Den döende dandyn - scenbyte på Moderna Museet i Malmö

 Målningen “Den döende dandyn” av Nils Dardel har fått bli affischgosse när Moderna Museet i Malmö växlar spår i sin historiska utställning. Dardel målade “Den döende Dandyn” 1918. Det glada ...

Av: Mathias Jansson | 15 oktober, 2011
Kulturreportage

Mike Nichols 1931-2014

”One of the better films of formerly interesting director Mike Nichols” påstod en kritisk filmskribent för snart tjugo år sedan apropå Carnal Knowledge. Må vara att inte alla i den långa ...

Av: Ivo Holmqvist | 23 november, 2014
Övriga porträtt

Huset med de många rummen En ekumenisk exposé

1. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder ...

Av: Thomas Notini | 13 juli, 2014
Essäer om religionen

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | 19 december, 2011
Utopiska geografier

Vad har David Bowie med Frida Strindberg att göra?



Frida Uhl StrindbergI August Strindbergs lilla trerummare i Blå Tornet börjar hösten 1911 sanden i timglaset rinna ut med allt högre hastighet: ” Nu värker det hela dygnet oberoende av vad jag förtär… till sängs går jag för att slippa kläderna…vänster sida är bättre än höger, men på rygg är värst…” Från Hotell Savoy i London anländer ett telegram från Frida Uhl: förfärligt oroad, vill ha nyheter, vill komma och hjälpa till. Meddelandet blir obesvarat.

Medan Strindberg gick in i sin sista strid började en ny och häftig period i den 21 år yngre andra fruns liv. Frida hade redan i Wien, som hon tvingades lämna efter en skandal på Hotel Bristol nyårsdagen 1908, där skottlossning ingick som ett bisarrt moment, kommit i kontakt med kabarén som konstform. Hon charmades av bl.a. Kabarett Fledermaus, som hade sin hemvist på anrika Theater an der Wien, hon hade även med förtjusning bekantat sig med Chat noir i Paris och Ûberbrettl i Berlin.

Vid årsskiftet 1911/12 tog Frida initiativet till att grunda en ny kabaré/nattklubb i London. För att bana väg för detta projekt inbjöd hon konstnärer och andra presumtiva intressenter för ett sådant projekt till en supé. Det serverades god och dyrbar mat och champagnen var ingen bristvara. När restaurangdirektionen presenterade notan tog Frida den i sin hand, vände sig till gästerna och sade: ”Who will be my knight to-night?” Ingen anmälde sitt intresse.

Men hon lyckades i sina avsikter. I en källarlokal under ett klädvaruhus på Heddon Street, en liten sidogata till Regent Street i Soho, öppnade hon The Cave of the Golden Calf. (Namnet anspelade på en berättelse ur Gamla testamentet med samma namn). - Till hjälp med inredningen anlitades några unga, ”vilda” målare och bildhuggare, för vilka abstrakt konst och kubismen var viktiga ledstjärnor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Premiären ägde rum den 26 juni 1912. I programmet ingick bl.a. en avantgardistisk dansare, Margaret Morris, som dansade till toner av Edvard Grieg, och en skådespelare som läste Oscar Wildes The Happy Prince; moderator var den norska sångerskan Bokken Larsson. Tidningarnas reportrar förundrades över all den excentricitet och konstnärliga mångfald som erbjöds. På kort tid blev kabarén berömd och därmed även Frida som

Madame Strindberg.

På söndagarna framfördes teaterstycken av bl.a. Fridas tidigare män Strindberg och Frank Wedekind. Även förstklassiga konserter gavs dessa veckodagar. På vardagarna blandades programmen med slöjdansare, komiker, folkvisor, maskerader och litteraturläsningar.

The Cave of the Golden Calf.Ibland tog Frida själv plats på scenen med en apa sittande på sin ena axel.

Den brokiga programblandningen som skulle förena populär- och avantgardekultur ledde till delade publikreationer.

Efter den första säsongen1913 reste Frida till Stockholm, där hon av en ren tillfällighet stötte ihop med dottern Kerstin som hon inte sett på fyra år. Kerstin, som lämnat sin mormor Marie i Österrike och bosatt sig i München, var tillfälligt i den svenska huvudstaden för att besöka sin fars grav. Frida introducerade Kerstin för familjen Strindberg.

De finansiella problem som redan från kabaréns start funnits accentuerade och i februari 1914 var konkursen ett faktum. Tiden med kabarén hade varit intensiv men svarade väl mot Fridas uttalande: ”Mitt yrke är att göra något jag älskar”. Betecknande för dessa två år och Fridas liv är även Ezra Pounds kommentar efter ett besök på kabarén: Frida visade en gäst bort från sitt bord och sade: ”Jag kan tänka mig att ligga med honom men aldrig tala med honom. Någonstans måste man sätta gränsen”.

Efter krigsutbrottet den 4 augusti blev livet i London för Frida allt svårare. Trots att hon hade svenskt medborgarskap måste hon registrera sig hos polisen; hon betraktades som österrikiska. Efter kabaréns nedläggning reste hon vidare till USA, där hon skrev filmmanus och fortsatt försökte lansera sin exmake, bl.a. genom att hålla föredrag om författaren, hans kvinnor och diktning. Frida ansåg sig nu vara enda rättmätiga fru Strindberg, eftersom Siri von Essen var död och den tredje frun, Harriet Bosse, var omgift.

Efterföljare till The Cave finns många i form av t.ex The Fringe Festival i Edingburgh, London, New York, San Francisco, Melbourne, Stockholm; även 2010 i Commemoration Ball at New Collage, Oxford. I huset på 9 Heddon Street finns idag restaurangen och baren The Living Room. På David Bowies album The Rise and Fall of Ziggi Stardust and the Spiders from Mars är byggnaden fotograferad.

 

Kurt Bäckström

 

Huvudsaklig källa: Friedrich Buchmayr, Madame Strindberg – oder die Faszination der Boheme,Residenz Verlag 2011. Presenterad på Bokmässan i Göteborg i september 2011.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Sista platsen pausen

knäarflickan tejptjejen hade rivit ihop en rad på permeabel by avlopp i uteblivna spyregnet den kvarhållna hällidogt arbetligt liv vid en samma IDO, eller subliv vidgjort en slidIDO-leve format, all ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 06 mars, 2012

Nell Walden och Der Sturm

Kvinnliga konstnärer hade en aktiv roll i det svenska modernistiska projektet. De ifrågasatte den traditionella könsordningen och sökte nya estetiska uttryck men marginaliserades ofta av de samtida manliga kritikerna. Daniel ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 november, 2013

Litteraturens etik

Vad är autonomi? Finns det en litteraturens etik? Detta är de grundläggande frågorna för Carin Franzéns studie För en litteraturens etik som Mårten Björk granskar för Tidningen Kulturens räkning. Är ...

Av: Mårten Björk | Essäer om samhället | 18 december, 2007

Ett rop på den autentiska litteraturen

Italien ser sig om efter något lugnande. Nuet är ostadigt, politiken svajar betänkligt och till råga på allt dyker Berlusconi upp igen som gubben i lådan. Men tillfällig lindring finns ...

Av: Annagreta Dyring | Essäer om litteratur & böcker | 09 januari, 2013

Kristina Murray Brodin. Dikter

Ibland är det bara några skrivna rader som kan ge uttryck för de känslor som ryms i mig. Då finns orden där, pockar på att få komma ut och bli ...

Av: Kristina Murray Brodin | Utopiska geografier | 31 januari, 2012

Cynism och människosyn

Ur Crister Enanders Slagregnens år (Heidruns)

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 21 oktober, 2016

Viborgs fall 1944

Förlusten av staden Viborg var psykologiskt förödande för finnarna. Krigslitteraturen om andra världskriget är omfattande. Anthony Beevors böcker om Stalingrad, Berlin och spanska inbördeskriget har gått ut i stora ...

Av: Rolf Karlman | Essäer om samhället | 03 september, 2008

Donna me prega

    Donna me prega, - per ch'eo voglio dire      d'un accidente - che sovente - è fero      ed è si altero - ch'è chiamato amore:      sì chi lo nega - possa ...

Av: Guido Cavalcanti | Utopiska geografier | 25 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.