I huvudet på Björn Gustavsson

I denna sommarkrönika: tre starka diktsamlingar plus en minst lika stark monografi om tyska nazisoldater. Sistnämnda fungerar som viktig påminnelse om ondska: det finns krafter som kan sammantagna kan förvandla ...

Av: Björn Gustavsson | 20 juni, 2014
Gästkrönikör

 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten

LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna ...

Av: Mathias Jansson | 31 mars, 2016
Essäer om konst

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | 19 januari, 2011
Essäer om religionen

Vatikanen – en stat med ständiga skandaler

Katolska kyrkan växte långsamt fram när det som sedan skulle bli Sverige började kristnas på 800-talet och etablerades på allvar i och med att den förste kristne kungen Olof Skötkonung ...

Av: Christer Nilsson | 29 Maj, 2013
Essäer om religionen

Essäer om litteratur & böcker

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum.
Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i Jämtland, där Katarina Hamilton föddes, som norsk medborgare

A Christmas Carol - Charles Dickens som julstämningens skapare i över 170 år

Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carol är från  julen 1843. Originalversionen var lyxigt inbunden och hade illustrationer av  John Leech. På svenska är den vanligaste översättningen av denna julklassiker En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta "Christmas carol".

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år bidragit med djup och insiktsfull poesi. Den rymmer ett stort mått av personlig existentiell vånda, men också en väsentlig, för att inte säga nödvändig, ”brottning” med Gud och de stora, centrala problem och glädjeämnen som den religiösa människan ställs inför. En gudomlig människosyn vilar centralt i poetens texter, vilket gör att Lars Noréns poesi är ständigt närvarande, som tolkning och uttryck i vår aktuella värld och tid.

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy, förbi diskbänksfantasy, in i magisk realism och skapat en värld så verklig att man tror på allt som händer i den. Och hennes portträtt av Två städer, Stockholm och Östersund, och människorna som bor där, är så otroligt träffsäkra.

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – har jag läst tidigare, om än för längesedan. Bland dem Jan Fridegårds Lars Hård går vidare (1951), och Eino Hanskis De långa åren (1965-68). Jag tyckte att Lars Hård var intressant och hade en ärlighet i sin fräna naturalism, och jag uppskattade böckerna med motiv från vikingatiden, främst Trägudars land. Den här boken är i sin lösa komposition kanske inte lyckad som roman, men hans avvisande av den trångsynta puritanismen och sedlighetsfundamentalismen hos bl.a. de falskt kristna sympatiserar jag starkt med.

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart inför en fest hos disponenten på glasbruket, och så följer förstås mord. Rönblom hann skriva tio deckare på ungefär lika många år innan han dog 1965, just innan han uppnått pensionsåldern. Läroverksläraren Paul Kennet som löser gåtorna kring brotten är ingen James Bond-typ: ”Han såg ut som mannen som förlorat sitt paraply. Hans ansikte var menlöst som ett passfoto”. Men han är klurig, om han bara får blossa på sina tre pipor Sadrak, Mesak och Abed-Nego.

Kan man kommunicera med träd?

Michael Economou reflekterar om träd, böcker om träd, poeter, forskningsprojekt och belyser boken ”Samtal med träd” (Nova förlag). Om vår tid inte inser vilka värden som lever i träden och hur väsentligt det är att ta träden på allvar, är människans levnadssätt ohållbart och förödande för framtiden. Och kanske ska människan oftare beakta varför trädens tålamod tycks oändligt – trots allt de utsätts för.

Ur arkivet

view_module reorder

Vem får uttrycka sig 2012?

Det pågår ett omfattande arbete på andra sidan sundet. Lokaler, Hotel och hyrbilar bokas. Röda mattan putsas, redo att rullas fram. Danmark tar över den europeiska unionens ordförandeklubba i januari 2012 ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 22 november, 2011

Georg Brandes, en av Nordens ledande intellektuella under 1800-talets sista decennier

Det händer inte så ofta att en doktorsdisputation drar horder av besökare, inte bara släkt och vänner, utan personer ur de mest skilda läger. Så var dock fallet då Pil Dahlerup 1983 vid ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer | 14 Maj, 2014

Av det ni lämnar i ruiner ska jag bygga ett tempel

Det känns som att det svenska litteraturklimatet blir alltmer fientligt gentemot poesin. Att den litterära jordmånen dödar dess rötter. Att den inte längre tillåts växa. Den har blivit en fridlyst ...

Av: Tim Sterner | Gästkrönikör | 24 november, 2011

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 30 januari, 2013

DIKTER i AUGUSTI

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 08 augusti, 2017

Konungens ring

Fransmännen slår vakt om sina äventyrsförfattare. Victor Hugo räknas som en klassiker. Hans Samhällets olycksbarn läses också hos oss. Och den har blivit en jättesuccé som musikal. Men vem omhuldar ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 09 december, 2013

Nordiska musikdagarna

Karin Hellqvist, Anna Lindal och Lene Grenager spelar Bandroom 5 av Öyvind Torvund. Medverkade gjorde också Håkon Stene basgitarr och Anders Förisdal gitarr. Nordiska musikdagarna i Norrköping "Vafför ...

Av: Sophie Malmros | Kulturreportage | 18 september, 2007

Loserförfattarfabriken III

Ny sen årstid på loserförfattarfabriken. Den varma tredjedelslängre sommarén av få ord förbyttes till höstens meningslösa tystnad först. Loserförfattarna hade för det mesta glömt sin första iver att skriva enahanda ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 11 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.