Partiale decomposizione del filosofo. Bild: Gioia Futura

Filosofi og ideologi

Noen yrker framstilles for oss som særdeles farlige, og som forlanger særskilte egenskaper av den enkelte rolleinnehaver. Eksempler på dette er arbeid som brannslukker, politi, soldat eller flyger. ...

Av: Thor Olav Olsen | 02 mars, 2015
Agora - filosofiska essäer

Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 maj, 2017
Gästkrönikör

Sidenvägen

Bukharajudar i Sidenvägens knutpunkt

Den vida legendariska handelsvägen på land, Sidenvägen, sträckte sig från Nanking till Konstantinopel med otaliga förgreningar, så vem vet hur lång den sammanlagda sträckan var, men ett par år tog ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 16 oktober, 2015
Resereportage

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 1 av 4)

Som flanör och vandrare ser jag världen ur ett krasst drömsperspektiv. Jag noterar omgivningarna, men lever i dikten. Jag njuter dofterna, men katalogiserar dem systematiskt för att frysa tiden i ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2017
Stefan Whilde

Gunnar Ekelöf



hebrianas.jpg
I Fatumeh blir manligt och kvinnligt en helhet som vittnar om harmoni och balans.
Illustration: Hebriana A lainentalo

 

Gunnar Ekelöf poesins gränsfurste

Gunnar Ekelöf, som den 15 september 2007 skulle ha fyllt 100 år, är en av Sveriges mest omskrivna och hyllade poeter - en diktare som hämtade inspiration från både musik och måleri.
Under slutet av 1920-talet, när han vistades i Paris, umgicks han med betydande svenska konstnärer som Eric Olson och Otto G. Carlsund. Och det är klart att även den samtida franska poesin fascinerade honom. Detta märks inte minst i boken Sent på jorden med Appendix 1962 och En natt vid horisonten. Dikter 1930- 32. I början av denna bok kan man se ett konstverk av Otto G. Carlsund. Denna ovanligt rika bok är en av Gunnar Ekelöfs betydelsefullaste utgåvor. Där finns motiv som man kan spåra i ett flertal av hans övriga verk, och man kan också tydligt ana och uppleva hans musikaliska och måleriska engagemang.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Antiken, medeltiden, Orienten och ikonmåleriet är fyra storheter som märks i hans verk. Han har levt sig in i etruskernas konst och grekiskt ikonmåleri och vistats i Serbien, där han inspirerats av frescomålningar från 1200-talet. Och mot slutet av hans liv blir resan till Konstantinopel (Istanbul) en avgörande pilgrimsfärd. Det är nu, i mitten av 1960-talet, som hans Diwantrilogi börjar utformas, och det är väl framför allt denna trilogi som gjort honom känd utomlands. Den har delvis eller helt och hållet översatts till flera språk. Exempelvis: franska, spanska, holländska, tyska, engelska och kurdiska.

Den först utkomna delen i denna trilogi heter Diwan över Fursten av Emgión. Den andra delen: Sagan om Fatumeh. Den tredje, som han ser som mittvalvet i denna trilogibyggnad, har fått namnet Vägvisare till underjorden.

När han skrev dessa tre böcker talade en ängel (en budbärare) till honom, och om detta berättade han i ett teveprogram. Ja, ängeln kunde till och med väcka honom mitt i natten.

Något liknande upplevde han kanhända under tillkomsten av Färjesång, som utkom 1946, där en del kallas "Tag och skriv!".

Fursten av Emgión är en kurdisk gränsfurste som tänks ha levt i slutet av 1000-talet. Av en logothet (en bysantinsk minister) omtalas han som "ett offer för den manikeiska villfarelsen". Vad är då manikeismen, och vad är det som karakteriserar denna andliga inriktning, som förföljts av både kristna och muslimer ända in i vår tid? Kyrkofadern Augustinus fördömer denna kristet färgade lära som han själv en gång hade tillhört men inte på djupet förstått. Upphovsmannen var en konstnär och poet vid namn Mani som såg sig själv som "en sångare som kommit från Babel för att upphäva ett rop". Han var inspirerad av Johannesevangeliets ord om "Hjälparen" och ville med sitt verk fullfölja en kristen vision. Men även buddhismen och Zarathustras poetiska vishetslära var för Mani källor att ösa ur.

Mani, denne nyskapare som levde på 200-talet, skrev poetiska böcker som han illuminerade och sägs vara impulsgivaren till det persiska miniatyrmåleriet, ett måleri som Ekelöf förstod att uppskatta.

Att blanda tider och hämta inspiration från olika religioner är också något Gunnar Ekelöf gjort. Förmodligen ville han genom sin konst, sin diktning, åstadkomma en plattform för ett nytt och vidgat andligt tänkande. Jag vet inte om han studerade de rester av Manis skrifter som finns bevarade. Det är föga troligt. Men något visste han genom sin bekantskap med den store orientalisten professor H. S. Nyberg, som för övrigt hade varit hans lärare.

Men - för att nu återgå till Ekelöfs dikt - vad var det denne furste av Emgión upplevde? Ja, man kan se det som en kärlekssaga och samtidigt som en mycket grym historia. På ett ställe står det: "En som jag kallar min dotter/ leder en bländad som ser". Fursten har fråntagits sin syn genom glödande nålar och han "ser vad han hör". Men trots det mörker som han lever i fylls hans liv av ett bländande ljus. Ja, det är som om huden kunde se det inte ögonen ser.

I Vägvisare till underjorden finns en filosofisk dialog som utspelar sig i antikens Alexandria. Huvudpersonerna heter Asclepius och Trismégistos. De är gatsopare, och det sägs att gudarna har övergivit jorden. Snart kommer öknen att utbreda sig i deras frånvaro. Skriftsamlingen Hermes Trismegistos, som Gunnar Ekelöf läst i en franskspråkig version och som han rekommenderade mig att läsa, sägs härröra från senantiken och innehåller enligt traditionen en hel del av den visdom som de egyptiska prästerna bevarat genom årtusendena. Mycket av denna visdom, som man än i dag kan upptäcka i Mellersta Österns konst och poesi, finns även i Ekelöfs Diwantrilogi, där den fritt skapande konstnärliga människan kan åstadkomma en befriande verklighet som inte enbart kräver offer.

Ja, i Ekelöfs diktade värld finns mitt i utstöttheten och utsattheten en tro på kärlekens kraft. I den djupt mänskliga sagan om Fatumeh blir manligt och kvinnligt en helhet som vittnar om harmoni och balans.


Percival

Ur arkivet

view_module reorder

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Drömmen om det gudomliga inom science fiction

Inget kan vara mer felaktigt än påståendet att science fiction-litteratur enbart handlar om maskiner och rymden. Redan från början när begreppet science fiction under den första hälften av 1900-talet myntades ...

Av: Alexander Sanchez | Essäer om litteratur & böcker | 30 november, 2011

Bild Guido Zeccola

Din Kropp är mitt Land

En dikt av Guido Zeccola

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 19 november, 2016

Francis Scott Key Fitzgerald efter 70 år

Den 21 december 2010 är det sjuttio år sedan jazzålderns författare F. Scott Fitzgerald avled.  Därmed blir hans verk enligt gällande svensk lag fritt för publicering av vem det vara ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 29 november, 2010

Litterär liklogistik

Monsunregnet hade upphört och himmelens slussar var stängda. Morgonen var het och stilla. Vattnet hade sjunkit ner i markerna och en kväljande lukt steg ur landskapet. Avdunstningar från djurkadaver, hushållssopor ...

Av: Benny Holmberg | Essäer | 28 oktober, 2012

Första stenen är kastad i Estland

   Första stenen är kastad i Estland I Östeuropa har religiösa och nationalistiska rörelser gjort livet surt för den icke-heterosexuella befolkningen. Våld och uttalanden från stater om det icke-naturliga i homosexualitet är inget ...

Av: Kristofer Andersson | Reportage om politik & samhälle | 29 september, 2006

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Agape og Eros

Liv, fortelling og melodrama Å ha et liv å leve er å leve i fortelling. Fortellinger har forteller, som er den som har en historie å fortelle. Historier har hendelsesforløp, og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 oktober, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.