Idén om religion i Platon

Visserligen är det så att filosofi är någonting mer än studiet av en rad, mer eller mindre, kanoniserande filosofers synpunkter. Som Lars Svendsen påpekar, handlar filosofi till stor del om ...

Av: Niclas Mossberg | 19 februari, 2010
Essäer om religionen

Moderhålet i modersmålet

"Varför finns det inte ett enda bra ord för det kvinnliga könsorganet?" undrar hustrun efter att ha läst en nyutkommen bok i ämnet. "Vad menar du med bra?" svarar jag en ...

Av: Lars-Göran Söderberg | 22 april, 2010
Essäer

De sällan sedda When you wish upon a star…

Tillsammans med de andra barnen är han ensam, mer ensam än vad han är ensam, utan dem. Det utanförskapet han känner i de andras gemenskap är kanske den största stenen ...

Av: Björn Augustson | 14 februari, 2012
Gästkrönikör

Brittisk litteratur - En passage till Indien

Att upptäcka brittisk litteratur är att samtidigt upptäcka Indien. Banden mellan Indien och Storbritannien har genom historien varit hårt knutna vilket har kommit att avspeglas inom litteraturen. Några av ...

Av: Therese Ekstrand | 19 augusti, 2010
Essäer om litteratur & böcker

Essäer om litteratur & böcker

Om lovprisade grodor, kvinnliga Nobelpristagare och att vara Nationalmuseums favoritdesigner

Katarina Hamilton är känd för att vara den enda "utifrån" som finns representerad på Nationalmuseum.
Nationalmuseum säljer sina egna kort - och så Katarina Hamiltons! Hennes kvalitetsdesign Made in Sweden görs fortfarande i Jämtland, där Katarina Hamilton föddes, som norsk medborgare

A Christmas Carol - Charles Dickens som julstämningens skapare i över 170 år

Vad är en äkta jul? I Sverige förknippar vi julen med Jenny Nyströms tomtar, gröt och granar, lika säkert som att den svenska jultidningen Julstämning kommer ut varje år, sedan 1906. Men underhållande julläsning i Storbritannien har ännu äldre anor: Charles Dickens mest kända julsaga A Christmas Carol är från  julen 1843. Originalversionen var lyxigt inbunden och hade illustrationer av  John Leech. På svenska är den vanligaste översättningen av denna julklassiker En julsaga. Egentligen är sagan uppbyggd som en julsång, med olika verser och refränger, precis som det ska vara i en äkta "Christmas carol".

Gudsnärvaro i Lars Noréns diktning

Lars Norén är en av våra främsta dramatiker. Mindre känt för en vidare allmänhet är Noréns poetiska verksamheter. Han började som diktare i början av 60-talet har under många år bidragit med djup och insiktsfull poesi. Den rymmer ett stort mått av personlig existentiell vånda, men också en väsentlig, för att inte säga nödvändig, ”brottning” med Gud och de stora, centrala problem och glädjeämnen som den religiösa människan ställs inför. En gudomlig människosyn vilar centralt i poetens texter, vilket gör att Lars Noréns poesi är ständigt närvarande, som tolkning och uttryck i vår aktuella värld och tid.

Shakespeare, spöken, drömmar, hets och tonårsangst i lysande skolskildring

Sara Bergmark Elfgrens nya bok Norra Latin är överjordiskt bra och skapar sin egen typ av magi. En magi som man inte kan sätta i något fack. Sara Bergmark Elfgren har gått förbi fantasy, förbi diskbänksfantasy, in i magisk realism och skapat en värld så verklig att man tror på allt som händer i den. Och hennes portträtt av Två städer, Stockholm och Östersund, och människorna som bor där, är så otroligt träffsäkra.

Olästa och omlästa böcker

I den hög av böcker som ligger på golvet, nere till vänster, har jag äntligen börjat botanisera. De är företrädesvis ”äldre” och svenska, och några – men inte alla – har jag läst tidigare, om än för längesedan. Bland dem Jan Fridegårds Lars Hård går vidare (1951), och Eino Hanskis De långa åren (1965-68). Jag tyckte att Lars Hård var intressant och hade en ärlighet i sin fräna naturalism, och jag uppskattade böckerna med motiv från vikingatiden, främst Trägudars land. Den här boken är i sin lösa komposition kanske inte lyckad som roman, men hans avvisande av den trångsynta puritanismen och sedlighetsfundamentalismen hos bl.a. de falskt kristna sympatiserar jag starkt med.

Renässans för Rönblom

”Råkefårt, sade handlaren på sin flytande franska och svängde med armen.” H.–K. Rönbloms deckare ”Skratta, Pjazzo” från 1956 inleds i speceriaffären på en lantlig ort där ryktena snabbt tar fart inför en fest hos disponenten på glasbruket, och så följer förstås mord. Rönblom hann skriva tio deckare på ungefär lika många år innan han dog 1965, just innan han uppnått pensionsåldern. Läroverksläraren Paul Kennet som löser gåtorna kring brotten är ingen James Bond-typ: ”Han såg ut som mannen som förlorat sitt paraply. Hans ansikte var menlöst som ett passfoto”. Men han är klurig, om han bara får blossa på sina tre pipor Sadrak, Mesak och Abed-Nego.

Kan man kommunicera med träd?

Michael Economou reflekterar om träd, böcker om träd, poeter, forskningsprojekt och belyser boken ”Samtal med träd” (Nova förlag). Om vår tid inte inser vilka värden som lever i träden och hur väsentligt det är att ta träden på allvar, är människans levnadssätt ohållbart och förödande för framtiden. Och kanske ska människan oftare beakta varför trädens tålamod tycks oändligt – trots allt de utsätts för.

Ur arkivet

view_module reorder

Tranströmersymposiet – Fåglarna säger ifrån om Nobelpristagaren

Torsdagen den sjätte går sannerligen till hävderna. Omtumlad av Akademiens besked åkte jag ut på landet för att låta höstvindarna svalka poetpannan. Men inte ens där ville vardagslugnet infinna sig ...

Av: Niklas Törnlund | Essäer om litteratur & böcker | 10 oktober, 2011

Mansslukerskan av Simon O Pettersson

Jag erinrar mig mycket starkt första gången jag såg henne. Hon bar en vit tjugotalsklänning, som paradoxalt nog framhävde hennes vita hy, och talade med en ljus, mycket feminin röst ...

Av: Simon O Pettersson | Utopiska geografier | 03 juli, 2014

Royal Nizam of Hyderabad Osman Ali Khan

Hyderabad

Om Nizamen av Hyderabad hade ställt sig på rebellernas sida under Sepoysupproret 1857 hade historien tagit en annan vändning och engelsmännen drivits ut ur Indien. Men han förblev lojal och ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om politiken | 28 oktober, 2017

Kafka i Frankfurt

 Nuria Amat Det finns få saker som är mer stimulerande för en god författare än att bli ifrågasatt, ignorerad eller förskjuten i sitt eget land. Ibland tänker jag mig att ...

Av: Nuria Amat | Litteraturens porträtt | 26 november, 2011

Hon kände igen mig, och bjöd hem mig

Har ni förresten hört, att jag i tiden försökte få köpa en mycket vacker urgammal designskrivmaskin från Karin Smeds Typsnitts- och skrivmaskinsskolae, i Borgå, låg belägen dessutom granne till Runebergshemmet ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 21 oktober, 2013

Gunnar Hallström Vid åkerkanten. Malmö stadsmuseet

Poetens ord och arkeologens detektor:

Frågan om hur vi ska tolka det som kan kallas historiens skådespel är svårbesvarad, men kanske är det poeten och arkeologen som står bäst rustade för uppgiften. Vilka likheter finns ...

Av: Michael Economou | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2016

Svensk sf-lyrik

En sida av svensk science fiction, som ägnats mycket liten uppmärksamhet är lyriken. Det har skrivits en hel del lyrik, både episk och poetisk, inom den svenska fandomrörelsen, men texterna ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 05 september, 2012

Postapokalypsens symboliska murar

När jag var i Tokyo i maj visade min kompis upp en mangabok med en gigantisk, flådd jätte på framsidan. Ovanför jätten svävade en liten mansfigur med två dragna, sylvassa ...

Av: Sebastian Lööv | Essäer | 08 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.