När litteratur färdas väl. Om det engelska språkets globala särställning

(Översatt från engelska av författaren. Den engelska originaltexten finns att läsa på netzinet Bewildering Stories) Eftersom jag lever i ett begränsat språkområde - bara drygt 9 miljoner människor talar svenska - ...

Av: Bertil Falk | 24 april, 2010
Kulturreportage

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och ...

Av: Lena Månsson | 18 september, 2017
Konstens porträtt

Om att dö, om att leva

Min pappas morfar var hundraåringen som hoppade ut genom ett fönster och försvann, på riktigt. Han rymde från ålderdomshemmet och dog i en snödriva. Hemmet hade aldrig blivit hans hem. Min ...

Av: Björn Augustson | 30 april, 2012
Gästkrönikör

Mylingar under mossan, varulvar i Stockholm, häxor i Bergslagen … fantasin övertar Sverige!

Martin OlczakIllustratör: Anna SandlerSerie: Jakten på Jack - 4 böckerTrolldom i gamla stanVarulvar i StorkyrkanVålnader på WasaskeppetHäxor i TunnelbananBonnier Carlsen Amanda HellbergJag väntar under mossanBonnier Carlsen  Mats Strandberg och Sara Bergmark ElfgrenCirkelnEldRabén & ...

Av: Belinda Graham | 01 maj, 2013
Kulturreportage

Familjeförvecklingar kring en hund



 Margaret Drabble och Michael HolroydFör många år sedan deltog jag i en ambitiöst upplagd fortbildningskurs om aktuell brittisk litteratur. Det var på University of Surrey i Guildford, någon timme med tåg sydväst om London.  Två av gästföreläsarna som var gifta med varandra kom med tänkvärda synpunkter på konsten att skriva böcker, ett ämne som de hade stor erfarenhet av. Margaret Drabble vars romaner jag hade läst en hel del av mot slutet av sextiotalet var lite torr och allvarsam. Hennes man Michael Holroyd, författare till biografier om bland andra dramatikern George Bernhard Shaw, litteraturhistorikern Lytton Strachey i Bloomsburygruppen, och målaren Augustus John, var desto uppsluppnare.

Holroyd kände sig säkert extra hemma inför vår grupp av adjunkter från Sverige. Hans mor var svenska, och för det mesta levnadslustig. Så fort tillfälle gavs brukade hon dansa på bord, påstod han, det gjorde hon redan i matsalen på färjan från Göteborg till Harwich. Hans familjebakgrund var tilltrasslad, kan man läsa sig till, föräldrarna skildes och gifte om sig flera gånger. I tjugo års tid bodde han hos farfar och farmor i ett hus i Maidenhead. Om det och mycket annat handlar hans båda självbiografier Basin Street Blues och Mosaic, men också i lätt förklädd form en kort roman som först nu kommit ut i England fast den skrevs på femtiotalet: A Dog´Life (Maclehose Press, Quercus, London 2014).

Holroyd var en brådmogen tonåring (han är född 1935) när han skrev berättelsen om hundens och andras liv. Den fann en förläggare både i London och i New York och gavs ut i USA men alltså inte i England förrän nu. I en lång och läsvärd efterskrift förklarar han vad som hände. Hans far fick läsa boken i manuskript och blev tvärarg över hur närgånget familjen var skildrad. Han läste boken som en illvillig nyckelroman - så var det inte tänkt. Sedan den amerikanske förläggaren låtit den gå ett varv till advokater specialiserade på förtalsfrågor kom den ut på andra sidan Atlanten. Det var tämligen riskfritt: så känd var familjen inte i USA att någon skulle få för sig att spana efter de faktiska förebilderna till de fiktiva figurerna.

Det var Holroyds kanske inte heller i England, men när fadern hotade med att dra boken och författaren inför rätta gav sonen efter. Så fick den ligga till sig i drygt sextio år, denna korta krönika om tjugofyra timmar i en familjs och deras hunds liv. Farfar i boken är gammal och spattig, den retlige sonen har gjort sig pengar på köttkonserver i Kanada, sonsonen (som nog kan uppfattas som författarens alter ego) är inkallad men hemma på kortpermission. Farmor är hispig, en faster är nervig, ett åldrigt hembiträde är en hustyrann, och så vidare. Och hunden som alla månar om och som är gammal och orkeslös hinner dö innan dygnet är slut. Stämningen är ofta lätt negativ, man gormar och gastar, gnäller och grälar. Det tycks inte ha varit så kul att vara tonåring i Maidenhead, omgiven av äldre och åldriga släktingar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men ofta glimtar det till, i en satir som om den varit snäppet säkrare hade kunnat vara skriven av Evelyn Waugh. Jag kan tänka mig att Michael Holroyd hittade några litterära förebilder för figurerna i sin lätt instängda roman hos de mycket äldre Ivy Compton-Burnett och Henry Green, eller de något äldre Kingsley Amis (Lucky Jim) och Philip Larkin (poeten som skrev bara två romaner, men båda mycket bra - Jill och A Girl in Winter). Men det var framför allt William Gerhardie som var den unge Michael Holroyds förebild, den kosmopolitiske författaren till udda romaner (han hade varit diplomat i Sankt Petersburg) vars författarskap Holroyd sett till inte glömts bort. Gerhardie skrev ett företal som fanns i den amerikanska upplagan, men som inte trycks om nu.

Det märks att den här romanen är skriven av en ung arg man utan mycken livserfarenhet. Tiden har inte gått alldeles varsamt fram med den, det ligger en viss patina över ord, uttryck och jargong. Så skrev man gärna på femtiotalet men inte längre, erkänner Michael Holroyd i sin efterskrift där han kommer in på kontroverser som han vecklats in i när släktingar till de biograferade tyckt att han avslöjat sådant som kunde förtigits. Han berör de många tabun som nu inte längre finns men som vållade problem när han i biografierna var frispråkig, bland annat om de sexuella preferenser i kretsen kring Lytton Strachey.Och så avslutar han med att bekänna att tiden nu efter sextio år hunnit ifatt honom : ”Many of the traits in my family that I so keenly observed in my teens and fitted here and there on my characters, are my traits now.”

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Goebbels - den intelligente fanatikern

  Goebbels bland gymnasiekamrater 1916. Goebbels - den intelligente fanatikern Kejsardömet står i full blomning när Paul Joseph Goebbels föds 1897 i småstaden Rheydt strax nordväst om Köln. Efter segern över Frankrike drygt ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 25 januari, 2007

Vildapel foto CCBYSA3.0

Vildapel

Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av ...

Av: Johannes Söderqvist | Kulturreportage | 13 februari, 2017

Om Skönheten

I en tid då skönhetens motiv och uttryck är stadda i ständig förändring är det lätt att känna ett sting av saknad vid minnet av den tid då Logos regerade ...

Av: Mattias Lundmark | Essäer om litteratur & böcker | 03 september, 2013

Kaurismäki – absolut finskt?

Aki Kaurismäki kan ses som någonting absolut finskt även om många finländare tycker att han förmedlar en felaktig bild på Finland i sina filmer. Ändå tilltalar Kaurismäkis filmer en internationell publik ...

Av: Mirva Huusko | Övriga porträtt | 17 januari, 2014

Tankens Ambivalens: IX (Delningen)

Som en sten, som en sten i din flod, förbereder jag mitt ansikte Som ett hav, som en droppe av ditt blod, öppnar jag mitt hjärta Min första tanke när jag vaknat ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009

Helhetstänkandets suveränitet – en slutsats utifrån människans väg genom historien

Det finns en bok av Jean Gebser som överträffar det mesta. Originalet heter Ursprung und Gegenwart och är från 1949/1953/1973. Översättningen till engelska från 1984 av Noel Barstad m fl ...

Av: Erland Lagerroth | Övriga porträtt | 21 december, 2013

Manfred Stier en hjälte på Växjö frimärkscentrum

En av Sveriges intressantaste aktörer på marknaden för mången filatelist, är nog onekligen detta omtalade centrum i Växjö, grundades 1984 när Manfred Stier köpte tillsammans med Uno Olofsson Sydsvenska Frimärkslagret, en ...

Av: Stefan Hammarén | Allmänna reportage | 14 augusti, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.