Adam Zagajewski – kronprinsen inom den polska poesin

Den polska kulturen i allmänhet (poesin, epiken, dramatiken, musiken, vetenskapen osv.) är, och har mycket länge varit, enastående vital. Inom litteraturen räcker det med att nämna några få: Czeslaw Milosz ...

Av: Carsten Palmer Schale | 25 augusti, 2012
Litteraturens porträtt

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna

Nina Bouraouis kamp med de onda tankarna   Nina Bouraoui. Foto: Elisabeth Grate Bokförlag Jag plågas av att skriva om döden, jag kan inte skriva om sexualiteten, de båda ämnena tycks mig ...

Av: Thomas Nydahl | 05 januari, 2007
Litteraturens porträtt

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | 19 december, 2011
Utopiska geografier

Könets mystiker

Illustration av Guido Zeccola efter Beato AngelicoHermann Kesten, Joseph Roth och Albert Camus, med korridorförbindelse till André Gide, häckade en gång i tiden i en lägenhet på sjätte våningen i ...

Av: Bo I. Cavefors | 27 november, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Gunnar Ekelöf



hebrianas.jpg
I Fatumeh blir manligt och kvinnligt en helhet som vittnar om harmoni och balans.
Illustration: Hebriana A lainentalo

 

Gunnar Ekelöf poesins gränsfurste

Gunnar Ekelöf, som den 15 september 2007 skulle ha fyllt 100 år, är en av Sveriges mest omskrivna och hyllade poeter - en diktare som hämtade inspiration från både musik och måleri.
Under slutet av 1920-talet, när han vistades i Paris, umgicks han med betydande svenska konstnärer som Eric Olson och Otto G. Carlsund. Och det är klart att även den samtida franska poesin fascinerade honom. Detta märks inte minst i boken Sent på jorden med Appendix 1962 och En natt vid horisonten. Dikter 1930- 32. I början av denna bok kan man se ett konstverk av Otto G. Carlsund. Denna ovanligt rika bok är en av Gunnar Ekelöfs betydelsefullaste utgåvor. Där finns motiv som man kan spåra i ett flertal av hans övriga verk, och man kan också tydligt ana och uppleva hans musikaliska och måleriska engagemang.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Antiken, medeltiden, Orienten och ikonmåleriet är fyra storheter som märks i hans verk. Han har levt sig in i etruskernas konst och grekiskt ikonmåleri och vistats i Serbien, där han inspirerats av frescomålningar från 1200-talet. Och mot slutet av hans liv blir resan till Konstantinopel (Istanbul) en avgörande pilgrimsfärd. Det är nu, i mitten av 1960-talet, som hans Diwantrilogi börjar utformas, och det är väl framför allt denna trilogi som gjort honom känd utomlands. Den har delvis eller helt och hållet översatts till flera språk. Exempelvis: franska, spanska, holländska, tyska, engelska och kurdiska.

Den först utkomna delen i denna trilogi heter Diwan över Fursten av Emgión. Den andra delen: Sagan om Fatumeh. Den tredje, som han ser som mittvalvet i denna trilogibyggnad, har fått namnet Vägvisare till underjorden.

När han skrev dessa tre böcker talade en ängel (en budbärare) till honom, och om detta berättade han i ett teveprogram. Ja, ängeln kunde till och med väcka honom mitt i natten.

Något liknande upplevde han kanhända under tillkomsten av Färjesång, som utkom 1946, där en del kallas "Tag och skriv!".

Fursten av Emgión är en kurdisk gränsfurste som tänks ha levt i slutet av 1000-talet. Av en logothet (en bysantinsk minister) omtalas han som "ett offer för den manikeiska villfarelsen". Vad är då manikeismen, och vad är det som karakteriserar denna andliga inriktning, som förföljts av både kristna och muslimer ända in i vår tid? Kyrkofadern Augustinus fördömer denna kristet färgade lära som han själv en gång hade tillhört men inte på djupet förstått. Upphovsmannen var en konstnär och poet vid namn Mani som såg sig själv som "en sångare som kommit från Babel för att upphäva ett rop". Han var inspirerad av Johannesevangeliets ord om "Hjälparen" och ville med sitt verk fullfölja en kristen vision. Men även buddhismen och Zarathustras poetiska vishetslära var för Mani källor att ösa ur.

Mani, denne nyskapare som levde på 200-talet, skrev poetiska böcker som han illuminerade och sägs vara impulsgivaren till det persiska miniatyrmåleriet, ett måleri som Ekelöf förstod att uppskatta.

Att blanda tider och hämta inspiration från olika religioner är också något Gunnar Ekelöf gjort. Förmodligen ville han genom sin konst, sin diktning, åstadkomma en plattform för ett nytt och vidgat andligt tänkande. Jag vet inte om han studerade de rester av Manis skrifter som finns bevarade. Det är föga troligt. Men något visste han genom sin bekantskap med den store orientalisten professor H. S. Nyberg, som för övrigt hade varit hans lärare.

Men - för att nu återgå till Ekelöfs dikt - vad var det denne furste av Emgión upplevde? Ja, man kan se det som en kärlekssaga och samtidigt som en mycket grym historia. På ett ställe står det: "En som jag kallar min dotter/ leder en bländad som ser". Fursten har fråntagits sin syn genom glödande nålar och han "ser vad han hör". Men trots det mörker som han lever i fylls hans liv av ett bländande ljus. Ja, det är som om huden kunde se det inte ögonen ser.

I Vägvisare till underjorden finns en filosofisk dialog som utspelar sig i antikens Alexandria. Huvudpersonerna heter Asclepius och Trismégistos. De är gatsopare, och det sägs att gudarna har övergivit jorden. Snart kommer öknen att utbreda sig i deras frånvaro. Skriftsamlingen Hermes Trismegistos, som Gunnar Ekelöf läst i en franskspråkig version och som han rekommenderade mig att läsa, sägs härröra från senantiken och innehåller enligt traditionen en hel del av den visdom som de egyptiska prästerna bevarat genom årtusendena. Mycket av denna visdom, som man än i dag kan upptäcka i Mellersta Österns konst och poesi, finns även i Ekelöfs Diwantrilogi, där den fritt skapande konstnärliga människan kan åstadkomma en befriande verklighet som inte enbart kräver offer.

Ja, i Ekelöfs diktade värld finns mitt i utstöttheten och utsattheten en tro på kärlekens kraft. I den djupt mänskliga sagan om Fatumeh blir manligt och kvinnligt en helhet som vittnar om harmoni och balans.


Percival

Ur arkivet

view_module reorder

Tid, liv og virkelighetstydninger

I «Refleksjoner om identiteten til eksisterende (foreliggende) identiteter» tar jeg opp følgende ting av aporetisk art: At eksisterende entiteter forandrer seg over tid og at eksisteremde entiteter har en tendens ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 november, 2010

Bortvändhet från ambitionerna

I stort sett varje strävan uppåt i de givna hierarkiernas tjänst bemöts idag med gillande eller åtminstone acceptans (som kan komma sig av såväl en välkomnande känsla av samhörighet som ...

Av: Peter Worland | Utopiska geografier | 08 juni, 2009

”Du har ställt flera frågor kring Kulturdepartementets direkta engagemang och närvaro…” Peace &…

Redan när Tidningen Kulturen publicerar min artikel ”Folkfesten som tänjer gränser för socialt medvetande” (16 juni 2012) har funderingen legat där och grott; det måste väl ändå vara mycket intressant ...

Av: Linda Bönström | Kulturreportage | 11 juli, 2012

Hermann Hesse

Hermann Hesses klassiker: Narziss och Goldmund

I Klas Östergrens nya roman I en skog av Sumak finns en parafras på kastanjeträdet i Herman Hesses roman Narziss och Goldmund. Precis som Östergrens roman som gått som följetong ...

Av: Ulf Nygren | Essäer om litteratur & böcker | 27 augusti, 2017

Richard Strauss - en tjuvaktig skata?

  Ariadne (Zerbinetta). Foto: Bettina Stoess/Deutsche oper Berlin Deutsche Oper i Berlin har under januari och februari frossat i Richard Strauss. Fem av hans operor har snurrat runt på repertoaren - "Salome ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 03 mars, 2009

Aase Berg. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Tidskriften 10TALs poesifestival 2015

Årets upplaga, den 19:e, av Stockholms Internationella Poesifestival hade temat lyrik och musik. Tidningen Kulturen gjorde några nedslag i det stora och varierade programmet. Festivalen inleddes redan den 24 november ...

Av: Thomas Wihlman | Essäer om litteratur & böcker | 07 december, 2015

En liten blåsa i Guds andes glas

Jag är förtvivlad, full av ångest och riven i djupet som aldrig förr! Det är nåt fel med mig! Det är som att återuppbygga ett hela tiden raserande och sönderblandat ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2011

Närkontakt av tredje graden 

Av förekommen anledning bjuder vi på Vladimir Oravskys och Olle Ekstrands mästerliga filmanalys av Steven Spielbergs UFO-klassiker:   Konstnärens vilja att solidarisera sig med den tekniska vetenskapliga förändringsprocess som äger rum i ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 11 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.