Reportage om scenkonst - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Reportage om scenkonst

 Under mitt besök ombeds jag vara ”en hållande person”. Jag ska hålla i en kackerlackas ”hus”. skriver artikelskribenten Viktor Andersson. Foto Johan RödströmSkogens installation ZOO är ett deltagande. Sprungen ur föreställningen med samma namn som gruppen satte upp för sex år sedan framträder den som en plats för att ytterligare undersöka empatin, förhållandet till en annan kropp – den icke-mänskliga. Johan Forsman, Johan Rödström, Isak Eldh, Olle Huge och Tomas Björkdal curerar, och bjuder dessutom in väl valda konstnärer och musiker som under installationens två veckor vidgar utforskningen av gemenskap, plats och gränser.

Under mitt besök ombeds jag vara ”en hållande person”. Denna önskan formuleras på papper och bekräftas muntligt: jag intygar att jag tänker ta ansvar, vara uppmärksam och närvarande. Jag ska hålla i en kackerlackas ”hus”.

Känslan av absurditet inför det stundande mötet ger ett riktmärke. Att det främmande väcker en känsla av löje är ett symptom på de föreställningar som avgränsar empatin – och det är just dessa som ZOO utmanar. Denna konfrontation sker redan i installationens första rum, som är ämnat för att skapa beredskap inför mötet med sexfotingen. Här finns upphittad mat, ett forskningsbord och hörseltrattar, element som tillsammans sätter igång en associativ process. Den sammanblandade smaken av skrumpen champinjon, paprika och aioli uppfyller munnen på ett intensivt och ovälkommet sätt. Genom förstoringsglas spänns blicken på små papperslappars kliniska skisser av insekten. Röster i trattarna för en populärvetenskaplig diskussion i uppvridet glada toner. Kackerlackan som obehaglig, krypande ohyra, kackerlackan som partikulär och systematiserad, kackerlackan som en av naturens många små komiska rariteter.

Läs mer...

fr.v. Ivana Šćepanović,  Zoran Ćosić, Aleksandra Nikolić,  Ivan Bosiljčić, Sena Đorović, Dragan Nikolić och Darko Tomović i den färdiga föreställningen Izbiracica. Foto: Jovan Tarbuk Narodno PozoristeFem år efter det att Dramaten avbröt samarbetet med Nationalteatern i Belgrad är det äntligen dags för ett nytt flöde mellan Sverige och Serbien. Nästa år ska Helsingborgs stadsteaters konstnärliga ledare Anna Novovic regissera en uppsättning av Romeo och Julia på nationalscenen i Serbiens huvudstad. Jag var där, just på Nationalteatern i Belgrad, och följde en uppsättning i våras tillsammans med min man Stefan Stanisic. Det fanns ett påtagligt sug hos alla vi mötte på teatern där att utbyta erfarenheter, jämföra metoder och organisationsformer - se utanför det egna. Med pågående förhandlingar om EU-medlemsskap och en egen bottenekonomi står hela landet med ena benet i tilltro till europeisk gemenskap och stabilare valuta, det andra i gamla konflikter och kommunistiska system.

När jag hör om Anna Novovics regiuppdrag springer en hel rad av minnen från Belgrad över mig. Jag önskar att fler ska inse hur enkelt det är att ta sig till den här staden, att fler svenskar får vakna till doften av turkiskt kaffe och cigarettrök. Äta ostpaj till frukost och leka memory med samlingen udda tallrikar på köksväggen: en perfekt avvägd mix av gammalt och nytt, sirligt och lergods, arvegods och Coca-Cola. Allt finns på samma gång och ständigt närvarande är teatern.

Läs mer...

Den gamla hyttan hade förvandlats till en konstsalong, en performancehall, ett bedagat kulturslott, ett digitalt tivoli. Foto: Jari NikulaArtikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi förstå förutsättningarna för deras existens, hur de påverkar oss, vilka gemensamma nämnare de har och vilka skillnader de uppvisar. Vi önskar er en god läsning.

Det var inte den minnestäta närvaron av andligt betingade referenser i rummet av det som en gång utspelats där – i betydelsen historiska tidpunkter, enskilda tillfällen och minnesvärda storheter – som framträdde vid första påseendet. Det var inte heller det faktum att tankarna kring detta historiska skede fortfarande var djupt bevarade av de som fortfarande var i livet och för alltid levde i dessa deras mest högvärderade minnen, detta i tydliga iscensättningar som ständigt återkom som tankereflexer, plötsliga återerinringar eller till och med som mardrömmar, för evigt etablerade i sinnet hos dessa kvarlevande (eller att de var häftade vid de döda på kyrkogården 200 meter därifrån, bevarade i deras halvt om halvt förskingrade, till hälften glömda tingliga och andliga eftermälen förvarade hos anförvanter eller stadfästa och verifierade i diverse historiska tillbakablickar, krönikor i minnesböcker, jubileumsskrifter, etc., undanställda i bibliotek eller i gamla boklådor, vindsutrymmen, etc. och därtill kanske nedlagda som potenta reflexer i sparade verktyg, överdragskläder, gummistövlar, handskar, etc.), och givetvis också som fysiska minnen som för alltid impregnerat deras kroppar i form av inövade rörelsemönster, minnet av handlaget i gamla arbetsgrepp, impulser från värkande leder, alltihop sammantaget som ilande minnesprojektiler i mängden kvarvarande hågkomstsynapser som fortfarande kunde resa genom medvetandet redovisande hela produktionscykeln ledsagade av det enskilda minnet av varje handgrepp, varje liten tidsåtgångs eviga minutvals och timliga tidsavsnitt, varje avstyckad tidspassage.

Läs mer...

Anna Larsson har satsat på dansen och utbildar bl.a. blivande brudpar i dans. Foto: Mattias Ahlberg FranzénAnna Larsson började som gymnast och märkte efterhand att hon var duktig på att dansa. Då började hon ta lektioner i streetjazz och hiphop på en dansskola i Lund, för att sedan få möjlighet att vara med i en amatörproduktion av Jesus Christ Superstar som skulle sättas upp i Malmö. Efter det insåg Anna att hon ville stå på scen och sökte sig till musikalutbildningar i Sverige och England, kom in på The Urdang Academy i London och valde att satsa på det. Utbildningen var tre år lång och väldigt intensiv. Nu är Anna tillbaka i Sverige, där hon forsätter det spår hon slagit in på och utbildat sig inom.

Du håller på med kultur på ett något annorlunda sätt. Berätta!
Jag och en vän och kollega - tillika första danslärare faktiskt - har startat ett företag som heter I do Entertainment. Vi sysslar med underhållning på alla former av events samt koreograferar och lär ut bröllopsdans till blivande brudpar.

Hur kom ni på att ni skulle starta ett sådant företag? Hur startade det?  Varifrån kommer inspirationen?
Vi har båda många års erfarenhet inom underhållningsbranschen och satt en dag och diskuterade om vi inte skulle kunna göra något spännande tillsammans. Min kollega hade hjälpt en del vänner med deras bröllopsdans. Jag visste genom en vän i England att bröllopsdans, eller ”First Dance” som det heter där, är väldigt stort och jag hade funderat på om konceptet skulle kunna funka i Sverige. Vi bestämde oss för att göra ett försök. Vi har varit igång i ett år och väntar väl fortfarande på att det ska ta fart på riktigt, men vi tror på detta.
Inspirationen kommer från alla möjliga håll. Det kan vara att paret vill dansa som Patrick Swayze och Jennifer Grey i Dirty Dancing eller John Travolta och Olivia Newton-John i Grease. Vår uppgift är att lägga koreografin, eller dansstegen, på en nivå som passar paret vi jobbar med, och helt enkelt få dem att se så bra ut som möjligt.

Läs mer...

Jakobs kamp av Leon BonnatArtikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi förstå förutsättningarna för deras existens, hur de påverkar oss, vilka gemensamma nämnare de har och vilka skillnader de uppvisar. Vi önskar er en god läsning.

Jeg bærer i meg den gamle drømmen. Om at livet kan forvandles gjennom kunsten. Men er det rom for slike drømmer i vår postutopiske samtid? Og da, i tilfelle hvor?

I denne artikkelserien skriver jeg om muligheten for å tenke kirken som et kunstrom. Jeg reflekterer rundt forholdet mellom kunst og religion, det tankegods som ligger til grunn for mitt eget pågående scenekunstprosjekt, “Kunstliturgien”. I denne tredje og siste del av artikkelserien har jeg forhørt meg med prester, teologer og kunstnere som har erfaring med å arbeide i kirkerom, om deres tanker om forholdet mellom estetikk og religion.

 Å bruke kirkerommet som kunstarena innebærer som sagt mange dilemmaer - politiske, teologiske, kunstneriske. I kirkerommet, kanskje mer enn noe annet sted, blir kunst og kontekst vanskelig å skille fra hverandre. Hvordan er det mulig å omgås maktproblematikken som ligger innebygd i kirkehistorien og i de liturgiske strukturene? Finnes det et reelt transformeringspotensiale innenfor disse rammene (innenfor kirkens vegger)? Vil jeg, uansett budskap, bli en tjener av kirken og kristendommen? Og siden kirkerommet ikke er aktuelt å besøke for en stor del av befolkningen med annen kulturell og religiøs bakgrunn, blir jeg derfor kun en leverandør av kunst for den hvite, norske middelklassen?

Jeg har ikke svar disse spørsmålene. Jeg står fortsatt med dype tvil om hvorvidt det er mulig og riktig for meg å fortsette mitt forsøk på å skape rituell kunst i kirkerom. Jeg spør teolog Geir Hellemo om hans tanker omkring disse spørsmålene. Hellemo er rektor ved Det praktisk-teologiske seminar ved Universitetet i Oslo og forsker på sanselighet og trancendens i et religionsestetisk perspektiv.

Läs mer...

Anders Löfberg. Studie 1. Foto: Anna Nyman2009 började han med stand up comedy efter att ha stått på kabaré-scen redan under förskoletiden och därefter spelat teater, spelat i band, spelat mer teater och spelat i fler band. En teaterkollega till honom tipsade om en stand up comedy-scen och han gick dit. Väl där fick han reda på att man kunde få pröva på och efter lite reflektion lyfte han luren och meddelade att han gärna gjorde det. Sedan dess har han hunnit starta företaget Lagom Svensk Entertainment, gått med i BNI, uppträtt inför stora och små företag och festivaler samt startat turnéshowen Stand up 4 the Kidz för att samla in pengar till Barncancerfonden. Lördagen den 24 augusti är Anders Löfberg och hans företag Lagom Svensk Entertainment anlitat för att hjälpa Team Rynkeby att arrangera Barncancertrampet på Ribersborg i Malmö kl. 10-15. Mötet med Anders Löfberg blev en ringlande resa kring många samtalsämnen, stora som små, från kanelbullar till gemensam mänsklig utveckling. 

Hur kommer det sig att du slog in på stand up comedy-banan?

- Redan när jag gick på lekis och på fritids, så hade vi kabaré för föräldrar och kompisar. Jag var alltid med på det. Jag var med på mimfestivalen i skolan. Det har alltid funnits där hos mig. Jag spelade teater, var med i kabaré, spelade i band och stod på scen, jag spelade mer teater och spelade i fler band. Steget var inte långt. Skillnaden var att jag tidigare hade haft en hel ensemble bredvid mig. Nu skulle jag ta steget och stå själv. Det var läskigt de första gångerna och det är fortfarande läskigt. Minuterna innan är som om jag skulle dö. Varje gång frågar jag mig: ”Varför gör jag det här?”

Läs mer...

Life and Times Episode 1 Med Life and Times finns det ett före och ett efter – ett innan jag såg föreställningen och ett efteråt, säger Birgitta Winnberg Rydh, konstnärlig ledare för Göteborgs Dans och Teaterfestival.

I am not alone responsible to entertain the audience myself, the responsibility is also on the audience, säger Pavol Liska från Nature Theater of Oklahoma.

Kelly Kopper håller med: nej, det är omöjligt att underhålla någon i 12 timmar.

Fem delar, tolv timmar, arton år. Så långt har Nature Theater of Oklahoma kommit hittills. De berättar att föreställningens del fem har världspremiär i kväll – för dem som stannar kvar. Mycket riktigt är alla inte kvar tills dess, än mindre vakna. När episod 5.2 ska visas och den sista pausens sockerkick har delats ut, då har klockan har då hunnit bli 02. De som inte redan gått hem halvsover i teaterbaren eller ligger utsträckta på en tom bänkrad. Daniel Lower, husbandets pianist, berättar att de naturfärgade kuvert som vi nyligen tilldelats, men ännu inte tillåtits öppna är vad vi ska spendera nästkommande timme med.

I en mörk sal sticker vi på order ner händerna i kuverten för att fiska upp varsin läslampa. Han instruerar likt en flygvärdinna och hänger som ett pedagogiskt exempel läslampan om halsen.

Läs mer...

Dans- och Teaterfestivalen gestaltas i ett kryss, vilket vittnar om en binär planering som också blickar framåt.Ambitionen är att bli Nordens främsta festival för nutida scenkonst. Med den tionde festivalen i ordningen blev festivalen 2012 årligt återkommande. Under den elfte infördes även en ny planeringsstrategi, där försommarmånaden maj låter lyfta upp det konstnärliga arbetets grogrund.

– Det är mycket nytt det här året, inte minst i det att festivalen för första gången genomförs ett ojämnt år, säger Birgitta Winnberg Rydh. Hon gestaltar det med utsträckta armar, som om hon stod med signalflaggor i händerna. Festivalen blir härmed årligt återkommande.

– Årets festival är en mellanårsfestival, berättar hon och syftar på sina armar som pekar uppåt respektive nedåt.

– Nästa år blir sedan ett resultat av detta, fortsätter hon och sträcker armarna rakt ut. Tillsammans bildar de två åren, gestaltade i armar ett kryss, Dans- och Teaterfestivalens logga.

Frön till 2014 års festival sås redan i år, säger Birgitta Winnberg Rydh och förklarar att den binära planeringen inte bara är en planeringsmässig förenkling, utan även en ekonomisk besparing:

– Vår planering inför 2014 är i stort sett redan klar.

Läs mer...

Kurt Hentschlägers FEED blir en skräckelig första upplevelse för skribentenHur mycket litar du på andra människor, på okända människor och människor vars ansikten du inte ser? Det blev utgångspunkten för de två upplevelser från Dans- och Teaterfestivalen i Göteborg 2013 som jag varit med om.

Man kan inte kalla dessa upplevelser föreställningar i traditionell bemärkelse, för de har inga lätt igenkännbara yttre former. Istället överlämnar man sig i händerna på artisterna: i fallet CREW – Eric Joris skapas förtroendet genom en varsam och intresserad introduktion, när det gäller Kurt Hentschläger blir det en skräckupplevelse med en introduktion som består av ett papper där det står skrivet alla skäl till varför man inte bör delta; migrän, panikattack, graviditet, känslighet för stroboskopljus och klaustrofobi är bara några saker man kan drabbas av om man tittar på FEED.

Det underliga är att ingen varnat för högt ljud och redan när föreställningen startar, så framträder det brusande basfyllda högfrekventa ljudet, som av en högtalare som gått sönder på en hög frekvens. Min väninna som har tinnitus måste lämna direkt. Vi i publiken sitter axel mot axel och måste ha våra väskor i knäet, eftersom det måste vara lätt att ta sig ut i fall någonting händer. Vi har fått instruktioner att följa bänkraden och sedan ledas ut av en vakt som sitter på den yttersta stolen.

Läs mer...

Annons

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts