Musikaliska möten i Helsingfors

"Den största ansamling hipsters som Helsingfors någonsin skådat", svarar jag när min finska vän frågar vad jag tänker skriva. Hon skrattar och rättar mig: "Nej, det måste varit när Arcade ...

Av: Jonatan Spejare | 22 augusti, 2010
Kulturreportage

Finns de nån Gud tror du? ett reportage från brofästet

Vi satt på cementplattformen under bron, jag och Tinny. Den höga bron över forsen. Det blåste jävlar och därnere var allt äckligt. Drick sa jag. Jag dricker ju sa hon ...

Av: Benny Holmberg | 05 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Sprida konst med datavirus

Jag minns ett datavirus som drabbade min hemdator Amiga 500 i slutet av 80-talet. På skärmen kunde man läsa: “Something wonderful has happened Your AMIGA is alive !!! and, even ...

Av: Mathias Jansson | 11 april, 2014
Essäer om konst

TUPP - en scenkonstfestival med stora ögon inför världen

Jag såg nyligen Françoise Sagans debutpjäs "Slott i Sverige" på Dramaten. Det var en bra uppsättning: snygg inramning och gedigna skådespelarinsatser. Efteråt kände jag ändå en viss tveksamhet. Det fanns ...

Av: Tim Andersson | 22 april, 2010
Kulturreportage

Metaforen i poesi och psykoterapi



Bild Hebriana AlainentaloAtt förklara händelser i livet precis som de var kan te sig omöjligt. Språket kan endast snudda vid våra upplevelser, men aldrig riktigt befinna sig i dem. Metaforen har dock en potential att lägga en brygga mellan språket och våra upplevelser. Genom att beskriva något genom något annat kan vi i bästa fall skapa en förnimmelse av vad vi försöker beskriva. Kanske inte mer sanningsenligt, men mer levande och tillgängligt.

De flesta av oss har någon gång hört de två första raderna i Karin Boyes dikt Ja visst gör det ont: Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Så bekanta var de för mig att jag inte brytt mig om att läsa resten av dikten. Men när jag började fundera över metaforen som medel i dikt och i psykoterapi blev den en naturlig ingång. Vad som öppnades var nämligen en bländande metafor för människans kval. De kval som ofta driver oss när vi söker psykoterapi. Rädslan och svårigheterna i att förändras, problemen med att gå vidare och utvecklas, men också det nödvändiga och ofrånkomliga i att göra det. Dessa kval illustreras i andra strofens sista fyra rader:

Svårt att vara oviss, rädd och delad,

svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra –

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

svårt att vilja stanna och vilja falla.

Här blottas inte bara det svåra i att ta steget ut och våga, utan också det stora kvalet i att inte göra det. Hur vi kan fastna i ett ingenmansland av tvekan. Vi människor ställs ständigt inför oändligt många val. Allt från val av tandkräm, till val av vänkrets och plats vi ska leva på. En människa som mår dåligt upplever dock tvärt om ofta maktlöshet. Att man inte har makt över sitt liv och därmed inte makt att välja. Kanske känner vi oss fast i våra relationer eller i den plats vi kommit att bo på. Psykoterapi handlar ofta om att ge individen ökad valfrihet, att uppmärksamma och tillgängliggöra de möjligheter som finns. Att bygga upp den tillit till sig själv och sin omgivning som ger kraft att gå vidare. Karin Boyes dikt beskriver just denna process av att kasta sig ut i det okända och frigöras:

Då, när det är som värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar,
då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden –
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.

Braccia Bild Hebriana AlainentaloGenom att vara en metafor för själva den terapeutiska processen blir Karin Boyes dikt också en vacker ingång i metaforens betydelse för poesin och för psykoterapin. I psykodynamisk terapi är metaforen central, då man menar att människor tillägnar sig mening i metaforisk form. Vi förstår oss själva genom metaforer och i den psykodynamiska terapin kommer de fram i de fria associationerna. Terapeuten uppmuntrar klienten till att associera fritt och på det sättet blottlägga vad som inte är direkt medvetet för oss, det vi håller bortträngt från medvetandet. De fria associationerna blir en kanal för meningen att komma fram metaforiskt.

I artikeln On the ”Music of Thought” – The use of Metaphor in Poetry and in Psychoanalysis skriver Henry M. Sheiden att både poeten och psykoanalytikern, trots olikheter i användningen av sin konst, lutar sig mot metaforen i sitt uttryck för att väcka, upptäcka och skapa mening. Han beskriver meningsskapandet genom språket som ett sätt att upptäcka verkligheten och skapa erfarenheter. I sin förlängning kan man säga att språket självt är metaforiskt, att det beror av att vi gör implicita jämförelser. Att säga att man älskar någon är i sig en omskrivning av något annat, en känsla, upplevelse eller förnimmelse av något som kläs i språklig dräkt. En väl avvägd metafor gör att vi kan komma närmare denna bild av något verkligt vi försöker förmedla.

Metaforens värde menar Sheiden är att den organiserar erfarenheter utan att behöva, eller förvänta sig att nåla fast någon slutgiltighet i uttalandet. Metaforen är på så sätt öppen. Vi kan lägga in vår egen mening i den och göra den till vår. Där tror jag att en del av hemligheten i metaforens styrka för både poeter och psykoterapeuter finns. När en psykoanalytiker lyfter fram en tolkning ur de associationer klienten talar skapas en metafor av den meningsskapande metaforen. På så sätt kan klienten återtillägna sig sin egen mening och göra den medveten.

Även i Kognitiv Beteende Terapi, KBT och kanske främst inom tredje vågens KBT lyfts metaforen fram och får en viktig roll. Speciellt i terapimetoden ACT – Acceptance and Commitment Therapy, där man bland annat talar om livet genom olika metaforer. I boken Get out of yout mind and into your life beskrivs processen att hitta sin värderade riktning i en bussmetafor. Metaforen går ut på att du ser dig själv som förare av en buss med ett antal passagerare, som är dina minnen, tankar, känslor etcetera. Ju mer du försöker få bukt med vissa bråkiga passagerare, desto mer plats tar de i ditt liv. Det handlar om att acceptera att de finns där, men inte ge dem onödigt med utrymme. Bussmetaforen är ett exempel på hur metaforer inom ACT kan tydliggöra vad man vill åstadkomma i terapin.

När en psykoterapeut i ACT ber sin klient föreställa sig en väg, som är en metafor för den riktning klienten vill röra sig i, kan klienten själv göra mening av bilden. Själva slutmålet kan ses som ett stort berg i horisonten. Den metaforiska bilden av vägen och berget fylls snabbt av klientens eget liv och egna erfarenheter. De människor som kliver på det imaginära fordonet som färdas längs med vägen är klientens egna och blir onåbara för terapeuten om inte ytterligare metaforer skapas för att beskriva dem. Genom metaforen av den värderade riktningen skapas ett rum för klientens erfarenheter och dess relation till den värderade riktningen. Den värderade riktningen är central i ACT då man menar att klientens lidande egentligen inte behöver minskas, men att klienten ändå måste finna sätt att leva i fas med sin värderade riktning. Att kunna leva i harmoni med sina värderingar överstiger målet att minska själva lidandet. Snarare handlar det om att acceptera lidandet och inte ge det en överdrivet stor plats. Själva begreppet värderad riktning är också i sig en metafor, vilket ytterligare befäster metaforens centrala roll i ACT.

glädjenSheiden lyfter fram att metaforen är en interpersonell möjlighet. Att vi tillsammans kan röra oss in i det metaforiska rummet. I det rummet kan vi göra något mer, eller i alla fall något annat, än att bara utbyta information. Klienten, eller läsaren av en dikt, kan ta emot en metaforisk beskrivning och göra den till sin. På så sätt kan vi dela mening. Poeten i sin tur erbjuder ett liknande rum med sina dikter genom att bjuda in läsaren i sin språkvärld. Som Sheiden skriver, psykoterapeuten och poeten har olika mål, men samma medel. Ibland kan dock målen också sammanfalla. Det psykoterapeutiska språket kan vara poetiskt och poesin kan vara terapeutisk. Själv återkommer jag ofta till Tomas Tranströmers dikt Eldklotter när jag behöver hämta kraft:

Under de dystra månaderna gnistrade mitt liv till
bara när jag älskade med dig.
Som eldflugan tänds och slocknar, tänds och slocknar
– glimtvis kan man följa dess väg.
i nattmörkret mellan olivträden

Under de dystra månaderna satt själen hopsjunken
och livlös
men kroppen gick raka vägen till dig.
Natthimlen råmade.
Vi tjuvmjölkade kosmos och överlevde.

Dikten talar om kärlekens och intimitetens helande kraft. Hur vi trots att vi befinner oss på botten ändå kan finna ljus i varandra. Liknelsen vid eldflugans väg genom olivfälten och hänvisningen till den råmande natthimlen i slutet av dikten skapar en bildvärld att vila i. Duet i dikten kan också omskrivas till vad som helst annars som skänker ljus i tillvaron. Det finns alltid något att leva för, även när det är som mörkast. Alltid något att sträva mot. Om det så är en älskad eller en värderad riktning, eller vad som helst. Här sammanfaller metaforen i poesin med psykoterapin, oavsett skola eller inriktning. Det handlar om att finna och uppmärksamma det som ger mening. Denna mening kan ibland bäst beskrivas eller avtäckas med hjälp av metaforen. Avslutningsvis vill jag ge läsaren ytterligare ett citat från dikten Den halvfärdiga himlen av Tomas Tranströmer som delvis sammanfattar den här essän:

Var människa en halvöppen dörr
som leder till ett rum för alla.

Mattias Segerlund

Ur arkivet

view_module reorder

Kvinnor som gnor – Intervju med Gittan Jönsson

Årets Henry Mayne-pristagare heter Gittan Jönsson. Priset instiftades 1991 av Birgit Rausing och hennes man Gad Rausing till minne av Birgit Rausings far konstnären Henry Mayne. Pristagaren utses vartannat år ...

Av: Katinka Kant | Konstens porträtt | 07 augusti, 2013

Collografi gör gott för själen

Kärt barn har många namn. Jag får en känsla av att det ter sig så för konstnärerna som uttrycker sig genom collografi – eller collagrafi, alternativt limtryck, som denna tryck- ...

Av: Marit Jonsson, Formom | Essäer om konst | 16 februari, 2012

Curved Cosmos Seen as Virtually Flat in the Universe: A Scaling Agreeing with…

  Truth spirit, enlighten and guide our researchOh Mary conceived without sin pray for us that have recourse to you A metaphysical geometrical representation of a curved cosmos seen through a flat ...

Av: Piero Benazzo | Essäer | 13 december, 2010

Den nya tidens skräck

  Den nya tidens skräck Dagens skräckscen kan man dela upp i mainstream och underground. Undergroundscenen exploderade egentligen redan år 2001 med Fred Vogels ökända August Underground, en nihilistisk sadism vars ...

Av: Magnus Blomdahl | Essäer om film | 18 september, 2007

Stefan Whilde

Livets mening på begriplig dialekt

Jag har en sommarstuga strax utanför en sydskånsk stad. Stugan ligger i en bortglömd by. Byn finns inte med på någon karta. Den blott och bart existerar, kan man säga ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 01 augusti, 2015

7. Nils-August

Ahh! Det där satans julpyntet, hur länge ska man stå ut med det, egentligen? Nu satte det fälleben på honom också, det var droppen! Han låg på köksgolvet och kom vare ...

Av: Nils-August | Lund har allt utom vatten | 27 januari, 2012

Samurajkaraktärens givne arvinge, Keigo Kasuya, talar om sin senaste rollprestation i filmen Caterpillar.

  När det gäller regiansvarig för "Caterpillar" är det Kôji Wakamatsu (född 1936) började att regissera 1963 har idag gjort över 100 filmer (första titeln var "Hageshii onnatachi"). Förutom att ha ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | Filmens porträtt | 02 februari, 2011

Det ledande skiktet av en högkultur som väntar på barbarernas invasion

illustration Sabina A kterDahl Det ledande skiktet av en högkultur som väntar på barbarernas invasion Konstantinopel utlöste diktarinspirationen hos 1800-talets Gerard Nerval, Chateaubriand, Lord Byron och Flaubert – och har ...

Av: Carina Waern | Essäer om litteratur & böcker | 13 november, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.