Rörelsens scenkonstfestival - Tidningen Kulturen




Reportage om scenkonst
Verktyg
Typografi

Ur föreställningen Nya Folkdansen som visades på Rörelsens scenkonstfestival i Malmö. Foto: Urplockat och korrigerat av Emma Ribbing från video filmad i HD av Cecilia Paschoud.   Rörelsens scenkonstfestival (tidigare under namnet Chicken Soup) har hållits en gång varje år sedan 2006 i Malmö. Därmed är den inne på sitt sjätte år, men det kan även vara det sista. Kooperativet Rörelsen som består av sex koreografer har blivit nekade bidrag av Statens Kulturråd och väntar på besked av Region Skåne som beslutar om bidrag i december. Under ett samtal med Emma Ribbing, projektledare för Rörelsens scenkonstfestival frågade jag henne om klimatet för rörlig scenkonst i Sverige. Årets festival som gick i dagarna tre fokuserade på konstnärers arbete med unga. Frågor som ställdes var: ”Vad är viktigt att dansa om just nu? Vilket är framtidens sätt att röra sig? När är rörelse makt?” Det var ett program där både unga och professionella dansare fick möjlighet att visa upp kortare föreställningar. De flesta var inte mer än 10 minuter långa. Rörelsen kallar dessa korta föreställningar för ”rattle”, efter ormens rasslande svans. De valde denna form efter att fyra medlemmar från kooperativet uppträtt vid ett internationellt seminarium i Rio de Janeiro i september i år och då framfört fem små korta stycken, vilket visade sig vara väldigt lyckat. De unga medverkande i festivalen var bland annat fem avgångselever från Balettakademien i Göteborg och MYCD (Malmö Youth Contemporary Dance) som Emma Ribbing leder tillsammans med koreograf Khamlane Halsackda. Inbjudna till festivalen var även tre dansare/koreografer från Rio de Janeiro som tillsammans med Rörelsens medlemmar framförde föreställningen Cangas.

I årets festival fokuserar ni på konstnärers arbete med unga. Hur växte det samarbetet fram?

- Torbjörn Stenberg från Balettakademien i Göteborg och även Rörelsenmedlem skapade ett projekt förra våren med sina sistaårselever med syftet att de skulle förberedas att gå ut från skolan. De har gjort små solon och små stycken till festivalen. Vi ville ge dem en chans att förbereda sig under sitt sista år vid skolan och att komma ut och ha en personlig akt, dels för att det är så svårt att komma ut efter skolan och få jobb då man inte har några erfarenheter på sitt CV, dels att utvecklas konstnärligt. En treårig utbildning är väldigt kort. Det är inte där man utvecklas som konstnär om man inte har någon lärare som är otroligt driven. Rörelsen har kunnat erbjuda eleverna betalda resor till och från festivalen och en video med sitt uppträdande som de kan använda för att söka bidrag.

Emma tror att de ungas medverkan i festivalen betyder mycket för deras självkänsla. Hon hoppas på att de fortsätter att utvecklas konstnärligt och vågar gå och se konstdans. Hon menar att det är vanligt att kulturen i Sverige har som uppgift att i första hand underhålla och roa, men att den lika väl borde tillåta oss att gråta, eftersom hela känsloregistret är lika viktigt. Arbetet med unga upplever hon som mycket positivt då de har mycket av den energi som hon själv saknar, vilket samtidigt är utmanande då hon kan känna sig otillräcklig. Hon betonar hur viktig dansen är för ungdomarnas självkänsla, sexualitet, identitet och hälsa och säger att man kringgår dessa aspekter då man enbart satsar på sport som alltid är tävlingsinriktat eller på konst som kan vara otillgängligt.

Bild hämtad ur nya Folkdansen. Foto: Urplockat och korrigerat av Emma Ribbing från video filmad i HD av Cecilia Paschoud.  I festivalens föreställningar används video flitigt och Emma tycker att det absolut ingår i den rörliga scenkonsten. Hon kommer själv från en bakgrund inom både fotografi och video:

- När jag gick ut skolan, så jobbade jag halvtid för ett kompani i London och halvtid i en fotostudio som stilist och sen tränade de mig till fotograf i deras specifika porträttfotografi.

Emma valde att bosätta sig i Malmö efter 13 år utomlands, eftersom det fortfarande var lätt att ta sig ut på turné därifrån, tack vare närheten till kontinenten och danskompanierna i Schweiz, Frankrike och Tyskland.

– Jag var på turné varje helg. Nu har jag trappat av med det, men det är ju den tillgängligheten som gör den här regionen väldigt speciell. Jag har även jobbat i Jönköping och där ser det väldigt annorlunda ut. Där har de en danskonsulent som agerar som ett slags förmedlare av jobb och information och är koreograf själv, vilket jag upplever som väldigt positivt.

Hon skulle önska att det fanns en danskonsulent i Skåne också. Idag finns det en handläggare i Region Skåne som även ska fungera som konsulent.

Rörelsen har kallat till ett samtal med bland annat representanter från Region Skåne för att höra deras syn på hur scenkonsten ska utvecklas på bästa sätt:

- Naturligtvis är ju vi oroliga att vi förlorat alla våra bidrag, samtidigt är vi nyfikna på att höra regionens plan och vi är väldigt måna om att förmedla våra visioner, hur vi tror att en kulturpolitik skulle kunna stödja oss.

Risken med att de förlorar sina bidrag är att de förlorar sitt gemensamma kontor och sin ekonomiska administration.

- Vi tycker ju det är en jättebra ekonomisk lösning att vi har verksamhetsbidrag som kan betala en producent gemensamt, så när vi gör projektansökningar kan de pengarna gå till konstnärlig verksamhet, scenografi, teknik och så vidare, men att administrationen sköts här.

 Nya Folkdansen. Foto: Urplockat och korrigerat av Emma Ribbing från video filmad i HD av Cecilia Paschoud.Vilka är den rörliga scenkonstens utmaningar?

- Jag att tror att det finns ett större behov av att bearbeta känslorna som man får av vårt medie- och informationssamhälle där vi utsätts för många intryck och budskap från många håll. Jag ser tendenser av att alla ska bli stjärna på en dag. Alla ska vara konstnärer själva och publiken integreras, vilket i och för sig gör det väldigt intressant: som publik är man en del i konstverket. Varför drar teatrarna inte publik? Det kan man spekulera mycket i och det tror jag absolut har att göra med medieutbudet, men det kommer aldrig att dö ut. Det kommer alltid finnas ett behov av den här magin som uppstår i en teaterlokal eller live.

Emma ser det som en utmaning att locka publik till den rörliga scenkonsten i alla möjliga medier och former, men är nödvändigtvis inte för att den ska finnas på teatrar och institutioner:

- Det är en ung konstform jämfört med andra konstformer som har blivit dokumenterade väldigt länge. Många gånger har jag varit inne på att jag skulle lägga av med dansen, men det blev aldrig av, av många anledningar. Sedan 2002 arbetar jag med dokumentation av dans i form av foto och video, den billiga videoproduktionen idag gör det möjligt att skapa arkiv. Klippandet är ett val av komposition i sig. Dans för film håller fortfarande på att utvecklas och det har fortfarande inte samma status som film och det tror jag beror på gamla institutioner.

Om dansen inte finns på teatrar och institutioner, var ska den i så fall finnas?

- Det är precis det Nya Folkdansen (Ribbing/Halsackda/MYCD’s föreställning på festivalen) handlar om. Det är ju inte för att vi vill göra en ny folkdans och säga: ”Nu är det dags igen”, utan det handlar om att de steg som du kanske gör framför din badrumsspegel, kanske är de stegen som alla kommer göra om 100 år. Jag tycker det är väldigt spännande med riter och avsaknaden av riter i vårt samhälle. Jag har jobbat med de här ungdomarna och vi har frågat dem om det finns något som skulle kallas för en rit idag? Är en rit det man gör varje dag? Måste man sträcka på sig på ett visst sätt, varje dag? När övergår det i dans?

Emma berättar att de startat en liveblogg i samband med arbetet inför festivalen där ungdomarna från MYCD (Malmö Youth Contemporary Dance) kunnat spela in rörelser efter frågor så som: ”Om ni kunde ersätta er Facebookprofil med en rörelse? Vilken del av kroppen skulle det vara och hur skulle ni filma det? Vad skulle representera er i rörelsen?” Livebloggen har också använts i arbetsprocessen. De inspelade rörelserna har nämligen både ungdomarna och Emma och Khamlane Halsackda byggt sina solon på.

Efter besöket på årets Rörelsens scenkonstfestival och samtalet med Emma Ribbing undrar jag vilken rörelse som skulle vara min Facebookprofil idag? Kanske ett högt jämfotahopp?

Malin Horney

 

 


 


 

 

Annons

Annons

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur.
1472 – Den dansk-norske kungen Kristian I pantsätter Orkney- och Shetlandsöarna utanför Skottlands kust till den skotske kungen Jakob III. Ögrupperna har tillhört Norge sedan 800-talet, men då Kristian har ont om pengar överlämnar han öarna som säkerhet för sin dotter Margaretas hemgift, sedan hon 1469 har gift sig med Jakob. Öarna ska förbli i skotsk ägo tills hemgiften är betald, men eftersom pengarna aldrig kommer att erläggas kommer öarna i och med detta att förbli skotska och därmed upphör de sista resterna av de vikingatida norska besittningarna på brittiska öarna.
1513 – Vid den dansk-norske kungen Hans död efterträds han som kung i båda länderna av sin son Kristian II. Sedan Hans blev avsatt som svensk kung 1501 har han försökt återta den svenska tronen och Kristian övertar anspråken på den. Först 1520 lyckas han dock göra sig till kung även av Sverige.
1636 – Den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna utfärdar förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell samt Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne, vilka blir grunden till det svenska Postverket. Redan 1620 har en postlinje inrättats på sträckan Stockholm–Markaryd–Hamburg, men nu åläggs en del bönder (mot skattefrihet) att låta sina drängar befordra post mellan de större städerna i det svenska riket. Redan 1685 är den svenska postorganisationen utbyggd med postmästare och -ryttare, så att det finns postlinjer över hela Sverige, upp till Torneå i norr, Nyen (nuvarande S:t Petersburg) i öst, Stettin i Svenska Pommern i syd och Hamburg i väst.[2]
1928 – En telefonlinje mellan Sverige och USA öppnas officiellt. Det första samtalet mellan Stockholm och New York har dock utväxlats redan den 29 november året innan.
1935 – Dansk-norskan Caroline Mikkelsen blir den första kvinnan som landstiger i Antarktis. Detta sker över 100 år efter den första landstigningen på kontinenten (1821).
1990 – Knappt tre och en halv månad efter att Berlinmuren har öppnats (9 november året innan) är hela mursträckan mellan Berlins gamla riksdagshus och gränsövergången Checkpoint Charlie nerriven.
2002 – Under en kvartsfinal i ishockey under årets vinter-OS i amerikanska Salt Lake City mellan Sverige och Vitryssland skjuter vitryske spelaren Vladimir Kopatin ett skott från halva planen. Pucken studsar på svenske Tommy Salos axel och glider sedan in i mål. I och med detta blir ställningen 4–3 till Vitryssland och under matchens få återstående minuter ändras inte läget, varför Sverige förlorar gruppspelet och därmed är ute ur ishockeytävlingen.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Kultur. 1923 – Den brittiske egyptologen Howard Carter öppnar den förseglade ingången till faraonen Tutankhamuns gravkammare, under stor bevakning från världspressen, lite mer än tre månader efter att själva graven har upptäckts (4 november året före).
1959 – Sedan den kubanske presidenten Fulgencio Batista har blivit avsatt och tvingad i landsflykt från Kuba av kommunistiska kubanska revolutionärer den 1 januari samma år kan revolutionsledaren Fidel Castro nu ta över som landets premiärminister. Han innehar denna post till 2 december 1976, då han istället blir landets president och förblir så till 2008, då han avgår av sjukdomsskäl och lämnar över makten till sin bror Raúl.
1962 – Det svenska 1600-talsörlogsfartyget Vasa, som bärgades den 24 april året innan efter nära 333 år på botten av Stockholms ström, visas för publik för första gången på Wasavarvet. Här kan besökare bese fartyget fram till slutet av 1980-talet, då man istället flyttar det till det nuvarande museet, som öppnas 1990.
1987 – En ny svensk 100-kronorssedel införs med bild på 1700-talsforskaren Carl von Linné. Den ersätter den tidigare 100-kronorssedeln med bild på 1600-talskungen Gustav II Adolf och blir den första svenska sedel, som inte har en kunglighet som motiv. Den följs under 1990-talet av en 20-kronorssedel med Selma Lagerlöf och en 50-kronorssedel med Jenny Lind och idag (2017) är 500- och 1000-kronorssedlarna de enda, som fortfarande har regenter som bild (Karl XI respektive Gustav Vasa). Från och med 2015 ska helt nya sedlar införas, som helt saknar kungliga motiv.
1990 – Kjell-Olof Feldt avgår från posten som Sveriges finansminister, dagen efter att statsminister Ingvar Carlsson har lämnat in regeringens avskedsansökan. När Carlsson den 27 februari bildar ny regering är samtliga ministrar från den gamla regeringen kvar, utom just Feldt, som tillfälligt denna dag efterträds av Odd Engström och i den nya regeringen av Allan Larsson, då han har blivit kraftigt kritiserad för sitt ekonomiska åtstramningspaket.
2005 – Den internationella överenskommelsen Kyotoprotokollet träder i kraft. De flesta länder i världen har skrivit under och ratificerat avtalet, som säger att de globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. Medan några få länder, såsom Västsahara, Somalia och Afghanistan, inte har skrivit under avtalet är idag (2017) USA det enda av de underskrivande länderna, som har vägrat ratificera det.

Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen