Paracelsus, en legend i folkmun

En knapp timmes promenad utanför Einsiedeln ligger ett typiskt schweiziskt hus med snedtak, det ligger i utkanten av en liten by, eller snarare är det bara en klunga med några få ...

Av: Crister Enander | 30 mars, 2009
Litteraturens porträtt

Speldjävulen eller underklassens Las Vegas

Enligt Statens Folkhälsoinstituts siffror spelade sjuttio procent av Sveriges befolkning om pengar under år 2008. Crister Enander om spelfeber, bingo, nätpoker och lotter. Nu har det hunnit gå rätt många år ...

Av: Crister Enander | 28 september, 2012
Essäer om samhället

Författarens vardag och litteraturens överlevnad

”Nej, för all del, käre unge man, tänk ej på att ge ut från trycket Edra dikter. Ni skulle endast bli utskrattad, så omogna äro de i alla afseenden – ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2015
Stefan Whilde

Jag lever hellre med tre kvinnor

Jag har mött en och annan kvinna i mitt liv. Mor svepte in mig i flera lager nankin och födde upp mig på bröstmjölk och sagostunder. Hon var den första ...

Av: Stefan Whilde | 02 juni, 2013
Stefan Whilde

Ett rop från öknen



Ett rop från öknen

Det är i år jämnt hundra år sedan Strindbergs Svarta fanor gavs ut. Den har ett stadgat rykte som skandalbok, men kan också tolkas som ett rop från öknen, som en protest mot ordets profanering.

Strindberg tyckte sig se konturerna av en ny epok och noterar ett tidens tecken: "Whisky, den gemena, kom 1890; den gjorde människorna tungsinta och undanträngde den glada punschen, som begär sång och käglor". Whiskyn var ett led i vad som redan då kallades amerikaniseringen, vilken också förknippades med pragmatism och framgångsdyrkan.

Den naturvetenskapliga forskaren, industrimannen à la Ford och tidningskungen var den nya tidens hjälte snarare än diktaren. "Konsten är ständigt på flykt till nya gömslen, medan civilisationen inkräktar regnskogarna", skrev filosofen Hans Larsson i Intuition.

En sådan flykt beskriver också Strindberg i Svarta fanor. Det är en skara diktare och tänkare som räddar sig undan syndafloden genom att upprätta ett kloster på en ö, en Noaks ark. På liknande sätt hade symbolisterna i Paris drivits allt längre in i hemliga ordenssällskap och cenakler.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Deras särskilde överstepräst Sar Péladan räknas av Strindberg i Svarta fanor till samtidens största författare tillsammans med den belgiske symbolisten Maeterlinck (Nobelpristagare 1911). Annars finner han mest "eftergläfs" och passar på att ge Björnson en känga, "Norrmännen förakta honom så djupt, och om de inte behövde honom till reklam för sina fiskebollar skulle de slopat honom."

Åsnesparkarna kan inte dölja att Strindberg verkligen kände sig ansatt, inte bara sårad i sin personliga fåfänga. Kanske var symbolismen ett sista försök att ge mening åt en sönderfallande verklighet, att upprätthålla ett värde som kunde ge föreställning om "någonting annat". I detta syfte hade Baudelaire sökt sig till Swedenborg och denne blev också Strindbergs främste lärare, "mästaren" framför andra.

Udden var riktad mot darwinismen (och dess avläggare socialdarwinismen) som enligt Strindberg förvandlade världen till en apbur och "djurgård". Darwinisterna med sin "veterinärfilosofi" - det var de "svarta fanorna", materialisterna som gjort verkligheten till ett slagfält och fördrivit diktarna. Tillvaron var reducerad till existenskamp och ett allas krig mot alla.

Litteraturen förvandlas till "humbugens, de falska profeternas, reklamens och de stulna reputationernas" värld. Översteprästen i det riket kallas Zachris. Naturligtvis har han anammat de nya dryckesvanorna och hans ögon är "blodsprängda av whisky". Han är den litterärare affärsmannen och spekulanten. Från Zachris och hans kumpaner Lögnhals och Smartman finns det bara en säker reträttplats - klostret på Siklaön.

Dit flyr ett antal av samtiden kvalda andar för att begrunda sitt öde och för att se "bakom skynket" och att "kombinera", det vill säga upprätta analogier.

Det var sin egen estetiska praxis som Strindberg upphöjde till världsförklaring. Mot det perspektivlösa faktasamlandet ställs förmågan att återförtrolla verkligheten genom överraskande sammanställningar. Det är samma ambition som senare vägledde surrealisterna.

Liksom de anknyter Strindberg i sin uppgörelse med sekulariseringen till de tyska romantikerna - "det var annat folk det, än vi, profanerade profandiktare".

Svarta fanor är "profandiktarens" uppror mot litteraturindustrin och den roll han tilldelats.

Göran Lundstedt

 

Ur arkivet

view_module reorder
Gilda Melodia

Håll ut!

Att hålla ut; ett begrepp, ett uttryck, som många som vill ge intryck av att de är hårda använder, för att skapa en illusion av en sorts självklar ensam heroism.

Av: Gilda Melodia | Gilda Melodia | 17 februari, 2017

Helgon och källkult i Sverige: Sankta Helena eller Elin av Skövde

Den första lördagen efter pingst firades traditionellt Trefaldighetsafton. Söndagen som följer, trefaldighetssöndagen, är inledningen till den långa trefaldighetstiden. För inte så länge sedan var trefaldighetsafton en av årets stora dagar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 10 juli, 2012

Minnets deformationer och transformationer

Bonniers konsthall utgör navet för utställningen ”Minneskonst” som för närvarande presenteras på flera institutioner och platser runt om i Stockholm. Ambitionen att överskrida gränser mellan kulturella uttryck, utställningsformer och aktuell ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 15 september, 2013

En litteraturkrönika

Nils Holgerssons underbara resa kan läsas inte bara som den geografibok den var tänkt som, utan också som Selma Lagerlöfs åkallan av barndomen; av barnets magiska blick – eller som ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 23 augusti, 2014

Västerbottenskarta

Vad är det för kartbild av ett landskap som litteraturen tillhandahåller? Om litteraturen kan sägas vara en modell av världen, vilken modell av Västerbotten är det som har kommit att ...

Av: Anders Öhman | Essäer om litteratur & böcker | 14 oktober, 2011

De jämlika

Han var mer fallen för det praktiska än det eteriska; sjukvård, tandvård, en soffa att sitta i. Det var behov han hade sett hos de som varit omhändertagna som barn ...

Av: Per-Henrik Bartholdsson | Gästkrönikör | 10 maj, 2013

Oslo från Ekebergsrestaurangen. Foto: Björn Gustavsson

Oslo som kulturstad

Det finns många goda anledningar att besöka Oslo; en allt viktigare anledning är att stans konstliv på senare år blivit allt mer spännande. Och den norska huvudstadens satsningar på konstområdet ...

Av: Björn Gustavsson | Resereportage | 19 juli, 2015

3. Väster

 Å på den ena sidan. Men det är bara om man kommer nerifrån det enskilt liggande lilla bostadsområdet som kallar sig by. Om man fortsätter, om man vandrar bland fåren ...

Av: Väster | Lund har allt utom vatten | 31 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.