Till landet Barda - Tidningen Kulturen




Reportage om scenkonst
Verktyg
Typografi

Repetitionsarbete av Råmeo och Julia med Teater Barda. Stefan Åberg och Johanna Balsjö. Foto: Anna NymanBarda: ett land bortom en portal. Så beskrev Erik Persson, en av de skådespelare som varit med i teatergruppen sedan starten, det land som han också ville skulle bli teatergruppens namn. Och så blev det.

- Han berättade om ett land som hette Barda, där man gick igenom en portal för att komma till det här landet. Han berättade det så målande: ”Så går man in genom portalen och så kommer man till Barda.” Då visste jag inte att det finns ett rollspelsbarnprogram som heter Barda och att det var det han pratade om, men det lät så bra. Vi tyckte att det lät ungefär vad det var vi skulle göra: man skulle gå in i en annan värld. Det var så poetiskt. Det låter dessutom pampigt och vi vill vara en pampig teater. säger Henrik Ögren ambitiöst med samtidig humor i rösten

Det var också med en pampig sagovärldsproduktion som Teater Barda började när man valde att sätta upp sin version av den Jämtlandsanknutna Beppe Wolgers Dunderklumpen i november 2008: ”En historia om att på ett handfast sätt råda bot på sin ensamhet”, som man skriver om denna pjäs på sin hemsida. Scenografi, rekvisita och kostym kände inga gränser där fina kostymer ordnades och gosedjur figurerade ymnigt. Ett ”smack på”, om man skall tro Henrik Ögren, verksamhetsledare och tillika regissör för Teater Barda, något som, enligt dennes utsaga, gjorde teknikerna ”helt förtvivlade” och som tvingade scenografen att ”bygga och bygga” med såväl stockar som stenar på scenen.

När jag möter Teater Barda idag, är det dock annorlunda. Sättet att tänka på i dessa frågor har förändrats till ett mer praktiskt och för de frekventa turnéerna mer komfortabelt, liksom troligtvis mer ekonomiskt förhållningssätt, vilket konkret kommer till uttryck i scenografivalet inför årets sensommaruppsättning vars premiär man, när jag besöker dem, är i full färd med att repetera inför.

Också denna gång ger man sig på ett sätt in i en sagovärld, men denna gång i form av en tragedi och en klassikernas klassiker: Shakespeares Romeo och Julia, i bearbetning av Henrik Ögren där också titeln och tillika Romeos namn justerats att bättre passa in i tid och miljö. Romeo och Julia har blivit Råmeo och Julia. Jag undrar varför – är detta en rå Romeo, en Romeo som inte har någon pardon eller är det ett dialektalt val?

- Det är nog bara för att göra lite bonnigare, eftersom det skall utspela sig i den byn vi spelar i. Vi åker ju på turné till åtta olika byar, med premiär i Marieby, så nu säger vi Marieby, men vi ska försöka lära oss att säga Huså när vi är i Huså. Och kanske för att det skall sticka ut lite också, i stället för att det bara är Romeo och Julia, för det är ju våran version av Romeo och Julia…

I denna version, som på många sätt, i alla fall i den första akt som jag får se då jag följer repetitionsarbetet under dagen, nära följer grundberättelsen, befinner vi oss dock i en helt annan tid och kultur än i ursprungsversionen: i 70-talets Jämtland, mitt i en fientlig relation mellan de två familjerna Månsson och Carlsson. Huvuddelen av pjäsen utspelar sig i familjen Carlssons kök och detta är, berättar Henrik ett direkt resultat av det mer praktiska förhållningssättet till turné, scen och scenografi som man nu har, inte minst påverkat denna gång av att man kommer att spela på teaterns återigen framplockade mobila scen, en lastbil.

- Chefen ville väldigt gärna att vi skulle spela på lastbilen när vi nu skulle ut på turné, så därför har vi ju fått tänka utifrån det. I lastbilen fanns redan ett kök, ett 60-tals kök, det är det som är det här (han pekar på den scenbild vi sitter framför i repetitionslokalen på Estrad Norr). Det fanns redan uppbyggt från en tidigare produktion, så för att göra det lite enklare så tänkte vi att, ja, men va fan, mycket av det här som skall utspela sig, ska ju utspela sig hemma hos familjen Carlsson. Det får väl vara i köket då! Så därför har det blivit ett kök och scenografen säger att i Jämtland på den här tiden, om man ser ett 60-talskök, ja då måste det vara 70-tal. Så därför 70-talet. Och på våra kostymer kommer det i sin tur att synas och låtarna blir ju också därefter då, 70-tal. säger Henrik

Upprörda känslor hos familjen Carlsson. Interiör, kök. Foto: Anna NymanPraktiskt och strategiskt tänkt, alltså. Någonting som man inte sticker under stol med från Teater Bardas sida. Den berättelse och den problematik man vill framföra för publiken kommer ändå att i grunden vara densamma och det är till syvende och sist på själva berättelsen som fokus faktiskt bör ligga, tänker jag stilla. En problematik som är såväl komplex och sorglig som välkänd, men som inte desto mindre behöver arbetas igenom grundligt innan man tar sig an den på scen. I Teater Barda har man delvis gjort detta på ett nytt, mer medieanpassat, sätt och när jag frågar skådespelarna om hur de gått till väga säger lyfter de fram (den nyare) filmversionen som en viktig del i deras förståelse för historien.

- Och vi har också pratat om vad historien handlar om, om konflikten mellan familjerna och om grundförutsättningarna, sen arbetar vi så att vi stannar upp i repetitionsarbetet när jag ser att det finns någonting som inte riktigt är klart och tar det då. Jo, jag märker ju att vi borde ha haft mer tid till genomgång av berättelsen, men det är en fråga om tid. Allting tar ju lite längre tid än med normalstörda skådespelare, men snabbare och snabbare för varje uppsättning; Nu har vi bara repeterat i tre veckor (när den här artikeln publiceras har föreställningsperioden just börjat, intervjuarens anm.) och jag tycker att vi har hunnit jättelångt. förklarar Henrik vidare.

För så är det. Teater Barda är ingen ordinär grupp, utan skiljer sig på många sätt från Sveriges övriga teatergrupper, bland annat i det att den är en grupp där majoriteten skådespelare har funktionshinder av något slag, men framför allt i att det som en sådan är en teatergrupp där alla arbetar på halvtid och då med skådespeleriet som ett verkligt jobb och inte som en, likt andra teatrar för personer med funktionshinder, som Henrik påpekar, i form av en fritidssysselsättning en eller ett par kvällar per vecka utan djupare seriösa ambitioner.

- Här är vi en del av den etablerade kulturen, vi jobbar med dem som normalt jobbar med kultur, vi finns på plats där teater, musik och musikteater finns och skapas hela tiden. Vi har en hög ambition med det vi skapar, för våra produkter ska också sälja – vi ser det så, som produktioner. Vi åker ju runt och turnerar, precis som alla andra delar av Estrad Norr gör, och då ska våra föreställningar också hålla en god kvalité. Allting är ”på riktigt” och vi lägger ribban högt. Vi lägger hellre ribban ett steg för högt och så tar vi ner ribban ett steg om vi märker att det inte går, än att starta och tro att vi inte kan någonting. Det är det jag har känt hela tiden, att jag tycker generellt att vi har för låga förväntningar och för låga krav på personer med utvecklingsstörning. Generellt så tror folk att DOM, om vi nu klumpar ihop dem, inte kan någonting. De kan jättemycket, men det är som med oss andra, man måste ha krav och förväntningar på sig för att våga lyckas. För jag tror att människan i grunden är lat och det är klart att hjälper någon dig hela tiden med allting, vilket det ofta är inom omsorgsvärlden, ja men då gör jag inte det.

Det är alltså här som Teater Barda, menar Henrik, skiljer sig från många andra teatrar, i det finns att detta krav, där repliker skall sitta och där det förväntas att man lyckas. Någonting som kunnat bli verklighet tack vare ett långsiktigt och stabilt arbete som samtidigt är ett jobb och där varje individ är viktig för helhetens genomförande, där det, om en person är borta, får konsekvenser för gruppen som helhet: repetitionsarbetet blir långt mindre effektiv och föreställningssituationen påverkas. Henrik tillägger:

- Här på teater Barda är det i stort sett 100% närvaro. På de andra jobben är det inte alls de siffrorna man visar upp i närvaron. Är man lite sjuk, så stannar man hemma från jobbet, det är ju skönare. Jag tror att det beror på att här behövs man. Varje dag behövs alla skådespelare, annars kan inte vi göra vårt jobb. Här är man behövd, både på repetition och framför allt under föreställning. Då går det definitivt inte att vara frånvarande. Man måste vara här. Då kommer man. Man känner sig viktig, man känner sig behövd och det vill ju alla människor känna sig och de gör våra skådespelare.

Byns präst, spelad av Malin Jungbäck, kommer med lösningen på Råmeos och Julias problem. Foto: Anna NymanTeater Barda startades i januari 2008 på ursprungligt initiativ av Gustav Kling, chef för Estrad Norr och Annelie Bengtsson, chef för MICA (Människan i Centrum – Arbete), i inom omsorgen i Östersunds kommun. Dessa två hade under början av 2000-talet börjat diskutera möjligheterna och behovet av att starta en seriös kulturverksamhet, i form av ett faktiskt jobb, för personer med utvecklingsstörning.

- Det finns ju fritidssysselsättningar där man träffas en gång i veckan och sjunger och mimar och har kul och så har man en föreställning per år, mest för att det är kul. MICA ligger väldigt långt fram i Sverige med att arbeta med riktiga arbeten för funktionshindrade. Väldigt bra, måste jag säga. fortsätter Henrik

I detta skede, då också Henrik gjorde sitt verkliga inträde, var alla ramar ännu osäkra. Varken arbetssätt, metoder, skådespelarurval eller vilka uppsättningar som skulle spelas var satta, men en sak var säker: man ville att så många som möjligt skulle få chansen att testa på teater.

För att detta skulle bli verklighet gick man ut med information om att det skulle startas en teatergrupp på det sätt som man enligt diskussionerna mellan Gustav och Annelie kommit fram till. De som var intresserade fick anmäla sig och därefter åkte produktionsteamet där nu också Henrik ingick och till vilken gruppens nuvarande assistent (och tillika skådespelerska!) Barbro Skalman knöts, runt till de personer som anmält intresse – då elva stycken. Det enda kravet man hade var att de personer som anmält sig själva och aktivt skulle vilja vara med samt att de var medvetna om vad det innebar att stå på en scen, med allt vad det innebar.

Alla de elva anmälda kom med i teatergruppen – som nu vuxit till en 14-manna- och kvinnogrupp. Till en början träffades man en gång per vecka och prövade sig då fram i det arbete som på många sätt var nytt både för skådespelare samt verksamhetsledare.

- Vi körde dramaövningar för att testa. Jag fick ju testa mig fram för att se vad som funkade och inte funkade, eftersom jag aldrig arbetat varken professionellt med teater eller med personer med utvecklingsstörning tidigare. säger Henrik

- Dock har jag hållit på väldigt mycket med amatörteater, så jag är inte utbildad teaterpedagog eller skådespelare, men jag har hållit på mycket med det på fritiden på olika sätt, mycket med improvisationsteater och annat. Och jag är socionom. Jag har jobbat nästan tio år inom socialtjänsten med personer inom olika utsatta på väldigt många olika sätt, inom traditionell socialtjänst, familjerätt, flyktingmottagning och så vidare, så jag har bred erfarenhet på det sättet, men aldrig med personer med utvecklingsstörning. Så för mig är det som en kombination av utbildning och intresse. fortsätter han

Ett gott öga till Henrik tycks det dock ha funnits, för han var den som tillfrågades för tjänsten som Teater Bardas regissör och verksamhetschef, en roll som han ser sig privilegierad att ha, i en värld där nästan ingen har möjlighet att få göra det han gör, oavsett om man har utbildning eller inte, ett nålsöga att ta sig genom, som han påpekar.

Och denna privilegierade situation är också någonting som man kan säga att Teater Bardas skådespelare, av samma anledning, måste känna att de befinner sig i, tänker jag som besökare och åskådare under repetitionsarbetet denna dag. För de skiljer sig också strukturellt från ett flertal grupper i Sverige idag; Man är en fast ensemble som från början drevs i projektform (då med stöd från Kulturrådet), men som sedan januari 2011 är en erkänd del av den fasta och på vissa sätt traditionellt organiserade institutionsteaterverksamheten i Sverige – på Estrad Norr och som en del av länskulturen i Jämtlands län och där Teater Bardas verksamhet finansieras av såväl Landstinget som Östersunds kommun.

En privilegierad situation att utifrån denna utgångspunkt påverka Sverige genom teaterns medium. För detta är vad Teater Barda till största delen gör i och med de viktiga uppsättningar Megafon och Är du störd eller? som handlar om hur det är det att vara en person med funktionshinder, att vara utvecklingsstörd och hur är det att bo på ett gruppboende. Med dessa uppsättningar turnerar de i skolor respektive inom omsorgsvärlden, i den senare i syfte att tala till de människor som möter dem i deras vardag.

- Det har ju vänt upp och ner på väldigt mycket. säger Henrik

I arbetet med sommaruppsättningar som till exempel Råmeo och Julia innebär arbetet delvis ändrade förutsättningar. Dels utmanar det skådespelarna som nu tvingas spela helt andra roller än dem som ligger dem mycket nära om hjärtat på ett personligt plan i Megafon och Är du störd eller? Dels når gruppen en helt annan publik än vad de gör med dessa båda uppsättningar.

Visioner och planer inför framtiden som skall kunna leda till ett möte med en ännu större publik saknas inte heller, visioner som sträcker sig från talteater till dans och musik. En film med samma titel som teaterföreställningen Megafon och som bygger på teatermanuset har med stöd från Svenska Filminstitutet omarbetats för att passa filmmediet. Denna hoppas man skall komma i såväl tv som visas på filmfestivaler.

- Sen vill vi ju också med alla de här projekten nå ut till många och visa att fan, vad bra vi är! säger Henrik

Imponerande är de. En trevligare ensemble, som tar sig tid och sitter ner kring en kopp kaffe i en förlängd paus, har jag sällan mött. Alla bidrar med sin syn på arbetet, sin roll och uppsättningen. Jag lyssnar och tar in, skrattar tillsammans med gruppen och känner mig hemma. Även om djupintervjun gjorts med Henrik, är det tack vare hela gruppens åsikter och som jag kan få en bred insikt i det faktiska arbetet och få en levande känsla av vad som är så specifikt med Teater Barda och som gör att jag gärna skulle komma tillbaka en annan gång för att då få möjlighet att ge de enskilda skådespelarna större utrymme och röst i min skildring av teatergruppen.

I centrum står de dock slutligen under föreställning med det imponerande arbete som de når fram till, denna dag illustrerat genom repetitionsarbetet. För tydligen har jag kommit på just rätt dag. Idag är dagen då resultaten och strävan når nya höjder. Stefan Åberg briljerar och visar på stora framsteg under repetitionsarbetet i sin tolkning och i sin replikföring som Råmeo. Detta leder vidare till att spelet mellan honom och Johanna Balsjö i rollen som Julia leder spelet ett snäpp högre. Samtidigt visar Malin Jungbäck i rollen som präst sin kapacitet att ta sig an humorn. Fler skulle jag vilja nämna i ord. Var dock säkra på att jag har er alla i åtanke! Landet Barda, det är ni! Jag önskar er lycka till under föreställningsperioden!

Anna Nyman, text och bilder

 

 

 

 

 

 

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts