Reformvänlig munk söker nunna för äktenskap

Det var i Eisleben det hände: Det är knappt man kan urskilja kyrktornen på St. Andreakyrkan. Dimman ligger tät. Ändå var det här som det började. I en sömning småstad ...

Av: Mathias Jansson | 08 november, 2011
Resereportage

Denna dag ett liv Essä i fragment

En humanism. Självkännedom, insikten om det existensiellt lika som förutsättning, tillsammans med psykologisk fantasi och inlevelse. Inte vara en ovanpå flytande ”humanitarian”, utan använda sin erfarenhet för att förstå vad ...

Av: Gunnar Lundin | 06 november, 2013
Essäer

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | 02 oktober, 2016
Agora - filosofiska essäer

Kulturförbittring II

Eftersom de värden som vi har haft hittills alltså drar sina slutliga följden, eftersom nihilism utgör den yttersta logiska slutsatsen av våra stora värden och ideal - eftersom vi måste ...

Av: Freke Räihä | 30 december, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Ode till Filialer för associationslogistik



Kristian Carlsson  foto Elin RegnVårt kulturmedvetna jag, består till stor del av flödande associationer, som gör sig beredda ur ett myllrande kaos där användandet av en invecklad associationslogistik, utvecklad av rön, upplevelser och antaganden skapar det ständigt föränderliga instrumentet för en ständigt föränderlig  upptagning, utsortering och slutgiltig ordning i gränslandet till ett ständigt föränderligt kaos, som i sig skapar en slutprodukt. Detta är kulturupplevelsen.
Hur verkligheten obönhörligen intervenerar i detta sammelsurium med sina obevekliga fakta omöjliga att förhålla sig oberörd till: De hade till slut inga ansikten. Låg bara där nakna i staplade högar med hundkoppel runt halsarna. Vi vaktade dem. Så kunde det ha sagts ungefär: Av den självurskuldande Sabrina Harman (militärpolis i Abu Ghurayb-fängelset) som i realiteten sade: ”Det är något i hjärnan som knäpper till: att allt som du ser är normalt. Du blir galen om du inte anpassar dig till vad du ser”


En verklighet, en utsaga om en fruktansvärd sådan uttalad i en alarmerande människofientlig kontext av sönderslagen människokärlek och sorglig uppgivenhet skär som knivar i varseblivandet. Där slutligen vanebildandet av känslan, vanesaken i förhållningssättet blir den enda utvägen. Det katastrofala slentriantänkande som föds och inträder just genom vaneseendet. Allting blir ju så vanligt, så...vardagligt. Abdikationen från det egna seendet och det personliga ansvaret, den själsliga automatiseringen, sinnen som pulvriseras, känslor frusna till is, medvetandets förflackning, perceptionens grumliga lins, och slutprodukten, det deformerade seendet.
Vem kan vara poet i detta?
Ta in orden för det. Slå sönder ordningen, den bekväma vila och gömmalek som, just här, så smygande försåtligt vill infinna sig i orden!

Kristian Carlsson åskådliggör i sin majestätiska Filialer för associationslogistik den poetiska associationslogistikens innersta epicentrum av mustiga flöden bestående av ord, bildsekvenser, abrupta och/eller avbrutna, fragmentiserade associationer, stiliseringar, metaforer, gestaltningar, symboler, minnen, glömskor, iscensättningar, avkok av förflugna tankar, uppkok av idéer, mytiserande och mystifierande föreställningar om den egna konstnärssynen(myten), verbala ramsor, tramsor, spektakel och lekfullheter med grundstråk av upphämtat allvar ur en kaotisk verklighet. Ett arbete Carlsson här gör som dissekerar en poetsjäls oöverskådliga och överdådiga ord- och metaforsvindlerier inför det egna jaget, en sårbar öppenhet rakt in i poetens skaparagenda...
Kristian Carlsson rådbråkar sitt/vårt seende. Exemplifierar och analyserar med hjälp av film, stiliserade bilder av filmbilders bilder, filmsekvenser, cuesignaler, cueblinkningar, cuekommandon...det liknar den mänskliga perception med sina vidvinklar, omtagningar, bildlekar, kameraåkningar med introverta inzoomningar.
”Cue = signalering som utlöser handling som ska utföras vid ett givet tillfälle på teater, teve- och filminspelning”
Allt fångas. Finns med.

Kristian Carlsson och en Poessä.
Poessän är en tjänlig hybrid.
I Carlssonspoessäns vidsträckande exposé över språket, dess användning, nödvändighet och mångsidighet i arbetet med filmen, media, konsten, skrivandet, finns ultimata fynd att göra. Carlssons text vinglar och bjuder ut sig och skapar produktiv fördjupning i vad det är frågan om. Seendet. Medvetandet. Konsten. Kulturen. Poesin. Du och jag.
Vi kan som Carlsson låta Virginia Woolf sätta sin prägel på inledningen och den ansats vi vill förhålla oss till: ”troligtvis får inte en enda bok möta världen lika fullständig och oförstörd som den varit vid skapelseakten”
Där befinner sig Carlsson.
Apelsin med urverk är ett känt filmiskt verk. Skapelseakten genererar diverse flagor, sidoelement, kringutstyrslar och restprodukter av allehanda mediala fältslag och hos oss, inre omvandlingar, kring ett sådant projekt. Både från axets ursprungliga anslag och till limpans praktverk till slutresultat, hela förbaskade vägen.
Fortfarande i dessa dagar vilar grandiosa föreställningar om detta apelsinurverk.
Clockwork Orange som ett undergrundigt, svårmottaget, mycket obehagligt verk, nästan som ett otäckt chocktillstånd som man hamnar/hamnade i där man tvinga(s)-des undersöka och ifrågasätta egna dolda böjelser. Iskalla ynglingar, psykopater, antiseptiska i sin ondska...allting vitt, vitt, vitt...
”hjul med urverk
kam med urverk
avföring med urverk

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

utanverk med urverk
dimma med urverk
mod med urverk

gåta med urverk”
(ur Kristian Carlssons Filialer för associationslogistik)

Apelsiner därtill...

Så kan vårt vårdFreke Rähjä och Kristian Carlsson. Foto Markus Kinnunenslösa jagmedvetande handskas i sina undre regioner med ett känt begrepp, ett allmänbeskådat konstverk, en kultfilm, som skapar ett grundmurat och korrumperat förhållande till sin publik, som ett tings tillblivande, ett faktautspel, eller en filmisk utsaga(saga). Vår upplevelse sätter sin agenda, prägel/signatur/vattenstämpel på verket och det stannar stabilt i medvetandet med den färgen. Så också med den verklighet diktaren tar till sig. Där det handlar om diktandets skilda problematiker kring associerandet, metaforernas uppbygge, symbolernas hemtagande och det vårdslösa ordlekandet. Carlsson hanterar detta:
Clockwork Orange
Apelsinurverk.


De tramsiga barnsligheter som leker cirkus i det undermedvetna är konstnärens bästa vänner men samtidigt dennes potentiella ovänner då de söker undergräva det allvar som slutgiltigt måste ägas i inställningen till tillställningen eller utställningen etc. oavsett om allvar eller lek är målet för konstverket. Leken måste vara allvarsam och allvar måste brukas i leken 'om det skall bli nåt av'. Där sträcks ärenden bi och de stora frågorna får chockerande näpna och naiva svar som brottar ned varje motstånd i ryggläge.
”De fåfänga fägnar uppmärksamheten”
”Vad skall man göra, gott folk, när språket bjuder till?”
(ur Kristian Carlssons Filialer för associationslogistik)

I PLUS30 Peace , Kristian Carlsson 1978- 2008. Love and Understanding ur Filialer för associationslogistik säger Carlsson:
”Språket har dödat”
I slutet säger han det.
It goes like this: innan han når den slutsatsen:
”x. ySpace profile får Peace&Love Festival
x. MySpace profile for Lis-Peace
x. MySpace music profile for Infected Peace”
(ur Kristian Carlssons Filialer för associationslogistik)
Tolkaren Siaren och Tvetydaren får i Carlssons verk översätta de samplade myspace historierna, mitt utrymme-myspace blir alltmer förflackat, utspritt, utspätt, omtolkat, utglesat, som ett budskap söndervaskat i det alltigenom betydelseurlakande medeiatvätteriet.
Därtill kommer tillskyndare, kärleksuttolkare, fredsprofiler och allehanda på(av)klädare av fredsbudskapet , i deras iklädning omtolkat och nedtonat, utspätt till ett fredsdestillat i den beigaste  av världar...därtill reformatorn, reformatorns son...och flera...som Dylans kläder etc...alltihop förlängt ut i det menlösa budskapets absolut mest beiga tonarter
Alice Cooper
aktioner
motaktioner,
alla dessa subjekt och objekt, förhållningsätt och utspel destillerar, förflackar och förfelar fredsbudskapet.
Denna exponering som Carlsson åstadkommer visar hur en uttolkning och urholkning av fredens budskap går långa vägars vandring genom det nedtyngande mediatonnaget av fredstryck nedtrampat i fredsfesternas mest urvattnade stråk ända bak till Fred- Astair...eller nåt...och i slutändan åstadkommer...ingenting...

Det är en svidande vidräkning Carlsson gör med språkets maskiner i våra medvetande och i vår offentliga mediavärld som gestaltar hur processen görs kort med allt vad betydelser och substans som står att finna. Det är bra gjort det där.

Om vi då sedan tar Kärleken. Och beskriven den som LOVE.
så kommer John WVad skall man göra, gott folk, när språket bjuder till?. Love. Jr in i bild, självklart.
Och därefter Carlssonsamplingar:
”De var jag känner koppla jag tog vi skulle jag ser ska göra det med freden ge mig du ger mig lyssna så kom ihåg mitt sätt ska regera dröm om säg min älskling djuriska jag jag ger hur ska jag du pekar när din kärlek när vi är du spelade jag också jag ska säga dela med jag lyssnade en öppen dörr underbara tankar”
Ett samplat destillat av kärleksbudskapets mellanord i sina mest utgoooglade sanningar
Sedan rasar kärleken över oss i en fullkomligt urskillningslös, besinningslös flod.
Sönderpratat, söndergooglat, sönderälskat.
Och därefter Understanding.
Där gäller det att Verkligen Förstå Kriget. Som om det handlade om det?
Om vi då upprepar budskapet:
LOVE, PEACE and UNDERSTANDING
Så gäller det sistnämnda här att förstå, förstå alltså, verkligen förstå Kriget. Återigen?
”A. A hundred . Org understandings of war courtesy of google.
Results 1-100 of about 2,500,000
1.
Att förstå krig. Amerikanske militärchef kräver bättre förståelse för världsomspännande säkerhetsåtgärder i kriget mot terrorism. Att förstå den amerikanska krigsmakten. Ett USA kontrollerat  av företagens krigssammanslutningar strävar nu efter att vända trenden. Att förstå kalla kriget, med innehåll från nyligen upptäckt självbiografiskt material och analys. Att förstå kalla kriget: en historikers personliga reflektioner. Vad han menat med titeln är ämne för tolkning. Att förstå kriget mot terrorn. Krig är till sin natur en akt eller akter av våld som tvingar din fiende att infria din vilja. Krig är en kuvande förlängning av politik....”
och så vidare...
Hundratals googlade förståelser av kriget exponeras på det här sättet. Det blir till slut en självupplösande förståelsekavalkad utspädd och pulvriserad av sin egen mångfald drunknad i sin egen meningslöshet.
Kristian Carlssons Filialer för associationslogistik gör en djupdykning i det innersta medvetandekaos och den konstnärliga essen av förbindningar, ombildningar och föreställningar som ständigt pågår i det inre i oss och är gemene mans egendom och å andra sidan kan liknas vid och gestaltas som metoder för poeters urval
Detta är en magnifik början

Benny Holmberg

källa: Kristian Carlsson Filialer för associationslogistik tillexempel förlag

 



Ur arkivet

view_module reorder

Brev från Sverige - till Susan Sontag, in memoriam

I. Susan. Jag är i Sverige. Tiden går ifrån och hinner i kapp. Efter att första gången ha sett Duett för kannibaler (1969) var min tanke att kritiken, med undantag ...

Av: Peter Lucas Erixon | Litteraturens porträtt | 18 december, 2007

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Loserförfattarfabrikens bläckdirektören in spe personporrträttet

  Nöring, f. övrigt avlägset anförvantande(skrivmaskins)bandet till den förmögna och oresonliga familjen Stoff, bläckdirektör in spe för Loserförfattarfabrikens vidräkning, ur den självanställningsregistreingsmaskinen finns noterat 1650 dyker patronymen Nöring (Stoff) opp i annalerna, parentesens betydelse än ...

Av: Stefan Hammarén, Christofer Nöring | Stefan Hammarén | 25 mars, 2013

Louise Brooks, varken ängel eller hora

Louise Brooks? Bland Hollywoods legender har hon sjunkit i glömskan.Louise Brooks kom från Kansas. Som barn studerade hon dans och piano, det ryktas att hennes mor var en underbar pianist ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om film | 10 februari, 2012

Vanitas och andra existentiella dataspel

Döden är alltid närvarande i dataspel. En energimätare som hastigt faller, en symbol som blinkar till i övre hörnet och försvinner. Du kan bli skjuten, knivhuggen, bränd, sprängd eller överkörd ...

Av: Mathias Jansson | Essäer | 25 september, 2010

Wittgensteins förhållningssätt mellan poesi, filosofi och musik

Han betraktar henne och ser hennes ansikte, som om vore det täckt av en tunn ljus slöja, knappast verklig. Han är böjd över sig själv, det intet som väntar, han ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 12 mars, 2017

Tomas Tranströmer. Foto: Andrei Romanenko Wikipedia

”Och trasten blåste på de dödas ben med sin sång”

Tomas Tranströmer har gått ur tiden. Mitt hjärta sörjer en av världens mest betydande poeter. När en poet dör blir världen fattigare. Hur många verkliga poeter kan mänskligheten visa under ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 27 mars, 2015

Vem är Jørgen Leth?

Tillfällena när den danske filmaren och skribenten Jørgen Leth kommit på tal i svensk media är lätträknade, detta trots att han nog får räknas till en av de största levande ...

Av: Per Brunskog | Konstens porträtt | 19 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.