Aleksa Lundberg- en dramatiker med fokus på de transsexuellas problem i samhället

Det finns en marginaliserad grupp i vårt samhälle, vars röst inte har lyckats göra sig hörd i nämnvärd grad förrän nu. De transsexuella har levt vid sidan av de givna ...

Av: Jens Wallén | 02 augusti, 2014
Övriga porträtt

Vermeer van Delft och hans konst

Johannes/Jan Vermeers 1600-talsmåleri kännetecknas av den tidens moraliska uppfattningar. Det finns pedagogiska pekpinnar i hans verk, som hade som mål att åskådliggöra synen på samhällets ”nya moral” och fostra kvinnorna ...

Av: Lilian O. Montmar | 18 juni, 2014
Konstens porträtt

Pantheon i Rom

Sommarens esoteriska betydelser

Året, med dess olika årstider, har hermetiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande, mellan det ...

Av: Guido Zeccola | 12 juni, 2017
Essäer om religionen

Luther spikar upp de 95 teserna. Målning av Julius Hübner. Foto: Wikimedia

Ett jubileum med komplikationer

”Om inte om hade funnits...” - så börjar ett känt talesätt med många mer eller mindre burleska varianter. Sensmoralen tycks ändå alltid vara, att så kallade kontrafaktiska spekulationer om historiens ...

Av: Thomas Notini | 30 maj, 2017
Kulturreportage

Ett rop från öknen



Ett rop från öknen

Det är i år jämnt hundra år sedan Strindbergs Svarta fanor gavs ut. Den har ett stadgat rykte som skandalbok, men kan också tolkas som ett rop från öknen, som en protest mot ordets profanering.

Strindberg tyckte sig se konturerna av en ny epok och noterar ett tidens tecken: "Whisky, den gemena, kom 1890; den gjorde människorna tungsinta och undanträngde den glada punschen, som begär sång och käglor". Whiskyn var ett led i vad som redan då kallades amerikaniseringen, vilken också förknippades med pragmatism och framgångsdyrkan.

Den naturvetenskapliga forskaren, industrimannen à la Ford och tidningskungen var den nya tidens hjälte snarare än diktaren. "Konsten är ständigt på flykt till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar regnskogarna", skrev filosofen Hans Larsson i Intuition.

En sådan flykt beskriver också Strindberg i Svarta fanor. Det är en skara diktare och tänkare som räddar sig undan syndafloden genom att upprätta ett kloster på en ö, en Noaks ark. På liknande sätt hade symbolisterna i Paris drivits allt längre in i hemliga ordenssällskap och cenakler.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Deras särskilde överstepräst Sar Péladan räknas av Strindberg i Svarta fanor till samtidens största författare tillsammans med den belgiske symbolisten Maeterlinck (Nobelpristagare 1911). Annars finner han mest "eftergläfs" och passar på att ge Björnson en känga, "Norrmännen förakta honom så djupt, och om de inte behövde honom till reklam för sina fiskebollar skulle de slopat honom."

Åsnesparkarna kan inte dölja att Strindberg verkligen kände sig ansatt, inte bara sårad i sin personliga fåfänga. Kanske var symbolismen ett sista försök att ge mening åt en sönderfallande verklighet, att upprätthålla ett värde som kunde ge föreställning om "någonting annat". I detta syfte hade Baudelaire sökt sig till Swedenborg och denne blev också Strindbergs främste lärare, "mästaren" framför andra.

Udden var riktad mot darwinismen (och dess avläggare socialdarwinismen) som enligt Strindberg förvandlade världen till en apbur och "djurgård". Darwinisterna med sin "veterinärfilosofi" - det var de "svarta fanorna", materialisterna som gjort verkligheten till ett slagfält och fördrivit diktarna. Tillvaron var reducerad till existenskamp och ett allas krig mot alla.

Litteraturen förvandlas till "humbugens, de falska profeternas, reklamens och de stulna reputationernas" värld. Översteprästen i det riket kallas Zachris. Naturligtvis har han anammat de nya dryckesvanorna och hans ögon är "blodsprängda av whisky". Han är den litterärare affärsmannen och spekulanten. Från Zachris och hans kumpaner Lögnhals och Smartman finns det bara en säker reträttplats - klostret på Siklaön.

Dit flyr ett antal av samtiden kvalda andar för att begrunda sitt öde och för att se "bakom skynket" och att "kombinera", det vill säga upprätta analogier.

Det var sin egen estetiska praxis som Strindberg upphöjde till världsförklaring. Mot det perspektivlösa faktasamlandet ställs förmågan att återförtrolla verkligheten genom överraskande sammanställningar. Det är samma ambition som senare vägledde surrealisterna.

Liksom de anknyter Strindberg i sin uppgörelse med sekulariseringen till de tyska romantikerna - "det var annat folk det, än vi, profanerade profandiktare".

Svarta fanor är "profandiktarens" uppror mot litteraturindustrin och den roll han tilldelats.

Göran Lundstedt

 

Ur arkivet

view_module reorder

An Alternative Economic Paradigm: How Redistribution would Drive the Economy

Amartya Sen (1981) provides evidence that increased income for a portion of the economic players may inflate the subsistence sector. In 1943, a famine in Bengal brought millions of citizens ...

Av: Piero Benazzo | Essäer om politiken | 25 mars, 2013

En sydafrikansk Fröken Julie drar norr- och västerut

Den bärande konflikten i Strindbergs Fröken Julie kan summeras med fyra ord, annars förbehållna missromaner: kvinnan av börd – mannen av folket. Grafiskt kan man framställa det som två diagonala ...

Av: Ivo Holmqvist | Reportage om scenkonst | 09 november, 2012

Nu krävs mer än 24 timmar för att lösa konflikten

Homeland säsong ett och två har en mycket ironisk ”story arc”: i början av säsong ett är CIA agenten Carrie Mathison den enda som tror att den hemvändande krigshjälten Brody är ...

Av: Belinda Graham | Gästkrönikör | 18 februari, 2014

Handke, Keller och den Gröne Henrik

I Peter Handkes roman ”Kort brev till kort farväl” läser Peter Handke, ehh ursäkta en ”romankaraktär i en Handkeroman” den schweiziska författaren Gottfrid Kellers roman ”Den Gröne Henrik”.Vi kan anta ...

Av: Jesper Nordström | Essäer om litteratur & böcker | 10 februari, 2017

Jules Verne, En amerikansk journalists resa 2889

Vid hundraårsminnet 1889 av franska revolutionen skrev Jules Verne en framtidsvision från 2889, d.v.s. tusen år till in i framtiden. Han visste lika väl som alla andra att det inte går ...

Av: Jules Verne | Kulturreportage | 02 oktober, 2013

 Ibsens blick brinner som en eld som bränner oss alla. Inte minst Ibsen. Wikipedia

Att bestiga ett fjäll: Henrik Ibsen (del II)

Henrik Ibsen är en av det moderna dramats mästare och klassiker. Under knappt 15 år av sitt författarskap påverkades han tydligt av romantisk och klassicistisk form, ton och tematik, för ...

Av: Carsten Palmer Schale | Scenkonstens porträtt | 06 juli, 2015

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 12 september, 2008

Ofelia 1898 akvarell av Frances MacDonald

Det drömda mötet som idé

I BLM:s decembernummer från 1953 ställdes några frågor till läsekretsen – fast bara författare svarade – om vilken diktad gestalt man helst velat träffa. En underbar idé, enligt min mening ...

Av: Carsten Palmer Schale | Gästkrönikör | 19 juli, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.