Karelska korsvägar - Tidningen Kulturen

Vuoksa-sjön nära Kexholm Foto; ccbysa30

Kulturreportage
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

När Finland blev självständigt drogs riksgränsen vid Systerbäck. Karelska näset förblev finskt. Åren innan revolutionen i Ryssland hade Näset varit en plats där Ryssland, Finland och Sverige hade kommit varandra närmare.




Karelska dräkten av Pehr Hilleström

Karelska dräkten av Pehr Hilleström

 

Tito Colliander var en av de första finlandssvenska författarna på plats på Näset. Han var född 1904 i S: t Petersburg. Han har beskrivit den Kuokkola-miljö som han genom släktband var förbunden med: ”Egentligen var villorna tre. De låg tätt bredvid varandra på en strandremsa, inkilad mellan havet och landsvägen från Terijoki till Systerbäck och den stängda gränsen mot Ryssland. Sand och stenar, en tynande granhäck som skydd mot vägen, ett halvt förfallet staket, ett par praktfulla tallar, en lummig tårpil, och på en sankmark en halvt igenvuxen damm med blommande irisar mitt i ett bestånd av höga vita björkstammar.”
Tito Colliander med fru och barn, 1930-talet

Tito Colliander med fru och barn, 1930-talet

Annons:

Många välbärgade S: t Petersburgs bor hade sina sommarvillor på Näset som erbjöd en vackrare natur än stadens omgivningar. Till sommargästernas förfogande beräknas enbart i Terijokitrakten ha stått cirka 5000 sommarvillor. De hade glasverandor mot söder och var omgivna av köksträdgårdar och emellanåt även av en krocket- och tennisplan. Här bodde sommartid vetenskapsmannen och nobelpristagaren Ivan Pavlov och den blivande politikern och feministen Alexandra Kollontaj. Målargiganten Ilja Repin känd bl.a. för mästerverket ”Pråmdragare vid Volga” levde mellan 1844 och 1930. De trettio sista åren tillbringade han i Kuokkola på Näset. När Finland blev självständigt 1917 blev Repin finsk undersåte. I Raivola fanns Näsets stora poet Edith Södergran.

När gränsen stängdes mellan Finland och Ryssland stod många av sommarvillorna tomma. Under några somrar på 1930-talet sökte sig dock många finländska och svenska författare och poeter till Kuokkala och ”Villa Golicka”. Somrarna på 1930-talet var idealiska för dessa kulturarbetare, både varma och mycket vackra. Klimatet på Karelska Näset var det bästa i Finland. Området hade ett gynnat läge mellan Ladoga och Östersjön. Det kallades också för ”Nordens Riviera”. Sandstränderna var långa och inbjudande. Även om det märktes miljöförstöring redan då. Det närbelägna Leningrad släppte ut sitt orenade avfallsvatten över stora områden.

Tito Colliander var en av de första finlandssvenska författarna på plats på Näset. Han var född 1904 i S: t Petersburg. Han har beskrivit den Kuokkola-miljö som han genom släktband var förbunden med: ”Egentligen var villorna tre. De låg tätt bredvid varandra på en strandremsa, inkilad mellan havet och landsvägen från Terijoki till Systerbäck och den stängda gränsen mot Ryssland. Sand och stenar, en tynande granhäck som skydd mot vägen, ett halvt förfallet staket, ett par praktfulla tallar, en lummig tårpil, och på en sankmark en halvt igenvuxen damm med blommande irisar mitt i ett bestånd av höga vita björkstammar.”

Colliander hade träffat den blivande ledamoten av Svenska Akademin Johannes Edfelt i något sammanhang och bjudit in denne till Kuokkola och Villa Golicka 1935. Som förste rikssvensk kom Edfelt dit och inspirerad av naturen skrev han en diktsamling. När han lämnade Kuokkola skrev han:

”Lärkorna har tystnat i Karelen.

Hösten kommer frostigt inåtvänd.

Klar till start den resklädda själen.

Lyssnar intill bristning spänd.”

 

Under slutet av 1930-talet uppstod en stor författar och konstnärskoloni i Kuokkola. Man samlades sommartid någon månad i ”Villa Golicke”. Där umgicks författare och konstnärer som Elmer Diktonius, Sven Grönvall, Gunnar Björling, Eva Wichman, Rabbe Enckell, Atos Virtanen, Gunnar Ekelöf, Ebbe Linde, Leif Björk (en gång gift med Karin Boye) och Erik Lindegren.  Dessa kulturpersonligheter inspirerades av Karelska Näset som var en brygga mellan olika kulturer och världsuppfattningar. Näset var en skönhet i förfall och  katastrofen i form av ett kommande världskrig skulle snart förändra allt. Under dessa varma somrar i slutet av 1930-talet pågick dock bara preludierna i form av ”Spanska inbördeskriget”. När dessa oroliga själar ville ha lite omväxling fanns ett kasino i det närbelägna Terijoki. Där fanns också restauranger som betjänades av personal från S:t Petersburg som lämnat Ryssland efter revolutionen 1917. Terijoki blev sedan illa beryktat när Kuusinen valde att här placera sin ”regering” under vinterkriget

Elmer Diktonius vistades två somrar, 1937 och 1938, i villa Golicke i Kuokkola. Fredstillståndet var osäkert. Turisterna uppsökte gränsen i Systerbäck några mil från Leningrad. Diktonius kommenterade: ”Varför skall folk glo på en tråkig järnvägsbro med en finsk soldat på den ena sidan och en rysk på den andra.”

I ett brev till Eyvind Johnsson är han dock allvarligare ”På en mils avstånd ekar här vareviga natt skarpa skott ur grovkalibriga kanoner, det är en stormakt som övar sig, och så är det väl överallt i världen i detta nu. Snart övergår man från övning till praktik, så fullärd man är.”

I en artikel i Göteborgsposten under hösten 1938 skrev Diktonius ”Vareviga augustikväll sedan det mörknat begynner spektaklet: ryssarnas strålkastare, från fortet (Kronstadt, författarens anm.) och krigsskeppen, sveper över det finländska kustlandskapet, hälsa på hos strandkasinot vars skjortärmade kvartettensemble drömmer om Sorvino i Schuberts Ständchen, räknar stenarna och sandkornen, stirrar fräckt in i min skrivkammare på vinden – eller bildar väldiga X-skogar på himlen; från vilken det då och då faller gröna och gyllenskimrande stjärnor: måhända markerade en eljest osynlig flygmaskins smygarväg.- - Breda, röda lågor skjuter fram ur de osynliga rören, och i deras hälar skumpar mullret, ilsket eller malande, hoppar över vågorna, drar 3-4 ekon efter sig, studsar mot stranden, skakar grunden, får rutorna att klirra.”

Efter det kommande kriget flyttades gränsen västerut till Vaalima. Gränsen byråkratiserades med visumtvång och byråkratiska gränsformaliteter på den ryska sidan Karelska Näset förryskades. En djup klyfta i levnadsstandard uppstod mellan Näset som numera tillhör Leningrads oblast (län) och Finland.

När Jörn Donner 1995  besöker ”Villa Golicke” i Kuokkola (nu Repino) konstaterar han att byggnaden står kvar. Då var den ett semesterhem för anställda vid Kirovverken i S: t Petersburg. Någon kunskap på ryska sidan om finska författare och finländskt förflutet på Karelska Näset hade inte de ryska ägarna av huset. Med den beundran man har i Ryssland beträffande författare imponerade  dock det faktum att Donner hade sökt upp ett hus där forna tiders författare hade bott.

Även om Karelska näset gick förlorat för Finland lever det dock i litteraturhistorien och i den finlandssvenska modernismen. Även när området blev russifierat, ortnamnen förändrade, historien undanträngd blev några minnen kvar. När författaren och dissidenten Joseph Brodsky bodde på Näset under 1960-talet i Komarovo visste han att orten under den finska tiden hade hetat Kellomäki. När ryssarna skulle döpa om Kuokkala när området blev sovjetiskt hade någon det goda omdömet att kalla Kuokkola för Repino. Här finns också ett Ilja Repin museum. Minnet av Edith Södergran vårdas även i Rosjino (Raivola) som byn nu heter på ryska.

 

 

 

 

 

 

Rolf Karlman

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen