Carolina Wallin Pérez är sångerskan som skivdebuterar på ett speciellt sätt.
Debuten "Pärlor och svin" är fylld med Kent-covers. Låtarna har skalats av och fått på sig en jazz-kostym.
Carolina berättar att hon fått tummen upp av killarna i Kent.

Vi träffas på ett fik i Enköping. Carolina kommer direkt från Västerås och en intervju på Sveriges Radio. Det börjar hända saker i den unga jazz-tjejens liv. Hon har precis släppt sin första platta - med Kent-covers.  MySpace har, som för de flesta nya artister, fungerat som en reklamskylt. Där har man sedan ett par månader tillbaka kunnat lyssna på hennes avskalade version av "Pärlor", en av många hits från den monumentala framgångsplattan "Vapen & Ammunition". Dessutom har Kents mycket välbesökta hemsida berättat om Carolina. "Pärlor och svin" släpptes 28 oktober och innehåller 13 spår. Det finns låtar hämtade från alla Kents studioalbum. Idén föddes för ett och ett halvt år sedan.

- Jag och Fredrik (Okazaki Bergström, red. anm.) som producerat började prata om det. Vi båda har lyssnat mycket på Kent. Vi tycker det är så otroligt fina och bra låtar. Jag ville låna låtarna, göra dem till mina egna för en stund. Vi ville få texten i centrum och skala av dem lite. Stundtals har vi jobbat så intensivt med låtarna så man har nästan glömt bort hur originalen låter (skratt).

Hur såg urvalsprocessen ut?

- De har gjort så otroligt många bra låtar så det svåra var inte att välja låtar utan att ta bort. Vissa personliga favoriter fick gå bort.

Hon berättar att det mest var en slump att det blev låtar från alla studioplattorna.

Fanns det låtar som du visste direkt att du ville spela in?

- Jag ville göra "Indianer" men den den kom inte med. Den är så personlig för mig så det kändes bra att låta den vara som den är. "Gravitation" var en som direkt kom med. "747" också för texten är så otroligt stark. Man blir nästan tagen själv av att sjunga den. Den blev väldigt naken i vår version.

Fanns det fler låtar som höll på att komma med?

- Ja, en låt var med ända in i studion men jag var inte helt nöjd med den (skratt). Vi gjorde arrangemanget men den satt inte ihop med de andra låtarna. Den kanske kommer på konserterna.

Vilken låt var det?

- Haha, ska jag säga det? Ok, det var "Socker".

"Utan dina andetag" tycker jag blev helt fantastisk. Var det något ni kände när ni spelade in den?

- Ja, faktiskt. Den är ju väldigt rak och enkel. Den blev fin.  

Tror du Kent-fans kommer börja lyssna på jazz nu? Eller tvärtom?

- Jag tror mycket på tvärtom. På releasefesten var det en kvinna som kom fram till mig och sa: "Jag vet vilka Kent är men jag har aldrig lyssnat på dem. Det var ju jättefina låtar så nu måste jag hem och lyssna på dem".

Skivan började spelas in i november förra året. Merparten av inspelningen har ägt rum i Kents egen studio Park Studio (Kent kallar den för "Psykbunkern") i Älvsjö. Under fem dagar fick Carolina och musikerna tillgång till både studio och Stefan Boman, som till vardags producerar Kent.

- När vi fick möjligheten kändes det självklart att vara där. Jag blev glad så fort jag kom in där, det var så stort, lyxigt, och mysigt. Det kändes direkt att vi skulle trivas i "Psykbunkern" (skratt).

Vad känner du inför ett ökat medialt intresse?

- Det känns lite annorlunda, men det är ju kul för jag vill ju hålla på mer och mer med musiken. Det finns såklart både för- och nackdelar men än så länge har det varit bra grejer.

I dag lever inte Carolina helt på musiken. Men skulle det gå bra med "Pärlor och svin" så kanske hon blir tvungen att säga hej då till sitt andra arbete, en 35 procents tjänst som dagisfröken.

- Det är det bästa kneget jag har haft. Där får jag ju sjunga och spela varje dag (skratt).

Carolina är uppväxt i Mellerud i Dalsland, en kommun med drygt 3 000 invånare. Från gymnasiestudier på musiklinje i Karlstad och sedan flytt till Stockholm. På frågan hur länge hon har hållit på med musik svarar hon med emfas: Så länge jag har levt. Jag vet att det låter jätteklyschigt men jag har alltid vetat att jag vill sjunga.

Men det har inte alltid varit jazz.

- Det började på gymnasiet, jag träffade folk som höll på med jazz. Det fanns inte alls i mitt liv innan.

Läser du recensionerna?

-  Jag har läst några stycken. Det är kul men jag sitter ju inte hela dagarna och letar recensioner. Jag fick faktiskt en tysk recension skickad till mig, det var den första jag läste. Jag är ju förberedd på att det kan bli både bu och bä.

Har Kent sagt nåt om skivan?

- Nej, inte personligen. Men de har gett oss sitt godkännande. De har hela tiden varit inblandade i processen, hade de inte gillat det vi gjort så hade vi aldrig gjort det här. Jag träffade faktiskt Markus (Mustonen red. anm.) på 350-årsjubileumet i Eskilstuna. Efter jag hade spelat kom han fram och sa att det lät fint.

Kommer du att  träffa dem nånting tror du?

- Jag hoppas få se dem i februari på turnén men jag har inte köpt nån biljett.

Det borde väl de kunna ordna åt dig?

- Ja, jag får ringa Jocke (Berg) och fråga (skratt).

Carolinas album "Pärlor och svin" och Kents album "Röd" finns nu i butik.

Johan Svensson

 Carolinas alla band:
* "Charleston Sisters and the Golden Boys".  Coverband som spelar gamla jazz-klassiker.
* "Strike". Spelar egen music i punkstil.
* "Iris". Skriver Carolina musik till. "Iris är mitt hjärtebarn, det första bandet jag skrev musik till".
* Två band i Trondheim: "tUrBinKnaRk" (fri improvisation) och "The New Mellow" (soul-pop).

Det här är Carolina Wallin Pérez:
Ålder: 27.
Familj: Mamma, Pappa, två bröder, en syster och sambo.
Yrke: Sångerska och dagisfröken.
Bor: Stockholm.
Aktuell: Skivdebuterar med "Pärlor och svin", en platta med Kent-covers.