Samhälle

Bomben i Malmö – Rättscentrum måste bort!

Debatt

Skrivet av Stefan Whilde

dec022014

Stefan WhildeJag befann mig i en lägenhet cirka 50 meter från Rättscentrum i Malmö i söndags kväll. Klockan var 23.23 när hela huset plötsligt började vibrera. En våldsam knall hördes och det var som om huset trycktes ihop i ett vakuum. Knallen var väldigt kompakt under några sekunder, sedan släppte trycket och det blev tyst.

När Rättscentrum skulle byggas i centrala Malmö i ett tätbefolkat bostadsområde överklagades beslutet ända upp i Regeringsrätten. Men ingen lyssnade. När boende i området krävde att den moderna byggnaden skulle övervakas, inte bara av kameror och väktare dagtid inne i byggnaden, utan också av väktare på plats utanför byggnaden kvälls- och nattetid var det inte heller någon som lyssnade.

Min nära-döden-upplevelse / min shamaniska resa

Debatt

Skrivet av Nina Michael

nov022014

Dags för en akademisk protest

Debatt

Skrivet av Sven Hofman

okt302014

Edward SnowdenPresident Vladimir Putin har förbjudit i Rostov att utse Georg Soros till hedersdoktor. Skälet är att han inte har bidragit till den vetenskapliga utvecklingen. Företrädare för filosofiska fakulteten som kallade Soros till hedersdoktor protesterar mot presidentens beslut och talar om ett angrepp på den akademiska friheten.

Nej, det här är inte sant. Sådant sker inte i Ryssland. Men det sker i Tyskland. Filosofiska fakulteten vid universitetet i Rostock hade kallat Edward Snowden till hedersdoktor för att han genom sina avslöjanden om datorövervakningen bidragit till att öka kunskapen om vad som sker i det så kallade informationssamhället. Men förbundsrepublikens kulturminister förbjöd universitetet att tilldela Snowden värdigheten.

Detta har inte uppmärksammats i svenska medier. Det skulle solka bilden av det demokratiska Tyskland och indirekt ge Ryssland, där Snowden har funnit en fristad undan sina amerikanska förföljare, en gratispoäng, vilket är någonting som inte kan godtas i det nya kalla kriget där Ryssland istället måste svärtas ned för att det inte gör som dess fiender vill att det ska göra.

Snowden blir givetvis dubbelt ärad på detta sätt – eftersom det är exempellöst att en ansvarig politiker i en rättsstat underkänner bedömningar som har skett i god vetenskaplig ordning. Snowden har ingen anledning att känna sig kränkt. Det är de akademiska organen som har utsatts för ett osedvanligt allvarligt ingrepp i sin autonomi.

A Communication Complex?!

Debatt

Skrivet av Abdel-Qader Yassine

okt192014

Abdel-Qader YassineHow can a foreigner establish the kind of relationship with Swedes that will lead to real two-way communication and genuine understanding?
This is the essential question answered by Abdel-Qader Yassine, in this article.

”Racists”, ”Cold hearted”, ”Aloof”, ”Distant”. These are some of the words which reflect the rage an despair of some foreigners, at times, when they describe Swedes.

”Liars,” ”Unclean”, ”Disorderly,” ”Over-talkative” are some of the harsh words reserved for utlänningar (foreigners) by some Swedes. A large part of the barbed words are used due to misunderstanding (cultural or otherwise). Of course, it goes without saying that the level of understanding/misunderstanding differs from individual to individual.

Fortunately, one also hears nice rosy words from each side describing the other, like ”Romantic”, ”Helpful”, ”Warm”, ”Honest”, and so on.

A word of caution: all the personal observations mentioned in this article are generalisations. Sweeping generalisation might be more accurate.

Semester på Kavalla

Debatt

Skrivet av Rolf Zandén

sep232014

MarinaKavalla är en grekisk stad vid Egeiska havet med 70 000 invånare. Den har en stark historisk bakgrund bland annat kan man se i utkanten av Kavalla den 2000 år gamla stensatta vägen bredvid den nya huvudvägen till Thessaloniki. Det finns även en akvedukt där som är från 1500 talet byggd av turkarna. Sitt nuvarande namn fick staden under korstågstiden då det var plats för hästbyten, häst heter cavallo på italienska. Kavalla ligger ca 16 mil från Thessaloniki dit man anländer med flyg. Man fortsätter sedan med buss i 2,5 timmar genom ett grekiskt njutbart och omväxlande varierande gröna och torra landskap och med en utsikt över havet. Det är huvudsakligen av handeln, småindustrin, sjöfarten och fisket som invånarna lever av.

I Kavalla finns Kavallahuset som är byggt 1935 och är ritad av den grekiske arkitekten P. Mandoulidis. I huset finns det bostäder för stipendiater från Sverige författarförbund, Svenska Tecknare och Fotografernas Förbund. Det är ett hus som de festa invånarna i staden känner till, hos grekerna kallas det för The Swedish house. Det ligger på en höjd med en mäktigutsikt över Egeiska havet. Huset har tre altaner en på varje våning där manföljer skuggan var efter den flyttar sig, att sitta i solen och värmen är uteslutet alla söker sig till skuggan. Som Svenska Författarförbundets stipendiat får man en inspirerande och stimulerande tillvaro i huset där finns arbetsrum och man får innehållsrika kontakter med andra stipendiater som bor där.

Nystart i fredsansträngningarna

Debatt

Skrivet av Abdel-Qader Yassine

aug302014

Abdel-Qader YassineDen unika enighet världens länder visar i kampen mot terrorism bör nu utnyttjas för att förhandla fram fred och rättvisa i Mellanöstern. Nu är rätt tid att göra nystart i fredsförhandlingarna.

Terroristattackerna i USA den 11 september 2001 visade hur sårbara de moderna samhällena är. För att förhindra nya dåd behövs ett brett och globalt samarbete, som involverar underrättelsetjänst, informationsutbyte och insatser mot finansiärer. Denna globala mobilisering mot den internationella terrorismen får inte hindra oss från att samtidigt intensifiera insatserna för fred och försoning i regionala konflikter.

Den farligaste konflikthärden i dag är Mellanöstern. Sedan våldsamheterna blossade upp igen har läget ständigt förvärrats. Misstron växer mellan folken. Krisen har skapat en situation som blir allt mer outhärdlig för båda sidor, och som blir allt svårare att vända. Samtidigt kan det finnas en möjlighet nu att agera internationellt för att lösa konflikten i Mellanöstern.

När staten Israel upprättades 1948 välkomnades detta varmt runt om i världen, inte minst här i Sverige. Det innebar ju att det förföljda judiska folket äntligen fick en fristad i ett eget land. Men det innebar också att ett stort antal palestinier drevs på flykt. Deras situation förblev länge okänd eller ignorerad av många, och uppmärksammades först på allvar efter ockupationen av Västbanken och Gazaremsan 1967.

Grunden till konflikten i Mellanöstern är det faktum att två folk gör anspråk på samma stycke land. Båda har rätt att leva i fred och säkerhet, i erkända stater där. Det som måste till är en lösning som erkänner denna rätt för både israeler och palestinier. En sådan lösning kan bara nås genom förhandlingar.

Sverige har länge varit djupt engagerad i arbetet för fred i Mellanöstern, och strävat efter att bygga upp goda relationer med både palestinier och israeler, och försökt skapa förutsättningar för fördjupad samverkan mellan parterna. Grunden för Sveriges politik är folkrättens principer om rätt till självbestämmande, om förbud mot förvärv av territorium med våld, om fredlig lösning av konflikter, och om respekt för de mänskliga rättigheterna. Sverige stöder FN:s resolutioner och erkänner palestiniernas rätt att bilda en egen stat vid sidan av Israel, med säkra och erkända gränser för båda parter.

Tjugoandra dagen av anfall mot Gaza

Debatt

Skrivet av Ahmed Balousha

aug022014

Shabbat shalom (שַׁבָּת שָׁלוֹם)Jag har överlevt många strider och är inte längre ett barn, så jag vet inte hur barnen ser på flygplanen. Men min brorsdotter hälsar på planen varje gång de kommer, bubblar på sitt eget språk som jag inte förstår. Samma språk använder hon när hon kommer emot mig för att hälsa eller för att jag ska leka med henne på gårdsplanen. Hon välkomnar planen trots att hon är rädd för bomberna. Det är uppenbart att hon inte förstår sambandet.

Jag har aldrig gett mig på att räkna dagarna av attacker, kanske för att jag är upptagen med att berätta de historier som finns överallt på gatorna och i husen, människorna som plötsligt försvinner utan föregående varning. Direkt ringer jag till någon av de som finns på telefonlistan. Hur är det? Bra? Ja, vi också. Jag försöker begränsa folks plåga, försöker förstå … hur ser barnens smärta ut.
Jag är upptagen med det som mina vänner skriver på sina hemsidor.

Alla har ett annorlunda liv än jag. Alla väntar på slutet och döden. Vad är värre än att drömmar och skratt tagit slut, framtiden som väntade dem har blivit martyr. Ett barn dödades av artillerield nu. Han var på väg att köpa qataif, eftersom han varit uppriktig och sagt till familjen att han tyckte bättre om qataif med yoghurt än med mandel och nötter. I kvarteret intill pratade en man med sin granne, berättade en historia från byn Khuza’a i södra Gaza. Men en missil avbröt samtalet … och det som hände i söder upprepades. En annan man som gick på gatan dog av skräck för en olycka. En tredje pojke hade en mamma som alltid vädjade till honom att inte gå ut. Men nyfikna som barn är tog han tillfället när mamman sov middag och gick ut … för att ansluta sig till kamraterna som flygplanen dödade. Modern vaknade och vädjade till honom igen … att vara med henne när uppståndelsen kommer.
Om du var barn nu? Vad känner barnen?

Vad livet gav mig En desillusionerad betraktelse

Debatt

Skrivet av Dr Jan Stenis

aug012014

Jan Stenis. Foto Göran Petersson LundJag hade hoppats att bara en enda gång innan jag avled få uppleva en himlastormande romans med ett ömsesidigt givande och tagande av en äkta, berusande och ovillkorlig kärlek. Inte en enda gång upplevde jag dock att någon ”fin”, romantiskt lagd och kultiverad dam rakt ut sa vad hon ville och tänkte, alla tänkbara kärestor spelade tyvärr bara teater. Det var urjobbigt.

Jag som varande sanningsälskande fann således ingen livspartner, speciellt inte som nio av tio flickor klädde sig lika utmanande som klassiska prostituerade och, i princip, visade upp allt de hade redan innan man hade tilltalat dem… En född ärkeromantiker som jag led då outsägligt.

Intresserade kvinnor ignorerade mig oftast demonstrativt av rädsla för att förlora prestige. Detta barnsliga parningsspel begrep jag mig aldrig på för att jag var för mogen för teaterpjäser.

Jag lärde mig att så gott som alla de jag mötte ville ha något av mig. Renhjärtad altruism utan någon baktanke existerade nästan inte, speciellt inte som alla var störda på ett eller annat sätt.

Inte ens professionella ”människovänner” som läkare och psykologer var på min sida utan krävde total, intellektuell dominans som villkor för att vilja befatta sig med mig. De flesta på lägre nivåer inom vården var dessutom maktspelare som använde sin position för att stärka sitt eget ego genom att säga till sig själva att de var i alla fall bättre än sina patienter. Läkare och forskare inom vården använde patienter som brickor i sitt inbördes maktspel och för att få egna meriter samt kunna missbruka avancerad teknologi med vårdtagarna som försökskaniner.

Jag ville som ung utbilda mig för att med kunskapen som biljett kunna färdas över världen och bidra till utvecklingen av det samhälle jag föddes i. Jag lärde mig i stället att en hög utbildning upplevdes som något hotfullt och att folk jämt försökte sätta mig på plats för att de var rädda att mina avancerade kunskaper skulle göra dem till mina slavar, vilket inte alls var min avsikt. Mor sa till mig att jag skulle få ett bra liv om jag läste mina läxor, det var nog fel.

Gissningslekar för våldtagna

Debatt

Skrivet av PH Bartholdsson

jul272014

pedofili ”Kunskaperna skulle ge oss en väg ut ur problemet, inte snärja in oss i medmänskliga och alltförmänskliga åtaganden. Kunskapens charad hade råkat omringa sig själv.”

Prolog: ”Alla vita ljuger!”

Artikeln nedan publicerades 2012-03-13 på Newsmill. Nästan nio månader innan ersättningsnämnden började arbeta.

Så här i efterhand förvånar artikelns träffsäkerhet också mig själv. Jag hade hellre haft fel.

I dag vet vi att hälften av de som sökt ersättning fått avslag. Det är inte längre bara en självklar följd av lagens skrivningar (och upprättelseprocessens nästan totalt koloniala ansats och dynamik) utan också ett historiskt faktum.

Jag är inte synsk. Vad som skulle hända när ersättningslagen antogs och ersättningsnämnden tillsattes var väldigt förutsägbart.

Det rådde då – som alltid – ingen brist på folk och befattningshavare som visste bättre. ”They were glorified by the media | They were heroes who had names.”

Chefspsykolog Aku Kopakkala vid Mehiläinens sjukhus bör omedelbart få sitt jobb tillbaka!

Debatt

Skrivet av Nina Michael

jul192014

Nina MichaelHBL refererade utförligt den 4 juni 2014 om Aku Kopakkalas uppsägning i artikeln “Chefspsykolog fick sparken efter kritik mot lyckopiller”. Jag anser att det är en oerhört att ge sparken åt Kopakkala för att han gör ett gott informationsarbete för deprimerade människors väl! Han har blivit syndabock för hans kritik är synnerligen befogad och den frågan skulle nog komma att ställas förr eller senare – eftersom den ligger i luften!

Jag är nu pensionerad men har arbetat hela mitt yrkesliv inom psykiatrisk vårdarbete. Jag har aldrig kunnat fastställa att psykmedicinerna skulle ha hjälpt patienterna. Medicinerna hade vanligen fruktansvärda biverkningar. Patienterna vandrade omkring som marionetter, mera döda än levande och hade svåra störningar i motoriken. Det forskades en gång kring medicinerna och kom till att patienter med psykiska problem hade hjärnskador som inte förorsakades av sjukdomen utan av medicinerna! Man måste även fråga sig hur det kommer sig att patienterna allmänt är så negativt inställda till medicinerna?

Jag misstänker att Finland är på samma väg som Tyskland nu är, nämligen att den biologiska synen allt mera dominerar framom en psykologisk syn på orsakerna till psykiska störningar. Jag anser att psykiatrin ännu är i barnskorna och att man har kopierat inställningen från den kroppsliga vården, att det är något biologiskt betingat fel på den sjuka, att något saknas. Det är en modell som inte fungerar på psykologiskt plan men som man ändå håller fast vid med alla medel och är inte öppen för adekvat kritik vilket Aku Kopakkalas tragiska fall tydligt visar!

Den deprimerade människans problem är inte ensamhet vilket nu överallt anförs utan hon saknar vanligen mening i livet, något att leva för. Eftersom sjukdomen är vanlig hos äldre människor är en central orsak även att döden är ett stort spöke då döden ju allmänt är tabubelagd i vårt samhälle. Det gäller att finna en egen inställning till döden, att lära sig acceptera att man kan dö när som helst och att det som ska göras, ska göras nu och inte “sedan någon gång”.