Ett nytt vägval för Folkoperan? - Tidningen Kulturen




Debatt om scenkonst
Verktyg
Typografi

Cisco Aznar foto Andreas PfiffnerDet finns naturligtvis ingen överenskommen konstnärlig inriktning mellan operascenerna, vare sig på nationell eller internationell nivå. Man går sina egna vägar, gör sina egna konstnärliga val. Att det underhand etablerar sig något som kan likna detta - ett slags profileringar - har förmodligen mer med tillfälligheter än med några konstnärliga femårsplaner att göra. Likväl så finns tydliga skiljelinjer. Jag tänker närmast på Berlin, vars operascener jag har hyfsad koll på.

Staatsoper och Deutsche Oper håller sig för det mesta på mattan. Man tar visserligen ibland ut svängarna ordentligt men bibehåller decorum. Några direkta skamgrepp handlar det aldrig om. Det är däremot fallet med den tredje operascenen, Komisches Oper, som är något av den fula ankungen i gänget, där skamgreppen, om vi ska använda det uttrycket, inte precis tillhör ovanligheterna. Jag tänker särskilt på den senaste uppsättningen av Mozarts "Enleveringen ur Seraljen" som utspelas på en porrklubb av det mer avancerade slaget. Det blir för mycket, det funkar inte. Samtidigt som Mozarts musik tassar lite försynt i bakgrunden utan att egentligen förstå vad som händer på scenen. Men det är inte det jag vill säga utan att det på sätt och vis är tilltalande med en scen som är lite "busigare" än de andra, vågar lite mer. Även om man till och från hugger i sten.

Här kommer Folkoperans senaste uppsättning, "Julius Caesar", in i bilden. Den avviker rejält från hur man normalt tar sig an en barockopera, är riktigt "busig", men med ett trots allt väl fungerande och anslående koncept, och kanske är den, som jag hoppas, inledningen på en ny väg för Folkoperan i en mer experimentell inriktning, gärna också med en mer samtida repertoar, något som Stockholmsoperan inte direkt gjort sig känd för. Platsen är med andra ord vakant. Valet av den nye konstnärlige ledaren, Mellika Melouani Melani, som kommer från teatern, pekar med hela handen åt det hållet. Hon verkar kunna ta ut svängarna ordentligt. I en intervju som jag gjorde för ett antal år sedan med den dåvarande norske operachefen på Komisches Oper minns jag hur han betonade det teatrala lika mycket som det musikaliska. Det ska hända uppseendeväckande saker på scenen, underströk han.

Cisco Aznar, ansvarig för regi, koreografi, scenografi och kostym i "Julius Caesar", verkar ha samma inställning, men allt är för den skull inte guld som glimmar. Långt därifrån. Någon försynt tassande Händel märks dock inte. Han är med på noterna, även om det klingande slutresultatet är lite svajigt på sina ställen, delvis beroende på den lite motiga akustiken. Det goda humöret går det däremot inte att ta miste på. Nu ser vi fram emot Mellika Melouani Melanis uppsättning av Verdis "Maskeradbalen" i september.

Återanvänd Spader Dam på Stockholmsoperan

Det finns flera anledningar till att återanvända en operauppsättning som vilat något år. Vilket är fallet med Tjajkovskijs Spader Dam som hade premiär i maj 2009. Ett fullgott skäl kan vara att man har tillgång till en huvudrollsinnehavare av högsta internationella klass. Jag tänker på tenoren Aleksandrs Antonenko som gör Hermans roll. Som nyligen förgyllde Puccinis "Flickan från Västern" med sin utsökta stämma. Den av kärlek och kortspel fullständigt besatte Herman får här en passionerad uttolkare som inte precis spar på krutet. Han lyfter hela föreställningen.

Som behöver lyftas. Jag förstår inte varför man spelar den kompletta versionen, inklusive de många s k genrescenerna, på sina ställen lätt buskisartade, vilka man strök i den förra uppsättningen från 70-talet, eftersom de ansågs vara eftergifter åt "påtvingade tidskonventioner i den dåtida tsaristiska teatern", och som jag vill minnas att man också strök i Göteborgsuppsättningen i början av 2000-talet. Jag kanske minns fel. Det skärper hur som helst fokus på det egentliga dramat och skapar en mer sammanhållen och betydligt tätare föreställning. Det behövs. Det diverteras för mycket, skulle man kunna säga.

Ulf Stenberg

 

 

Annons

Annons

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts