produktion som gav honom ...

Av: Belinda Graham | 07 september, 2013
Kulturreportage

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | 01 januari, 2015
Övriga porträtt

Stefan Whilde

 Torbjörn Säfve och skönheten

På teatern i Zaragoza möts Torbjörn Säfve och Lucientes Francisco de Goya för att mäta vem som dyrkar kvinnorna allra mest, detta trots att såväl proffsboxning som skönhet är förbjudet ...

Av: Stefan Whilde | 02 november, 2015
Stefan Whilde

Sveriges Yngsta Mästerkock

Tolvåringar som lagar oxrygg till huvudrätt och citrontarte till efterrätt. Tolvåringar som stressar och gråter över beasåsen som skär sig och smördegen som kletar. Tolvåringar som blir filmade och bedömda ...

Av: Rana Eshtiagh | 09 juni, 2014
Gästkrönikör

Oscar Levertin porträtterad av Carl Larsson 1906

Långdistanslöparens uthållighet



Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är inte känd för det korta och koncentrerade formatet. TK:s Ivo Holmqvist har läst hans vidlyftigt innehållsrika memoarer. 
Per Rydén, väl inskriven i den litteraturvetenskapliga traditionen i Lund, är visserligen inte som Olle Holmberg (som han också skriver intressant om) en mästare i det korta och koncentrerade formatet. Det lapidariska ligger inte för honom – dessbättre, kan man konstatera efter dessa 680 mycket innehållsrika och läsvärda sidor.
Universitetsflaggan vajar över universitetshusets sfinxer

Universitetsflaggan vajar över universitetshusets sfinxer

Annons:

Redan tidigt gjorde sig Per Rydén bekant med generationen av arga unga män i England, under en stipendieresa. Om honom själv skulle man kunna låna titeln på Alan Silitoes kortroman "The Loneliness of the Long Distance Runner", dock lätt varierad. Någon ensamvarg har han aldrig varit, däremot seg och uthållig både som maratonlöpare och som mångsidig forskare och författare.   Nerskrivning. Egensinniga sidor.

Kvarglömda dagar (Carlssons 2015, 680 s.) är hans memoarer, en fortsättning på tidigare självbiografiskt anlagda redogörelser som Sommen (1997, utökad upplaga 2013) och Söndag (2011).

Man har vant sig vid att hans böcker blir allt mera omfångsrika, och han ägnar sin mångordighet några självmedvetna reflexioner på slutet av denna. Redan hans encyklopediska redogörelse för den svenska litteraturkritiken efter 1880, Domedagar (1987), var på 580 sidor som gärna kunde ha satts lite mera spatiöst. Boken om berättelserna kring polarfararen Andrée, Den svenske Ikaros (2003) klockade in på 711 sidor, och den om relationen Heidenstam-Levertin, Verner & Oscar (2006) på 670.

I föreliggande memoarer kunde möjligen några sidor om den närmaste familjen ha fått ersättas med det personregister som man saknar. Men det allra mesta är högintressant, inte bara för en recensent som råkar vara lundensare inom samma gebiet och som dessutom bott en hel del år inte långt bortom det Tranås där han har sina rötter. I åtta omfångsrika kapitel sammanfattar han sitt levnadslopp hittills (han är född 1937), med avstamp i en småländsk idyll som dock inte var bräkande menlös – en av de svarta slagskuggorna var hans brors död genom drunkning.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Några inte enbart lokalt kända personer får sina nyanserade och motsägelsefulla porträtt, bland dem Lennart Hyland och Eric Hermelin från Gripenberg (Sveriges största träslott) som fann en fristad på sinnessjukhuset Sankt Lars i Lund där han tilläts att ostört översätta sufiska texter, Fritiof Nilsson Piraten som under en del år var advokat i Tranås, och Harriet Löwenhjelm som dog på Romanäs sanatorium.

Den legendariske Gunnar Nordahl, en i fotbollstrion Grenoli som exporterades till Italien, kommer också med på ett hörn. En intressant röd tråd genom denna livsberättelse är tanken att Per Rydén skulle vara den ständige tvåan, driven av högt ställda ambitioner. Men det är förstås inte alltigenom sant. På sitt specialområde, pressforskningen, blev han tidigt primus. En hel del sidor handlar om den delsträckan, och man är tacksam för hans uthållighet när han såg till att storverket om den svenska pressens historia fördes i hamn.

Mest läsvärda är nog, förutom minnena av Gunnar Björling i Helsingfors, de båda lika sympatiska som inträngande porträtten av dioskurerna Carl Fehrman och Staffan Björck vars bibliografier han tidigare sammanställt (och som han borde skriva stora monografier om).

Men också andra föregångare som professorer i litteraturhistoria med poetik vid Lunds universitet skymtar förbi, bland andra Fredrik Böök och Algot Werin. Sidorna om kollegan Jenny Westerström som likaledes tycks ha lärt sig skrivandets långdistans är mycket uppskattande (hur högt värderad han själv är framgår av festskriften till honom, I ordets smedja, 2002).

"Det som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg", påstod Fröding. Kanske det: när uppsaliensaren Thure Stenström i en understreckare i Svenska Dagbladet recenserade Domedagar hade han sina reservationer om omständlighet och försiktighet, innan han kom med sin uppskattning, och det specifikt lundensiska har inte alltid vunnit gehör norrut.

Per Rydén, väl inskriven i den litteraturvetenskapliga traditionen i Lund, är visserligen inte som Olle Holmberg (som han också skriver intressant om) en mästare i det korta och koncentrerade formatet. Det lapidariska ligger inte för honom – dessbättre, kan man konstatera efter dessa 680 mycket innehållsrika och läsvärda sidor.

Ivo Holmqvist

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

dr Krabba 8

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 25 november, 2011

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Hannah Wilke. Intra Venus

Hannah Wilke dör i cancer 1993. Ett liv tillika livslångt konstprojekt når sin ände. Det identitetspolitiska i hennes konst dröjer kvar än idag. Detta politiska stoff som omgärdar subjektet kan ...

Av: Allan Persson | Konstens porträtt | 10 maj, 2013

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 maj, 2013

Ett kvinnoporträtt, Dora Maars upprättelse

Dora Maar Britt Ståhlberg Norées bok "Dora Maar och Picasso" kastar ett nytt ljus på Picassos musa, älskarinna och konstnärskollega. Britt flyttade till Paris på 70-talet och har blivit kvar ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 18 mars, 2009

Kroppens strukturer i ledning och leda

Utifrån temat leda skriver jag om kroppar som känner leda och kroppar som utsätts för en hantering som är tänkt att utesluta leda. Kroppsbegreppet Vårt synsätt på kroppen har förändrats radikalt i ...

Av: Birgitta Smiding | Agora - filosofiska essäer | 28 juni, 2012

Det Messianska löftet. Julen som epifani och epistemologi…

Vi kan trots all den ambivalens som omger oss i våra känslor kring julen, visionen av löftet, kraven, den goda viljans fest, och därmed även lätt hyckleriets, och de stora ...

Av: Oliver Parland | Essäer om religionen | 25 december, 2011

Emma Kunz – abstrakt konstnär, visionär och healer

På Moderna museet i Stockholm pågår fram till och med den 26 maj 2013 utställningen Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Den sägs bli en av museets största publiksuccéer genom ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 maj, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.