Litteratur: Felix Antman Debels, Kristian Borg (red), Högerns svarta bok - Tidningen Kulturen

Litteraturkritik
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

 

Tvivelaktigt idéarv demaskeras

alt Felix Antman Debels, Kristian Borg (red)
Högerns svarta bok
Verbal förlag

Det är inte speciellt populärt att tala om grundläggande värden i postmodernismens tidevarv. Det är likväl bristen på tal om grundläggande värden och ideologi som gör årets valrörelse urholkad och får det att framstå som att det inte är någon skillnad mellan blocken. Endast ett fåtal vågar lyfta frågan om vad det egentligen är för samhälle vi vill leva i, och de är för det mesta debattörer i periferin.

Ett värde som sägs vara grundläggande i Sverige är det stötta och blötta begreppet demokrati vars betydelse böjs och vrids efter debattörens agenda. Klart är i vart fall att allmän rösträtt är demokratins grund och att det var något som högern vid dess införande i Sverige absolut inte ville tillåta. Varför diskuteras inte det dunkla politiska idéarv som byggt upp den svenska högern?

Det är den frågan som driver Högerns svarta bok. Vänstern har tvingats ta itu med liken i sina garderober. Oegentligheterna protokollfördes i Arbetarrörelsens arkiv och de har finansierat forskning för att dekonstruera tveksamma förhållanden inom Folkhemmet. Men vad hände samtidigt på andra sidan av den politiska skalan? Antologin Högerns svarta bok är en vilja att de också ska ställas till svars för deras politik i det förflutna, så väl som den de för i dag.

Daniel Suhonens förord om kampen om historieskrivningen åtföljs av en allt annat än vacker bild av högerpartierna från ett flertal infallsvinklar. Det är stöttande kommentarer till militärjuntans nedmejande av den folkvalda regeringen i Chile 1973 och pågående internationella samarbeten med fascistiska högerpartier och partier med kopplingar till högerextremistiska terrorgrupper runt om i världen inom det paradoxalt benämnda International Democrat Union, IDU. Det är den liberala feminismen som vill få fler kvinnor i bolagsstyrelser men för en politik som utblottar och pressar alla kvinnor i mindre privilegierade positioner. Viljan till strypta kulturanslag och ökad kommersialisering.

Det är en höger som gör allt annat än att bry sig om miljön, om det inte skulle visa sig vara enormt vinstdrivande, eller människor, om de inte är näringslivstoppar. För det är vinsten det handlar om, även i Aron Etzlers text om den privata utförsäljningen av vården.

Mycket är nedslående läsning, i huvudsak det som handlar om högern i dag i nuvarande, och kanske fortsatt, regeringsposition. Åsa Linderborg konstaterar att i dag har nästan allt på SAF:s önskelista från 1981 blivit sanning; sänkta löner, större klyftor, högre vinster inom industrin och högre aktieutdelningar, försämrade lagar i arbetslivet och reklam i radio och tv, för att nämna några. Ali Esbati kartlägger den obehagliga utvecklingen där blått börjar skifta till brunt i populismens namn.  Högerns svarta bok är en något spretig samling texter som rör sig genom varierande tid och rum. En del texter förefaller sammanhållna och stimulerande, andra tragglas igenom.

Från genomgång av tidningars ledare och miljöreformer till personliga erfarenheter som jobbande fattig. Men den röda tråden är just ideologin som reproduceras i alla sammanhang. Det är viktig läsning för att förstå högerpolitikens idéarv och vilken utveckling som lett dem till var de är i dag. 1928 sa Jarl Hjalmarson (senare nuvarande Moderaternas partiledare 1950-1961): "Konservatismen måste tjänstgöra som pådrivare och undan för undan mala sönder den demokratiska ideologin och ersätta den med sina egna positiva begrepp." Moderaterna har sannerligen jobbat på att förfina retoriken, men har ideologin förändrats? Enligt Högerns svarta bok ikläder sig idéerna nya former men grunden förblir densamma; demokrati och jämlikhet får alltid ge vika för vinstintresset.

Charlotte Högberg

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen