Carl Abrahamsson Foto Andrew McKenzie

All konstnärlig verksamhet bottnar i en neuros

Tidningen Kulturens Thomas Wihlman intervjuar den mångsidige regissören Carl Abrahamsson.

Av: Thomas Wihlman | 22 april, 2016
Filmens porträtt

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | 30 januari, 2013
Konstens porträtt

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Milosz 100 år

"Utan tvekan vill jag hävda att Czesław Miłosz är en av de största poeterna - kanske den störste - i vår tid."(Joseph Brodsky) Den 30 juni 1911, för 100 år sedan ...

Av: Gregor Flakierski | 30 juni, 2011
Litteraturens porträtt

C.J.L. Almqvist i exilen



Carl Jonas Love Almqvist porträtterad 1843 i kalendern Nordstjernan Foto WikipediaCarl Jonas Love Almqvists öde är ett av den svenska litteraturens märkligaste, på sätt och vis ännu mer dramatiskt än August Strindbergs. Efter det beryktade mordförsöket på procentaren von Schewen rymde Almqvist från Sverige 1851 och flydde till Amerika. Han skulle aldrig återse hemlandet och familjen mer.
Om Almqvists liv i USA var länge ganska lite känt. Litteraturhistorikern Ruben G:son Berg var den förste som kastade ljus över det. Johan Svedjedal har i sin stora tredelade biografi lyft på snart sagt varje sten för att fylla i luckorna, svårt inte minst för att mycket av korrespondensen mellan Almqvist och hans familj i Sverige gått förlorad.

Till att börja med försöker Svedjedal verkligen gå till botten med själva brottet. Där råder nu ganska stor enighet bland forskarna om att Almqvist verkligen var skyldig. Från att ha varit Sveriges mest kände (och baktalade) författare, sjönk han efter mordförsöket som en sten och blev en pinsam persona non grata under resten av sin livstid. När han avled i Bremen 1866 var bara hans pensionatsvärdinna och en läkare närvarande. Han stjälptes i en av kyrkogårdens massgravar, grav nummer sju.

Femton år tidigare hade han försökt förgifta procentaren von Schewen med arsenik. De utförliga polisprotokollen redogör nästan minut för minut för händelseförloppet. Hur Almqvist klumpigt och öppet går runt på olika apotek för att försöka få tag i rätt mängd gift. Hur han försöker kasta skulden på von Schewens barn (som inte umgicks med den vresige fadern), och, när inte det lyckades, på en ung flicka som bodde inneboende hos den gamle militären.

Var det ett barmhärtighetsmord på en illa tåld procentare (som alltså lånade ut pengar privat mot en hutlös ränta), ungefär som i Dostojevskijs Brott och straff? Svedjedal redogör noggrant för hur listigt Almqvist gick till väga, och hur nära han var att lyckas utföra det perfekta brottet.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Men innan han hann ”spetsa” von Schewens brännvin och havresoppa med arsenik så blev både denne och hans piga misstänksamma. Almqvist hade dessutom stulit sina egna skuldsedlar och reverser från von Schewens kassaskåp, och man fann i hans hem komprometterande anteckningar om hur brottet skulle begås. När Almqvist förstod att han skulle bli avslöjad rymde han, utan ett ord till sin familj, sedan han skrivit över pengar till sin hustru Maria för hennes pensionatsverksamhet.
Han tog sig till Bremen och därifrån med en båt till New York. Under de kommande åren skulle han oftast befinna sig på resande fot. Han upptäckte snart att det var det billigaste sättet att bo, det kostade mindre att tillbringa natten i en diligens eller på ett tåg, än att hyra ett rum i en stad.

Törnrosens författare sjönk snart ner i ett armod som vi har svårt att föreställa oss. Han försökte ibland försörja sig som lärare, men trots att han skrev och talade bra engelska så var det svårt att förtjäna sitt levebröd som journalist i USA. Svedjedal påpekar också hur Almqvist långsamt förlorar sin berömda iakttagelseförmåga, som han använt sig av i sina folkliga romaner, i böcker som Kapellet, eller Tre fruar i Småland.

Han noterar i sina brev hem knappt svarta slavar eller indianer, utan umgås mest med tyskar och engelsmän, som han både beundrar och hatar, beroende på sinnesstämningen. Under en period bor han i en tysk koloni, New Braunfels i Texas, och tillbringar tid hos antikvariatsbokhandlaren i staden med att diskutera religion. Han får knappast några nyheter alls från Sverige, han som från sin position på Aftonbladet tidigare stått i de politiska och litterära händelsernas centrum under så många år i Sverige.

Detalj från Sabinskornas bortrövande, tecknad av Almqvist Foto WikipediaDe senare åren i USA blir något bättre. Almqvist slår sig ner i Philadelphia, en av USA:s största städer. Han kan ge privatlektioner, skriva och studera, och gifter sig med en äldre kvinna han bott inneboende hos, men äktenskapet blir inte lyckligt. Redan i Sverige var han som mest förälskad i Maria när han befann sig på resa, hans kritiska syn på äktenskapet som det framgår i skandalboken Det går an kan mycket väl, som Svedjedal påpekar, ha en grund i hans eget äktenskap, som aldrig blev riktigt lyckligt.

I Philadelphia är han flitig besökare på stadens stora bibliotek, och han kom under många år att (kanske av hemlängtan) ägna sig åt det svenska språkets egenheter, ett tidigt intresse hos Almqvist som före detta lärare och skolreformator. Han var i Sverige också välkänd som läroboksförfattare och var en av dem som införde nya stavnings- och skrivregler i början av 1800-talet, något som dessförinnan varit högst ad hoc. (Man skrev ungefär som man talade, och använde sig fritt av franska låneord och hemsnickrad grammatik.)

Almqvist skriver under sin tid i USA framför allt på det enorma verket Om svenska rim, fortfarande outgiven i sin helhet. En del av verket, som kallats Sesemana, och egentligen är en rad av parodisk vers, utgavs i sin helhet 1983, det är bitvis en sorts nonsensvers, som bl.a. skulle ha påverkat Ekelöf när han skrev sina Strountes. Det är långt från de omåttligt populära och romantiska Songes, som sjöngs i salongerna över hela Sverige på 1800-talet och hyllades för sin enkla folklighet. Almqvist satt gärna och improviserade vid ett ”pianoforte” även under tiden i USA. Hans osvikliga förmåga att glida in i alla miljöer och snabbt finna vänner hade inte svikit honom i exilen.

På 1860-talet utbröt det amerikanska inbördeskriget, och krigsfronten närmar sig även Philadelphia. I juli står det stora slaget vid Gettysburg där över 30.000 soldater stupar. Almqvist rapporterar hem till sin familj om gräsligheterna och likstanken över slagfältet. På fotografiet av honom som han lät ta i en studio med en kavallerihatt på huvudet, påstår han att den kommer från en god vän som stupade vid Gettysburg. Lincoln håller här sitt berömda tal, där han önskar sig en demokratisk regering, ”of the people, for the people, and by the people”.

Detalj från Sabinskornas bortrövande, tecknad av Almqvist Foto WikipediaDet finns brev som pekar på att Almqvist skrev artiklar för ett lexikon som en pensionerad general Churchill tänkte ge ut. Denne arbetade bl.a. för president Lincoln. Men att Almqvist på så vis skulle skrivit tal för Lincoln går inte att leda i bevis. Däremot skrev han flera insändare i tidningar där han stödde nordstaternas sak, under sitt nya namn i USA, Louis Gustave.
Almqvist hyllade starkt nybyggarandan i USA och möjligheterna till framgång bara man ”arbetade hårt”. Han beundrade president Lincoln och dennes motstånd mot slaveriet. Men det politiska käbblet i kongressen tycker han påminner om Sverige, och när Lincoln mördas 1865 tappar han tilltron till det möjligheternas land han en gång fantiserade om. Han tar nu en båt tillbaka till Europa och hamnar åter i hamnstaden Bremen.

I Sverige hade tystnaden lägrat sig kring Almqvist sedan länge. Ingen ville veta av honom, allra minst hans familj. Hans bror Fridolf, som avancerat till högt uppsatt jurist inom staten, hade frikostigt skickat honom pengar, men vill absolut inte att han kommer hem. Han korresponderar flitigt med sonen Ludvig, som är militär, och konstaterar hur snabbt nyheterna börjar förflytta sig med telegrafens hjälp, och att ett brev bara tar två dagar att nå Stockholm.
1866 avlider Almqvist i Bremen, möjligen i prostatacancer. Men han var psykiskt och fysiskt utmattad, 72 år, och ägde i princip bara de kläder han bar på kroppen. De få inkomster han haft i USA hade han skickat hem till familjen. Fridolf drabbades av ånger och sände ner Almqvists dotter Maria till Bremen, men hon kom för sent. Däremot lyckades hon, efter att ha ställt till ”stort rabalder” få fadern lagd i en egen grav. Liket, som då var flera dagar gammalt, igenkändes av att någon kastat ner en ros i kistan, påfallande lik en törnros.
Så dog, efter femton år i exil, en av den svenska litteraturens märkligaste och mest mångsidiga författare. Idag ihågkommen bland annat för följande lilla vers från hans sista stora sisyfosarbete: Om svenska rim.


Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
 Vad visa kan Amerika?
 Vad Asien? Vad allt Europa?
 Jag trotsar öppet alltihopa.
Blott Sverige svenska krusbär har.



Mats Myrstener


Läs också om Almqvists första verk, den erotiska romanen Murnis:
http://www.tidningenkulturen.se/artiklar/portr-mainmenu-51/riga-portr-mainmenu-100/15340-erotomanen-carl-jonas-love-almqvist--en-oeverraskande-upptaeckt
och om Det går an:
http://foreningenbis.com/2013/09/21/visst-gar-det-an/

 




Ur arkivet

view_module reorder

Livets långfredagar

Är det något speciellt med långfredagar? I många länder, särskilt i Nordeuropa, är gudstjänsterna på långfredagen bland årets mest besökta. I gamla Östtyskland försökte kommunistledarna utrota långfredagen ur befolkningens medvetande ...

Av: Mikael Mogren | Essäer om religionen | 22 april, 2011

Jakobsleden – El Camino de Santiago de Compostela

Det är kväll i byn Grañón. Prästen har dödat GUD. Han har brutit sönder Kristi lekamen och han har gjort det precis vid mikrofonen så att det ekar i hela ...

Av: Viktoria Silfverdal | Resereportage | 10 augusti, 2013

Mustig berättare och musiker

TEMA VÄSTERBOTTEN Gunnar Enkvist, en trubadur med humor och distans. Foto: Frida Selander Trubaduren Gunnar Enkvist från Skellefteå har hållit på länge – 55 år som artist. Lars-Göran Selander mötte honom ...

Av: Lars-Göran Selander | Musikens porträtt | 18 februari, 2008

Karen Dalton, ”1966”. Delmore Recordings 2012.

Karen Dalton - Den vita Billie Holiday

Under tidigt 1990-tal bodde en kvinna som hette Karen Dalton på New Yorks gator. Hon hade långt svart hår från hennes mamma Evelyns sida som var Cherokee. Hon luktade illa ...

Av: Sara Forslund | Musikens porträtt | 11 april, 2016

Machiavellis republikanska ideal

Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex århundraden sedan. Varför Machiavelli? Det finns minst två viktiga skäl. Det ...

Av: Satya Datta | Essäer | 25 augusti, 2010

Förbud Lucia och google

Det var strax före Lucia som insikten om min familjs totala brist på trendkänsla drabbade mig. Min femårige sons dagis skulle ha Luciatåg och sonen hade uttryckt önskemål om att ...

Av: Anna Hultgren | Gästkrönikör | 22 december, 2013

Three ladies in Cairo. Del VI. Dark ages

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 25 juli, 2014

"Jag tycker om opolerade, smutsiga ljud."

Ett samtal med Pan Sonics Mika Vainio. Pan Sonics musik är både enkel och svår att beskriva. Schematiskt kan man väl säga att monotona rytmer och djupa basljud skapar ett ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 14 juli, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts