Lizzie Lundberg och den naivistiska konsten

I Sverige började man efter sekelskiftet 1900 uppskatta konst som tidigare missförståtts och föraktats, den naivistiska och den naiva. Den svenska naivismen uppstod närmast som en reaktion mot modernismen och ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2017
Kulturreportage

Litteraturen är språket, litteraturen är människan

Om Gayatri Chakrovorty Spivak Gayatri Chakrovorty Spivak, den produktiva nutida feministisk-marxistisk-dekonstruktivistiska litteraturkritikern, ofta kritiserad för sin svårtillgänglighet genom ett språk som endast talar till de invigda, men trots det populär som ...

Av: Anna Nyman | 28 april, 2008
Essäer om politiken

Brasilianska filmfestivalen. Möte med Marilia Rocha

Tack vare föreningen Brasilcines organisation har Stockholm under sju års tid haft möjlighet att skåda det absolut bästa som Brasilien har att presentera när det gäller filmindustri. Men Brasilien har också ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 23 november, 2012
Filmens porträtt

GIBCA – Fernando Sanchez Castillo gräver där han står – och minns

Lund 2010 En gång fick jag i uppdrag skriva om en konstutställning i min hemstads studenttidning, Lundagård. Utställningen skulle invigas med att ett stort huvud av brons rullades genom universitetets centrala ...

Av: Frida Sandström | 23 oktober, 2013
Essäer om konst

Vägen till läsandet – Svenska Akademien



Svenska Akademiens HandlingarMörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och jag sitter här i arbetslyan omgiven av tusentals böcker, varenda vägg är bokbeklädd. De bildar nästan som murar runt mig. Men varje bok i dessa bokmurar är en väg ut ur vardagens fängelse.

Litteraturens roll diskuteras flitigt i dessa digitaliserade dagar. Men det är som om man glömt det mest grundläggande, det självklara. Som ung, eller när det sker i livet, måste man hitta en väg till läsandet. Portar som öppnar sig.

När tar man steget från lättuggad underhållning till tyngre och mer givande läsning? Hur finner man stigarna som leder till litteraturhistoriens rika arv, till de själsligt näringsrika böckerna?

I mitt fall var en av dessa vägledande volymer Svenska Akademiens serie av Minnesteckningar. På det med damm och doften av åldrade läderband ingrodda antikvariatet jag brukade gå till i tonåren – där den vänlige innehavaren oftast satt i en sin slitna fåtölj och läste samtidigt som han rökte en av sina många cigariller med den ständigt fyllda kaffemuggen bredvid sig på det lilla bordet – hittade jag böcker som Karl Ragnar Gierows om den store svenske sjuttonhundratalsfilosofen Benjamin Höijer, Anders Österling om Ola Hansson och om resenären och professorn Jacob Jonas Björnståhl, Bo Bergman om Hjalmar Söderberg, Sten Lindroth om författaren och alkemisten Magnus Gabriel von Block.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Där öppnades en av dessa portar som ledde mig till en för mig då okänd del av litteratur- och idéhistorien. Jag tror det skulle ha varit svårt att ha hittat den på ett annat sätt, hur som helst hade det varit avsevärt mödosammare.

En eftermiddag efter skolan på väg hem gick jag till antikvariatet. Det hände rätt ofta. Nate, som ägaren hette, sade att han hade något han ville ge mig. Jag fick fyra fem tunna häften. Det var inträdestal. Varje ny ledamot i Svenska Akademien är enligt Gustaf III:s stadgar ålagd att hålla ett minnestal över sin företrädares förtjänster.

Idag vet jag inte hur många av de tunna gula häftena jag samlat på mig. De står på olika ställen i hyllorna, inställda bredvid författarnas övriga böcker – ibland har jag irriterande svårt att hitta dem. De kan ju stå på två ställen, tillsammans med skrifterna skrivna av den som höll talet eller bland böckerna av den som skildras. Och i ett skåp ute i köksgången står dessutom några försvarliga hyllmetrar med ”Svenska Akademiens Handlingar”. Däri är alla de äldre inträdestalen tryckta. Talen är ofta välskrivna, skarpsinniga texter som presenterar ett författarskap, även om situationen kräver ett högtidligare tonfall än vad de annars använde.

Svenska Akademien. Bild Pjt56 WikipediaMen där finns en del överraskningar. Gunnar Ekelöfs tal över Bertil Malmberg är överraskande njuggt och orättvist, som kryddat med stänk av avund inför den store företrädaren i diktens värld. Nu är dess små häften svåra att hitta. Det är därför en välgärning att Lotta Lotass och Bo Svensén sammanställt volymen ”Minnet av företrädaren” (Atlantis) med arton av inträdestalen omtryckta. Där finns Axel Gabriel Silverstolpes tal om Axel von Fersen, vilket Storviziren Reuterholm använde som förevändning att år 1795 suspendera hela Akademien som han såg som ett radikalt upprorsnäste – särkilt då Nils von Rosenstein, Kellgrens vän och vapendragare.

Där finns till exempel Hjalmar Gullberg skriver briljant och överrumplande klarsynt om Selma Lagerlöf. ”Med ohygglig kraft, nästan utan motstycke i vår litteratur”, framhåller han om ”Gösta Berlings saga”, ”för sagoberätterskan oss ner i själens avgrundsdjup, när hon följer den egenrättfärdige prästens stadier på förfallets och urartningens väg.”

Aderton ledamöter skriver om arton företrädare, men ändå är porträtten fler. ”Ett inträdestal i Svenska Akademien kan ibland ha karaktär av dubbelporträtt”, påpekar Bo Svensén apropå H. S. Nybergs inträdestal över lärdomsgiganten och Akademiens egen hävdatecknare Henrik Schück. ”Det utgör givetvis i första hand en levnads- och karaktärsteckning av företrädaren, men sättet att förhålla sig till denne ger ofta också en nyckel till den inträdestalandes egen personlighet.”

Och i Verner von Heidenstams inträdestal över Carl David af Wirsén, den man som i två årtionden bekämpat och bekrigat Heidenstam och nittiotalisterna, låter sig Heidenstam inte hindras av alla hårda ord som en gång fällts. Han hyllar i stället sin företrädares förtjänster, ser hans ståndaktighet som ett beundransvärt och hedrande karaktärsdrag. Samtidigt framträder här dubbelbilden; Heidenstam byter i vissa av raderna plats med Wirsén. Heidenstam är inte ovetande om att han själv räknas till reaktionens företrädare; han är ytterst medveten om att en gång ska eftervärlden fälla sin dom över hans diktande.

När nu gryningen sakta kommer tänker jag på mig själv i de sena tonåren. Jag hade med glupsk glädje kastat mig över ”Minnet av företrädaren. Aderton inträdestal i Svenska Akademien”. Den öppnar flera dörrar in till det bärande och väsentliga i vår litteratur. Där finns en väg till ett annat och rikhaltigare läsande. Så, tveka inte. Kliv in genom porten.

 

Crister Enander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Källa

Minnet av företrädaren. Aderton inträdestal i Svenska Akademien
Red: Lotta Lotass & Bo Svensén
Atlantis

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jag tänker på en liten flicka

Jag tänker på en flicka. En flicka som är bara nio år och som tycker om att hoppsaskutta, leka med Barbie och läsa sagor av Astrid Lindgren och Maria Gripe ...

Av: Jessica Johansson | Jessica Johansson | 17 november, 2011

Fotokomposition  Hebriana Alainentalo

Poetisk form eller formens poesi

Käre läsare, tanken på förståelse blir inte av följdintresse - allt kan ändras, kastas om. Det är enbart skilda känslodjup som texten vill frammana. Detta genom det mest förbjudna – ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 11 december, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Augustinus och Sanningen

Filosofen och kyrkofadern Augustinus skriver i Bekännelser från 300-talet om ett begär efter smärta, som han får utlopp för på teatern. Men det är en smärta som bara får finnas ...

Av: Hedvig Ljungar | Gästkrönikör | 10 april, 2014

August och lasterna

Den pietistiska tron, en from riktning inom kristen religion, präglade August Strindbergs uppväxt. Modern Nora, som dog i lungsot när August var tretton, bad till Gud och sökte tröst hos ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 04 juni, 2011

Eleonora Bru · Dikter

Bild: Hebriana AlainentaloOm det inte var för ditt ansikte som vänder sig om hela tiden blir denna rörelse en gåta som smugit sig igenom två hundra år, för att passera ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 16 oktober, 2008

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Carsten Palmer Schale som poet inför det nya året

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 11 januari, 2017

Tidiga Petrarcaspår i nordisk litteratur

The importance of Petrarch’s (1304-74) poetry has been immense. Lars Burman 1993 Icke sedan 600-året för Francesco Petrarcas födelse har den italienske poeten, filosofen og lärofadern fått så mycken uppmärksamhet i Norden ...

Av: Søren Sørensen | Litteraturens porträtt | 04 februari, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts