Fågelmataren, dokumentär-novell kring Svartån

  Bild: Hebriana Alainentalo En vit pickup krypkör på cykelbanan. Nedanför den snötäckta åbädden rasslar det sprött som glas när tunna flak törnar emot uddar av nyis. I klungor vid iskanten står ...

Av: Staffan Ekegren | 09 februari, 2009
Utopiska geografier

Madame Guyon: brottet att älska Gud

"Madame de la Mothes Guyons lefnad och religiösa erfarenhet", så lyder den svenska titeln på ett arbete om 500 sidor som utkom 1904, författad av Thomas Upham, professor i psykologi ...

Av: Lena Månsson | 14 september, 2009
Övriga porträtt

Lykke. Del III

Innledning   Begrepet om lykke har to sentrale dimensjoner: Den epistemiske dimensjon og den ekspressive dimensjon. Til den første dimensjonen svarer bestemte beskrivelser, som er med henblikk på hva for ting begrepet ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 januari, 2014
Agora - filosofiska essäer

Stefan Whilde

Den svenska dystopin – om hälsofrihet som utopi

Den bästa av världar kallas ibland för utopi. Utopin är ett idealsamhälle; romantiskt, ouppnåeligt eller rent av löjligt (främst inom politisk retorik). Ordet kommer från grekiskan (ingen plats). Motsatsen till ...

Av: Tidningen Kulturen | 01 november, 2016
Stefan Whilde

C.J.L. Almqvist i exilen



Carl Jonas Love Almqvist porträtterad 1843 i kalendern Nordstjernan Foto WikipediaCarl Jonas Love Almqvists öde är ett av den svenska litteraturens märkligaste, på sätt och vis ännu mer dramatiskt än August Strindbergs. Efter det beryktade mordförsöket på procentaren von Schewen rymde Almqvist från Sverige 1851 och flydde till Amerika. Han skulle aldrig återse hemlandet och familjen mer.
Om Almqvists liv i USA var länge ganska lite känt. Litteraturhistorikern Ruben G:son Berg var den förste som kastade ljus över det. Johan Svedjedal har i sin stora tredelade biografi lyft på snart sagt varje sten för att fylla i luckorna, svårt inte minst för att mycket av korrespondensen mellan Almqvist och hans familj i Sverige gått förlorad.

Till att börja med försöker Svedjedal verkligen gå till botten med själva brottet. Där råder nu ganska stor enighet bland forskarna om att Almqvist verkligen var skyldig. Från att ha varit Sveriges mest kände (och baktalade) författare, sjönk han efter mordförsöket som en sten och blev en pinsam persona non grata under resten av sin livstid. När han avled i Bremen 1866 var bara hans pensionatsvärdinna och en läkare närvarande. Han stjälptes i en av kyrkogårdens massgravar, grav nummer sju.

Femton år tidigare hade han försökt förgifta procentaren von Schewen med arsenik. De utförliga polisprotokollen redogör nästan minut för minut för händelseförloppet. Hur Almqvist klumpigt och öppet går runt på olika apotek för att försöka få tag i rätt mängd gift. Hur han försöker kasta skulden på von Schewens barn (som inte umgicks med den vresige fadern), och, när inte det lyckades, på en ung flicka som bodde inneboende hos den gamle militären.

Var det ett barmhärtighetsmord på en illa tåld procentare (som alltså lånade ut pengar privat mot en hutlös ränta), ungefär som i Dostojevskijs Brott och straff? Svedjedal redogör noggrant för hur listigt Almqvist gick till väga, och hur nära han var att lyckas utföra det perfekta brottet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men innan han hann ”spetsa” von Schewens brännvin och havresoppa med arsenik så blev både denne och hans piga misstänksamma. Almqvist hade dessutom stulit sina egna skuldsedlar och reverser från von Schewens kassaskåp, och man fann i hans hem komprometterande anteckningar om hur brottet skulle begås. När Almqvist förstod att han skulle bli avslöjad rymde han, utan ett ord till sin familj, sedan han skrivit över pengar till sin hustru Maria för hennes pensionatsverksamhet.
Han tog sig till Bremen och därifrån med en båt till New York. Under de kommande åren skulle han oftast befinna sig på resande fot. Han upptäckte snart att det var det billigaste sättet att bo, det kostade mindre att tillbringa natten i en diligens eller på ett tåg, än att hyra ett rum i en stad.

Törnrosens författare sjönk snart ner i ett armod som vi har svårt att föreställa oss. Han försökte ibland försörja sig som lärare, men trots att han skrev och talade bra engelska så var det svårt att förtjäna sitt levebröd som journalist i USA. Svedjedal påpekar också hur Almqvist långsamt förlorar sin berömda iakttagelseförmåga, som han använt sig av i sina folkliga romaner, i böcker som Kapellet, eller Tre fruar i Småland.

Han noterar i sina brev hem knappt svarta slavar eller indianer, utan umgås mest med tyskar och engelsmän, som han både beundrar och hatar, beroende på sinnesstämningen. Under en period bor han i en tysk koloni, New Braunfels i Texas, och tillbringar tid hos antikvariatsbokhandlaren i staden med att diskutera religion. Han får knappast några nyheter alls från Sverige, han som från sin position på Aftonbladet tidigare stått i de politiska och litterära händelsernas centrum under så många år i Sverige.

Detalj från Sabinskornas bortrövande, tecknad av Almqvist Foto WikipediaDe senare åren i USA blir något bättre. Almqvist slår sig ner i Philadelphia, en av USA:s största städer. Han kan ge privatlektioner, skriva och studera, och gifter sig med en äldre kvinna han bott inneboende hos, men äktenskapet blir inte lyckligt. Redan i Sverige var han som mest förälskad i Maria när han befann sig på resa, hans kritiska syn på äktenskapet som det framgår i skandalboken Det går an kan mycket väl, som Svedjedal påpekar, ha en grund i hans eget äktenskap, som aldrig blev riktigt lyckligt.

I Philadelphia är han flitig besökare på stadens stora bibliotek, och han kom under många år att (kanske av hemlängtan) ägna sig åt det svenska språkets egenheter, ett tidigt intresse hos Almqvist som före detta lärare och skolreformator. Han var i Sverige också välkänd som läroboksförfattare och var en av dem som införde nya stavnings- och skrivregler i början av 1800-talet, något som dessförinnan varit högst ad hoc. (Man skrev ungefär som man talade, och använde sig fritt av franska låneord och hemsnickrad grammatik.)

Almqvist skriver under sin tid i USA framför allt på det enorma verket Om svenska rim, fortfarande outgiven i sin helhet. En del av verket, som kallats Sesemana, och egentligen är en rad av parodisk vers, utgavs i sin helhet 1983, det är bitvis en sorts nonsensvers, som bl.a. skulle ha påverkat Ekelöf när han skrev sina Strountes. Det är långt från de omåttligt populära och romantiska Songes, som sjöngs i salongerna över hela Sverige på 1800-talet och hyllades för sin enkla folklighet. Almqvist satt gärna och improviserade vid ett ”pianoforte” även under tiden i USA. Hans osvikliga förmåga att glida in i alla miljöer och snabbt finna vänner hade inte svikit honom i exilen.

På 1860-talet utbröt det amerikanska inbördeskriget, och krigsfronten närmar sig även Philadelphia. I juli står det stora slaget vid Gettysburg där över 30.000 soldater stupar. Almqvist rapporterar hem till sin familj om gräsligheterna och likstanken över slagfältet. På fotografiet av honom som han lät ta i en studio med en kavallerihatt på huvudet, påstår han att den kommer från en god vän som stupade vid Gettysburg. Lincoln håller här sitt berömda tal, där han önskar sig en demokratisk regering, ”of the people, for the people, and by the people”.

Detalj från Sabinskornas bortrövande, tecknad av Almqvist Foto WikipediaDet finns brev som pekar på att Almqvist skrev artiklar för ett lexikon som en pensionerad general Churchill tänkte ge ut. Denne arbetade bl.a. för president Lincoln. Men att Almqvist på så vis skulle skrivit tal för Lincoln går inte att leda i bevis. Däremot skrev han flera insändare i tidningar där han stödde nordstaternas sak, under sitt nya namn i USA, Louis Gustave.
Almqvist hyllade starkt nybyggarandan i USA och möjligheterna till framgång bara man ”arbetade hårt”. Han beundrade president Lincoln och dennes motstånd mot slaveriet. Men det politiska käbblet i kongressen tycker han påminner om Sverige, och när Lincoln mördas 1865 tappar han tilltron till det möjligheternas land han en gång fantiserade om. Han tar nu en båt tillbaka till Europa och hamnar åter i hamnstaden Bremen.

I Sverige hade tystnaden lägrat sig kring Almqvist sedan länge. Ingen ville veta av honom, allra minst hans familj. Hans bror Fridolf, som avancerat till högt uppsatt jurist inom staten, hade frikostigt skickat honom pengar, men vill absolut inte att han kommer hem. Han korresponderar flitigt med sonen Ludvig, som är militär, och konstaterar hur snabbt nyheterna börjar förflytta sig med telegrafens hjälp, och att ett brev bara tar två dagar att nå Stockholm.
1866 avlider Almqvist i Bremen, möjligen i prostatacancer. Men han var psykiskt och fysiskt utmattad, 72 år, och ägde i princip bara de kläder han bar på kroppen. De få inkomster han haft i USA hade han skickat hem till familjen. Fridolf drabbades av ånger och sände ner Almqvists dotter Maria till Bremen, men hon kom för sent. Däremot lyckades hon, efter att ha ställt till ”stort rabalder” få fadern lagd i en egen grav. Liket, som då var flera dagar gammalt, igenkändes av att någon kastat ner en ros i kistan, påfallande lik en törnros.
Så dog, efter femton år i exil, en av den svenska litteraturens märkligaste och mest mångsidiga författare. Idag ihågkommen bland annat för följande lilla vers från hans sista stora sisyfosarbete: Om svenska rim.


Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
 Vad visa kan Amerika?
 Vad Asien? Vad allt Europa?
 Jag trotsar öppet alltihopa.
Blott Sverige svenska krusbär har.



Mats Myrstener


Läs också om Almqvists första verk, den erotiska romanen Murnis:
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/portr-mainmenu-51/riga-portr-mainmenu-100/15340-erotomanen-carl-jonas-love-almqvist--en-oeverraskande-upptaeckt
och om Det går an:
http://foreningenbis.com/2013/09/21/visst-gar-det-an/

 




Ur arkivet

view_module reorder

Kärlek om du vill

Jag stod stilla, vattnet började forsa in. Fönsterrutorna på undre däck exploderade, en efter en. Vattenstrålarna dunkade mot mig, som skjutna ur en kanon. Sorlet och skräcken var total. Människor grät, somliga tyst, andra ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 24 augusti, 2013

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Alla vill till Mörkrets hjärta

Gjorde svenska FN-förband sig skyldiga till en massaker i Kongo under 1960-talets fredsmission? Än i dag finns det skäl att åtminstone ställa frågan utan att utmålas som konspiratoriker. "Ett svenskt ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 12 november, 2012

Fragment av surrogatpyret X

Morfar storma fult grini av pissnödihet okvädande fram genom den trånga stööduhallen me dess sytillbehörssnår å farstuskrubbssnyltare, å ja efter, en dallerbäling som snubbla över darrjkangan, me en hasti blick ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 04 december, 2007

All makt åt folket

 ”Då vetenskapen för gemene man ersatt religionen som slutgiltig kunskapskälla börjar den till viss del själv framstå som ännu en religion. Med detta följer en närbesläktad fara beträffande vissa anhängare ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 november, 2014

Att sudda bort sitt liv ligger i tiden

I en serie kallad "Digitalisera mera" lät en av våra största morgontidningar nyligen informera om fördelarna med att föra över musik från LP-skivor till datorn och att scanna av gamla ...

Av: Carl Abrahamsson | Carl Abrahamsson | 09 februari, 2011

Beatrice Månsdotter

Glödande skymningsljus

”Jag har sett det här förut.” Han kisar med ögonen. ”Tusentals gånger i mina drömmar. Det är som om jag redan har varit här.” ”Mmm.” Hon nickar och följer med ...

Av: Beatrice Månsdotter | Gästkrönikör | 28 december, 2016

Litteratur, fortelling og liv

Å ha et liv å leve og et liv å føre, er ett og det samme som å ha ett og bare ett eneste liv å ta hånd om: dette ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 07 maj, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.