Fantomerna: 7 tips varför nummer 14 är så bra ...

 Petrinideckarna är som Sveriges (mycket sena) svar på Enid Blytons Femgänget och Hemliga sjuan. Massor av mysrys och massor av spänning! 2012 blev Petrini nummer fjorton framröstad till Sveriges bästa ...

Av: Belinda Graham | 27 september, 2013
Gästkrönikör

På tal om Herakleitos

  Under en längre period denna höst 2012 har jag haft anledning att i lugn och ro ägna mig åt Herakleitos, vilket allteftersom gett upphov till följande i den gamle upphovsmannens ...

Av: Bertil Falk | 22 december, 2012
Agora - filosofiska essäer

“Do you have the shine?” Stanley Kubricks “The Shining” som dataspel och konst

Heltäckningsmattan i korridoren består av ett labyrintmönster i rött, brunt och orange som skapar en orolig, nästan obehaglig känsla. Väggarna däremot är vita, nästan avskalade. Det enda man hör är ...

Av: Mathias Jansson | 14 september, 2011
Media, porträtt

sista_kväll erotik

Jag står långt från dig världna blom, finns inget jag mer hade än doftat mig knarkad på dig, din lekamen gör mig blind i bästa, ser dig vackra för allt ...

Av: Stefan Hammarén | 14 november, 2012
Stefan Hammarén

Familjeförvecklingar kring en hund



 Margaret Drabble och Michael HolroydFör många år sedan deltog jag i en ambitiöst upplagd fortbildningskurs om aktuell brittisk litteratur. Det var på University of Surrey i Guildford, någon timme med tåg sydväst om London.  Två av gästföreläsarna som var gifta med varandra kom med tänkvärda synpunkter på konsten att skriva böcker, ett ämne som de hade stor erfarenhet av. Margaret Drabble vars romaner jag hade läst en hel del av mot slutet av sextiotalet var lite torr och allvarsam. Hennes man Michael Holroyd, författare till biografier om bland andra dramatikern George Bernhard Shaw, litteraturhistorikern Lytton Strachey i Bloomsburygruppen, och målaren Augustus John, var desto uppsluppnare.

Holroyd kände sig säkert extra hemma inför vår grupp av adjunkter från Sverige. Hans mor var svenska, och för det mesta levnadslustig. Så fort tillfälle gavs brukade hon dansa på bord, påstod han, det gjorde hon redan i matsalen på färjan från Göteborg till Harwich. Hans familjebakgrund var tilltrasslad, kan man läsa sig till, föräldrarna skildes och gifte om sig flera gånger. I tjugo års tid bodde han hos farfar och farmor i ett hus i Maidenhead. Om det och mycket annat handlar hans båda självbiografier Basin Street Blues och Mosaic, men också i lätt förklädd form en kort roman som först nu kommit ut i England fast den skrevs på femtiotalet: A Dog´Life (Maclehose Press, Quercus, London 2014).

Holroyd var en brådmogen tonåring (han är född 1935) när han skrev berättelsen om hundens och andras liv. Den fann en förläggare både i London och i New York och gavs ut i USA men alltså inte i England förrän nu. I en lång och läsvärd efterskrift förklarar han vad som hände. Hans far fick läsa boken i manuskript och blev tvärarg över hur närgånget familjen var skildrad. Han läste boken som en illvillig nyckelroman - så var det inte tänkt. Sedan den amerikanske förläggaren låtit den gå ett varv till advokater specialiserade på förtalsfrågor kom den ut på andra sidan Atlanten. Det var tämligen riskfritt: så känd var familjen inte i USA att någon skulle få för sig att spana efter de faktiska förebilderna till de fiktiva figurerna.

Det var Holroyds kanske inte heller i England, men när fadern hotade med att dra boken och författaren inför rätta gav sonen efter. Så fick den ligga till sig i drygt sextio år, denna korta krönika om tjugofyra timmar i en familjs och deras hunds liv. Farfar i boken är gammal och spattig, den retlige sonen har gjort sig pengar på köttkonserver i Kanada, sonsonen (som nog kan uppfattas som författarens alter ego) är inkallad men hemma på kortpermission. Farmor är hispig, en faster är nervig, ett åldrigt hembiträde är en hustyrann, och så vidare. Och hunden som alla månar om och som är gammal och orkeslös hinner dö innan dygnet är slut. Stämningen är ofta lätt negativ, man gormar och gastar, gnäller och grälar. Det tycks inte ha varit så kul att vara tonåring i Maidenhead, omgiven av äldre och åldriga släktingar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men ofta glimtar det till, i en satir som om den varit snäppet säkrare hade kunnat vara skriven av Evelyn Waugh. Jag kan tänka mig att Michael Holroyd hittade några litterära förebilder för figurerna i sin lätt instängda roman hos de mycket äldre Ivy Compton-Burnett och Henry Green, eller de något äldre Kingsley Amis (Lucky Jim) och Philip Larkin (poeten som skrev bara två romaner, men båda mycket bra - Jill och A Girl in Winter). Men det var framför allt William Gerhardie som var den unge Michael Holroyds förebild, den kosmopolitiske författaren till udda romaner (han hade varit diplomat i Sankt Petersburg) vars författarskap Holroyd sett till inte glömts bort. Gerhardie skrev ett företal som fanns i den amerikanska upplagan, men som inte trycks om nu.

Det märks att den här romanen är skriven av en ung arg man utan mycken livserfarenhet. Tiden har inte gått alldeles varsamt fram med den, det ligger en viss patina över ord, uttryck och jargong. Så skrev man gärna på femtiotalet men inte längre, erkänner Michael Holroyd i sin efterskrift där han kommer in på kontroverser som han vecklats in i när släktingar till de biograferade tyckt att han avslöjat sådant som kunde förtigits. Han berör de många tabun som nu inte längre finns men som vållade problem när han i biografierna var frispråkig, bland annat om de sexuella preferenser i kretsen kring Lytton Strachey.Och så avslutar han med att bekänna att tiden nu efter sextio år hunnit ifatt honom : ”Many of the traits in my family that I so keenly observed in my teens and fitted here and there on my characters, are my traits now.”

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Entreprenörsamhället och den nya rättvisan

André Hansson om det revolutionära tänkandet bakom det nya entreprenörsamhället. Entreprenörsamhället - ett samhälle som sjuder av levande och växande småföretag i evig tillväxt. Nya inventioner och nya marknader skapar försörjnings- och konsumtionsmöjligheter för ...

Av: André Hansson | Essäer om samhället | 15 augusti, 2008

Hatet är vår hemlighet. Skriva är politik. Om Lundberg & Enander. Hat &…

Kristian Lundberg och Crister Enander är två författare som tagit på sig ett grannlaga uppdrag i sitt skrivande, att använda sin förmåga att berätta för att visa på en sida ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 05 mars, 2013

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 18 maj, 2016

När två världar möts

– Det är roligt att lära sig om andra språk. Jag visste inte att man kunde ha det som yrke! säger Milarépa Traoré om vad han lär i skolprojektet Babel. Det ...

Av: Anna Mezey | Kulturreportage | 21 januari, 2013

Har någon ett tips på en bra bok till en som inte läser?

Verkligheten börjar komma i kapp mig. Jag skriver böcker, men jag läser inte. En lärare jag hade när jag som vuxen pluggade svenska såg lite misstänksamt på mig när jag ...

Av: Liz Wennberg | Gästkrönikör | 17 december, 2012

Nyårslöften

Jag började året med löftet att ta hand om mig själv: till hjälp hade jag svenska Kia, modefotograf och yogalärarinna i Paris som introducerade mig till sin speciella yogateknik. För ...

Av: Anne Edelstam | Resereportage | 04 februari, 2010

Även en kniv kan vara konst

Bo Helgesson i ateljénBland damasker, skedsjölpar och ostronknivar hos Bo Helgesson. Kniven är människans eviga följeslagare. Av trä, ben, sten. Av brons och klumpigt tillplattat järn. Långt senare gjord av rostfritt ...

Av: Gunder Andersson | Konstens porträtt | 28 augusti, 2008

Lost in translation: på jakt efter energiövergången

Nomina si nescis, perit et cognitio rerumCarolus Linnaeus Tillhör världen dem som stiger upp tidigt? Tisdagen den 23 april 2013, just när dagen gryr för somliga och natten tar slut för ...

Av: Marc Guerrien | Reportage om politik & samhälle | 14 juni, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.