En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll - Tidningen Kulturen




Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

Essäer om scenkonst
Verktyg
Typografi

August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.




Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Annons:



Han förbjöd Siris efterträderska Frida Uhl att läsa verket i den tyska översättning från franskan som kommit när paret år 1893 befann sig i England på en resa som det visade sig skulle bli början till slutet på deras korta och konfliktfyllda äktenskap. Men Frida var en kvinna som inte alltid följde sin omgivnings råd, önskemål och befallningar, vare sig de kom från hennes äkta man, hennes inflytelserika far eller andra, hon tog gärna sina egna beslut, ofta till förfång för henne själv. Efter läsningen anade hon vad relationen med maken kunde utmynna i. Någon offentlig reaktion från Siri på makens tolkning av deras äktenskap kom inte.

I Tyskland blev boken åtalad efter en anmälan från ”en tysk mor”; det ryktades att Frida Uhl medverkade i detta för att höja bokens attraktionsvärde, ett av flera misslyckade försök att stödja sin make. Någon dom kom aldrig. Dock har Intresset för boken, Strindberg och von Essen levt vidare i oförminskad styrka. Svenska översättningar 1914 av John Landquist och 1999 av Hans Levander har varit viktiga.

År 1975 skrev Kjell Grede ett manus efter boken och huvudpersonernas brevväxling för en fyra avsnitt lång tevefilm. Producentbolag var Ingmar Bergmans Cinematograph, efter viss tveksamhet från Bergman tilldelades hans en gång tidigare assistent Gösta Ekman rollen som Axel, Bibi Andersson fick förtroendet att kreera Marias gestalt. Andersson och Grede var gifta åren 1960-1973. Ekmans äktenskap med Karl Gerhards adoptivdotter Fatima var nyligen avslutat. De tunga namnen i produktionen hade alla både färska och gamla erfarenheter från fasta parbildningar under både lyckliga och påfrestande tider. Grede, Andersson, Ekman med Bergman i bakgrunden var ett dreamteam.

Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Hos Gösta Ekman såg Grede egenskaper som med lätthet kunde föras över på August/Axel, ett komiskt drag som ibland kunde finnas i djupet av ett gravallvar. Ekman var mycket intresserad av Strindberg, han stannade gärna vid Eldhs staty i Tegnérlunden och tog på den vänstra stortån; det hände att han läste in roller i närheten av giganten.

Under en månad stängde Gösta och Bibi Andersson in sig i en lånad lägenhet på Östermalm i Stockholm och ”knådade varandra”. Inget familjeliv störde, det rådde ett tillstånd av djup koncentration och god arbetslust , de skötte sig och la sig tidigt på kvällarna. De hade olika arbetssätt, Gösta spelade ut i varje scen, Bibi satt bara på en stol och läste sina repliker. Enligt Ekman var det en lycklig tid, de två kunde arbeta fritt och många sceneriförslag gjordes. Grede kom förbi, lyssnade och antecknade. Vi jobbade jävligt bra ihop, menade Ekman.

Både produktionsledaren Katinka Faragó och Kjell Grede kunde när inspelningen började konstatera hur laddad, men även rädd, Ekman var inför uppgiften. Men han var mycket bra, fantastisk. Regissören var en aning rädd för att Ekman var överladdad, men hans uppskattade lustigheter i sminklogen bidrog till att minska hans egen nervositet och överambitiösa tacklande av uppgiften.

Mellan Ekman och Grede förekom ibland diskussioner, Ekman tyckte inte om att Grede ibland gjorde ändringar i det manus som han lärt in och utgått ifrån. Men det mesta fungerade på bästa sätt, t.ex återgav Ekman på ett uttrycksfullt sätt det leende hos Strindberg som regissören talade om och som var ungt, sårbart och snabbt kunde förvandlas till någon lustig kommentar. Vi känner igen det från flera av Göstas andra roller i film och revy.

Ett problem för Ekman var samlagsscenerna, de innebar mest vånda, migränanfall kunde störa. När den några år äldre och synnerligen attraktiva Bibi, som många av oss på avstånd varit förälskade i, frågade om Gösta verkligen tyckte det var så förskräckligt att spela in dessa intima scener med henne, blev svaret att det inte var frågan om det, det handlade om annat, bl.a. blyghet. När Bergman besökte inspelningen frågade han Ekman om man kunde knulla på film. Svaret blev att gränsen går vid genitalierna.

Bibi Andersson sa att Axel och Maria var fria från sin tid, de var moderna människor, utanpå 1800-tal, inuti 1976. Filmen blev en stor framgång, en tidig ”scener ur ett äktenskap”, hyllad av både tevetittare och recensenter men en berättigad uppföljning av samma dignitet blev det inte, endast en repris i svensk teve år 1980, i utlandet har den inte visats.

Man ställer sig frågan om orsaker till detta. Kjell Grede har gett sin förklaring, Bergman var helt enkelt svartsjuk på Grede och det faktum att inblandade i projektet hade haft så trevligt under arbetets gång. Grede påpekade även att Bergmans åsikter om filmens förnämliga kvalitet säkert var uppriktigt ärligt menade. Det låg annat bakom. Kände han sig övertrumfad? Eller var det bara avundsjuka, och än värre misskundsamhet? Gredes teori, att allt i första hand kan förklaras med Bergmans flykt ur landet i samband med den infekterade skatteaffären, ligger förmodligen nära sanningen.

Vi biobesökare och tevetittare är ledsna över att manusförfattare, regissör och skådespelare inte fått en hållbar uppskattning för skapelsen. Beklagligt att inte än fler fått ta del av en skådespelarkonst som vi inte alltid förknippar med Gösta Ekman. Och Strindberg borde rotera i sin grav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurt Bäckström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen