Från tjejer till killar och allt däremellan

Från tjejer till killar och allt däremellan - En massa glitter, skägg och politik, svarar Kristin på frågan om vad vi har att vänta oss i Gallerian på Pride.

Av: Sara Degerhammar | 04 augusti, 2007
Reportage om politik & samhälle

Om maktmekanismer i det sydkoreanska samhället. Intervju med Cheol-soo Jang

Sydkorea kännetecknas av en vital filmindustri, en filmindustri som ofta kännetecknas av en extrem omsorg för det tekniska så till vida att alla filmtekniska medel musik, foto, skådespeleri ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 28 januari, 2011
Filmens porträtt

Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Romantiska återstoder: tre dikter

"It seemed that the first thoughts he had ever known were given to him as at first from her eyes, and he knew her hair to be the golden veil ...

Av: Sven André | 02 augusti, 2010
Utopiska geografier

Vägen till läsandet – Svenska Akademien



Svenska Akademiens HandlingarMörkret är kompakt. Det är tidig morgon. Men det är ändå långt till gryningen. Skrivbordslampan lyser, skapar en skyddande cirkel av ljus som möter dataskärmens flimmer. Det är höst, och jag sitter här i arbetslyan omgiven av tusentals böcker, varenda vägg är bokbeklädd. De bildar nästan som murar runt mig. Men varje bok i dessa bokmurar är en väg ut ur vardagens fängelse.

Litteraturens roll diskuteras flitigt i dessa digitaliserade dagar. Men det är som om man glömt det mest grundläggande, det självklara. Som ung, eller när det sker i livet, måste man hitta en väg till läsandet. Portar som öppnar sig.

När tar man steget från lättuggad underhållning till tyngre och mer givande läsning? Hur finner man stigarna som leder till litteraturhistoriens rika arv, till de själsligt näringsrika böckerna?

I mitt fall var en av dessa vägledande volymer Svenska Akademiens serie av Minnesteckningar. På det med damm och doften av åldrade läderband ingrodda antikvariatet jag brukade gå till i tonåren – där den vänlige innehavaren oftast satt i en sin slitna fåtölj och läste samtidigt som han rökte en av sina många cigariller med den ständigt fyllda kaffemuggen bredvid sig på det lilla bordet – hittade jag böcker som Karl Ragnar Gierows om den store svenske sjuttonhundratalsfilosofen Benjamin Höijer, Anders Österling om Ola Hansson och om resenären och professorn Jacob Jonas Björnståhl, Bo Bergman om Hjalmar Söderberg, Sten Lindroth om författaren och alkemisten Magnus Gabriel von Block.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Där öppnades en av dessa portar som ledde mig till en för mig då okänd del av litteratur- och idéhistorien. Jag tror det skulle ha varit svårt att ha hittat den på ett annat sätt, hur som helst hade det varit avsevärt mödosammare.

En eftermiddag efter skolan på väg hem gick jag till antikvariatet. Det hände rätt ofta. Nate, som ägaren hette, sade att han hade något han ville ge mig. Jag fick fyra fem tunna häften. Det var inträdestal. Varje ny ledamot i Svenska Akademien är enligt Gustaf III:s stadgar ålagd att hålla ett minnestal över sin företrädares förtjänster.

Idag vet jag inte hur många av de tunna gula häftena jag samlat på mig. De står på olika ställen i hyllorna, inställda bredvid författarnas övriga böcker – ibland har jag irriterande svårt att hitta dem. De kan ju stå på två ställen, tillsammans med skrifterna skrivna av den som höll talet eller bland böckerna av den som skildras. Och i ett skåp ute i köksgången står dessutom några försvarliga hyllmetrar med ”Svenska Akademiens Handlingar”. Däri är alla de äldre inträdestalen tryckta. Talen är ofta välskrivna, skarpsinniga texter som presenterar ett författarskap, även om situationen kräver ett högtidligare tonfall än vad de annars använde.

Svenska Akademien. Bild Pjt56 WikipediaMen där finns en del överraskningar. Gunnar Ekelöfs tal över Bertil Malmberg är överraskande njuggt och orättvist, som kryddat med stänk av avund inför den store företrädaren i diktens värld. Nu är dess små häften svåra att hitta. Det är därför en välgärning att Lotta Lotass och Bo Svensén sammanställt volymen ”Minnet av företrädaren” (Atlantis) med arton av inträdestalen omtryckta. Där finns Axel Gabriel Silverstolpes tal om Axel von Fersen, vilket Storviziren Reuterholm använde som förevändning att år 1795 suspendera hela Akademien som han såg som ett radikalt upprorsnäste – särkilt då Nils von Rosenstein, Kellgrens vän och vapendragare.

Där finns till exempel Hjalmar Gullberg skriver briljant och överrumplande klarsynt om Selma Lagerlöf. ”Med ohygglig kraft, nästan utan motstycke i vår litteratur”, framhåller han om ”Gösta Berlings saga”, ”för sagoberätterskan oss ner i själens avgrundsdjup, när hon följer den egenrättfärdige prästens stadier på förfallets och urartningens väg.”

Aderton ledamöter skriver om arton företrädare, men ändå är porträtten fler. ”Ett inträdestal i Svenska Akademien kan ibland ha karaktär av dubbelporträtt”, påpekar Bo Svensén apropå H. S. Nybergs inträdestal över lärdomsgiganten och Akademiens egen hävdatecknare Henrik Schück. ”Det utgör givetvis i första hand en levnads- och karaktärsteckning av företrädaren, men sättet att förhålla sig till denne ger ofta också en nyckel till den inträdestalandes egen personlighet.”

Och i Verner von Heidenstams inträdestal över Carl David af Wirsén, den man som i två årtionden bekämpat och bekrigat Heidenstam och nittiotalisterna, låter sig Heidenstam inte hindras av alla hårda ord som en gång fällts. Han hyllar i stället sin företrädares förtjänster, ser hans ståndaktighet som ett beundransvärt och hedrande karaktärsdrag. Samtidigt framträder här dubbelbilden; Heidenstam byter i vissa av raderna plats med Wirsén. Heidenstam är inte ovetande om att han själv räknas till reaktionens företrädare; han är ytterst medveten om att en gång ska eftervärlden fälla sin dom över hans diktande.

När nu gryningen sakta kommer tänker jag på mig själv i de sena tonåren. Jag hade med glupsk glädje kastat mig över ”Minnet av företrädaren. Aderton inträdestal i Svenska Akademien”. Den öppnar flera dörrar in till det bärande och väsentliga i vår litteratur. Där finns en väg till ett annat och rikhaltigare läsande. Så, tveka inte. Kliv in genom porten.

 

Crister Enander
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Källa

Minnet av företrädaren. Aderton inträdestal i Svenska Akademien
Red: Lotta Lotass & Bo Svensén
Atlantis

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Meg Rosoff, årets ALMA-pristagare. Foto Belinda Graham.

Möte med Meg Rosoff - årets ALMA-pristagare

- Jag var väldigt olycklig som tonåring! berättar Meg Rosoff. Idag är hon framgångsrik och kritikerhyllad författare och hennes böcker är högt älskade av barn och tonåringar över ...

Av: Belinda Graham | Litteraturens porträtt | 28 november, 2016

Bo Gustavsson. Tilltal, påstående, svar. Nyåret 2014

Andra dagar, andra ansikten. En tid slutar, en annan börjar. Vi är tilltalet av det vi inte vet, det som ska skriva sina tecken i våra ansikten. Träden svartnar i parken mot natt och en flock ...

Av: Bo Gustavsson | Utopiska geografier | 29 december, 2013

Livsytringer

Innledning For mennesker er det ha et liv å leve det hardeste av alt som er hardt, der hardhet springer ut av at det er livet selv som yter motstand mot ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 06 december, 2013

Vantablack, Källa: Wikipedia

Konstnären som äger det svartaste svarta i konsten

Till konstvärldens förtret har konstnären Anish Kapoor exklusiv rätt till det svartaste svarta i konsten. Han äger sedan 2014 rätten att använda Vantablack som kan absorberar 99.96% av allt ljus.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 19 mars, 2017

Vladimir Oravskys sommarföljetong Dagmar Daggmask Del 7

Skulle denna underbara berättelse slutat här och skulle dessutom korpen återvända och fått syn på Dagmar igen, då skulle man kunna konstatera att visst är det så, att högmod går ...

Av: Vladimir Oravsky | Utopiska geografier | 19 juli, 2014

Foto Gilda Melodia

Inuti och inpå huden

Religionen skulle försvinna, trodde tänkare som Emile Durkheim och Karl Marx. Människan skulle frigöra sig. I dagens samhälle ser vi en förändring från människa som samhällsvarelse till individ, som hellre ...

Av: Gustaf Redemo | Essäer om religionen | 14 oktober, 2015

Hemuppgift modernt slaveri

Modernt slaveri innebär skuldslaveri, tvångsprostitution, tvångsarbete på grund av kast eller fängelsedom, kidnappning av hemlösa eller föräldralösa barn, trafficing, och utnyttjande av illegala invandrare:”Globally todays slavery is most prevalent in ...

Av: Martin Oskarsson | Essäer om politiken | 30 december, 2017

Ekelunds frihet

Den offentliga bilden av Vilhelm Ekelund (1880-1949) är minst sagt schizofren: å ena sidan betraktas han som en svärmisk naturlyriker och å andra sidan som en vresig enstöring som decennium ...

Av: Bo Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 08 februari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.