Om strukturene og relasjonene mellom individet, samfunnet og kulturen. Del I

En kortfattet innføring i samfunnsfilosofiske problemstillinger Denne artikkelen er om maktmekanismer, der enkelte av disse er åpne, mens andre virker i det skjulte. For det meste snakker jeg om anonyme strukturer ...

Av: Thor Olav Olsen | 16 januari, 2013
Agora - filosofiska essäer

Nyårsdikt av Percival

JAGUAREN

Av: Percival | 28 december, 2015
Utopiska geografier

Långfredag

långfredagen har alltid fascinerat mig kyrkorna är tomma gud är borta en frånvaro som krossar tungt är tungt, konkret som världens smärta i döden är gud mer närvarande än i sin reella närvaro det är denna icke-närvaro ...

Av: Guido Zeccola | 20 april, 2009
Utopiska geografier

”De dricker energi, kaffe och jobbar”

Det är samtiden jag lyssnar till. I smyg, jag deltar inte, känner inte, vet inte varför ordet ”samtid” pressar fram någon typ av besatthet inom mig. Jag vill berätta om ...

Av: Linda Bönström | 26 april, 2013
Gästkrönikör

När det var bättre förr



erik_prytzNär det var bättre förr

Nyligen är det femtio år sedan sista numret av Sveriges utan konkurrens bästa novelltidskrift kom ut. Någon riktig efterföljare har den aldrig fått och det är lite synd att behöva notera att i det här sammanhanget så var det faktiskt bättre förr.

Månadstidningen "All världens Berättare" (AvB) startades 1945 och fick uppleva tolv årgångar. Tidskriften gjorde verkligen skäl för sitt namn. Författare från hela världen och från alla tänkbara genrer, som mainstream, deckare, skräck, science fiction, humor etc. fyllde sidorna. Bland författarna återfanns Nobelpristagare vid sidan om kioskboksförfattare. Bara de bästa russinen ur allsköns kakor var gott nog.

Även om AvB inte fick någon efterföljare så hade den sina föregångare. Tidigt ute var "Hemmets Noveller" som kom 1907. De första numren innehöll berättelser av bland andra Anna Branting, Thomas Byrnes, Gustaf Hellström, Luigi Pirandello, Palle Rosenkrantz och Oscar Wilde. Och på 1920-talet kom "Bonniers Novell Magasin" med författare som Vicki Baum, Conan Doyle, Theodore Dreiser, W. Somerset Maugham, Vladimir Semitjov, Anton Tjechov, Rolf Wiesler, P.G. Wodehouse och Alvar Zacke.

Men inget av dessa och andra tidiga novellmagasin kan mäta sig med AvB i något avseende. Varken innehållsmässigt eller layoutmässigt. Till skillnad från föregångarna som i stort sett höll sig till samtida författare, kunde AvB lite dubbeltydigt ha kallat sig "Alla tiders Berättare". AvB rörde sig nämligen fritt i tid och rum. Herodotus och Dashiell Hammett, Augustinus och Ray Bradbury, alla fick de samsas sida vid sida med Rainer Maria Rilke och Lord Byron, med Fritjof Nilsson Piraten och Damon Runyon och Beppe Wolgers. Kända och okända namn trängdes med varandra. Numera bortglömda författare som George Duhamel och Francisco A. Coloane kan fortfarande blända från AvB:s sidor.  De samlade numren av AvB i bokhyllan har något tidlöst över sig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Även om nu denna tidskrift främst var ett novellmagasin, så innehöll den också annat. Inte minst lyrik. Dessutom använde sig redaktionen av en rad skickliga svenska illustratör. Bland omslagstecknarna kan nämnas Torolf Engström, Anders Henschen, Gösta Kriland, Otte Sköld, och Stig Södersten. Insidorna var rikt illustrerade i svart-vitt av Hans Arnold, Folke Dahlberg, Adolf Hallman, Eric Palmquist,  Uno Stallarholm, Stig Södersten, etc.

AvB höll i stort sett samma höga klass in i det sista. Tyvärr ändrade man på en del vinnande grepp. Således ersattes omslagen av en rad svenska konstnärer med färgfotografier av författare som dessutom intervjuades inne i tidskriften samtidigt som man recenserade nyutkommen litteratur. Det var i och för sig inget fel, men snöpte magasinet på dess ursprungliga renhet att främst tillhandahålla texter, alltid utomordentligt beledsagade med kort introduktion av författaren.

Initiativet till AvB togs 1945 av Albert Bonnier junior. Som mest fick den en  upplaga om 40.000 exemplar. När den lades ned gick det inte spårlöst förbi. I en gemensam ledare skrev huvudredaktören Gert Landin och litteräre redaktören Mårten Edlund att "det är med en känsla av vemod som vi nödgas ta farväl. Det har sagts mycket, på många håll, om denna nedläggning. Både hätska och besvikna kommentarer har förekommit. Vi skall inte ge ytterligare näring åt diskussionen, bara konstatera att vi, med all respekt för företagsledningens säkerligen väggrundade ekonomiska motiv, anser beslutet olyckligt."

När AvB startades 1945 med Karl Johan Rådström som redaktör hade förlaget räknat med förlust, men det gick mycket bättre än väntat. Upplagan steg alltså till 40.000 exemplar. 1949 började upplagan att sjunka och föll ned till 14.000 exemplar för att sedan sakta öka igen. Tre månader före nedläggningen var den uppe i 21.000 exemplar för första gången sedan 1951 samtidigt som antalet prenumeranter var 9000, det största antalet prenumeranter i tidningens historia.

I dagen läge, då novellen lever att tillbakadraget liv i smärre genretidskrifter som CDM, Minotauren, Mitrania och Nova Science Fiction, har vi inte något som kan jämföras med AvB. Jämförelseobjekten är närmast föregångarna.

Tomrummet efter AvB har aldrig fyllts. Men än i dag träffar man många gamla läsare som med nostalgisk värme minns denna superba tidskrift.

Vi är nu några miljoner fler människor i Sverige än vi var perioden 1945 - 1956. Ibland undrar jag om det inte vore dags att återuppliva den formula som gjorde AvB så älskad och uppskattad för femtio år sedan. Eller är tiderna så totalt förändrade och kulturlivet så totalt förslummat av bästsäljarraseri och kändisslafs att en sådan tidskrift är omöjlig i vår oroliga tid? Kanske. Men hittar Du ett ex eller en årgång AvB på ett antikvariat, så tveka inte. Hugg direkt!

Bertil Falk

Ur arkivet

view_module reorder

Machiavellis republikanska ideal

Machiavellis republikanska ideal Historikern Satya Datta beskriver Niccolò Machiavellis republikanska ideal. Tanken om republikens överlägsenhet över furstendömet (eller för den skull monarkin) är lika aktuell idag som den var för sex ...

Av: Satya Datta | Essäer om samhället | 03 Maj, 2007

Konst, Vadstena och Ungern – Intervju med Lajos Szelényi

Lajos Szelényi är en bildkonstnär som föddes i Ungern för 70 år sedan. Han är verksam som målare och emellanåt även som musiker och samhällsdebattör. Lajos har haft flera utställningar ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 15 Maj, 2013

Snabbare tid snabbare ... Inblickar i Nelly Sachs diktvärld

Den tyskfödda diktarinnan Nelly Sachs, som sedan början av 40-talet levde i Sverige, fick nobelpriset i litteratur på sin 75-årsdag 1966. I hennes verk finns en medskapande mänsklighet och ett ...

Av: Percival | Essäer om litteratur & böcker | 10 juli, 2011

Wagner och det musikaliska dramat

I år är det 200 år sedan Wagner föddes och 130 sedan han dog. Om Richard Wagner har det skrivits en ansenlig del – både ris och ros. Men en ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 25 februari, 2013

Per aspera ad astra

Författaren Cordwainer Smith (1913-1966) sa en gång att det inte finns någon litterär genre som har skapat så många forskare som science fiction-genren. Och det stämmer. Många astronauter, ingenjörer och ...

Av: Bertil Falk | Essäer | 12 juni, 2014

Den ”okända” svenska deckardrottningen

Varför räknas inte Ulla Bolinder som en av Sveriges deckardrottningar? Jo, jag hör vad ni utbrister: Va-va-vad hette hon? Ulla vemdå? Ulla Bolinder hör inte till de storsäljande svenska deckarförfattarna. Hon ...

Av: Bengt Eriksson | Litteraturens porträtt | 07 november, 2012

Peace & Love - en festival för alla sinnen

2010 var ett rekordår för Peace & Love. Med sina 3000 besökare vid starten 2001 till hela 42.000 i år har Peace & Love nu blivit den största svenska festivalen ...

Av: Linda Olsson, Karin Sundqvist | Kulturreportage | 11 juli, 2010

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.