Tre prosastycken Av Anders Björnsson - Tidningen Kulturen

Anders Björnsson

Utopiska geografier
Verktyg
Typografi

27 september 2016. Författaren, översättaren, skribenten, samhällsdebattören med mera Anders Björnsson fyller 65 år idag.
Tusen gratulationer på födelsedagen Anders!

 


 
Flykten från friden och farorna
I

En dricksfontän i gjutjärn av den gamla sorten har försvunnit från vårt område, den näst sista. Den var tidigare skadad, sedan länge omkullvräkt, nu bortforslad, endast foten och en sten för att stå på finns kvar. Epokalt: Vid sådana här vattenhål såg man gärna offentliga vågar som tog tio öre för en viktupplysning, grönmålade pissoarer, en rund annonspelare, en parksoffa, en ölhall med utkastare. Där femtons spårvagn vände, fanns en ensemble av detta slag. Det plaskade och tjöt, några av gubbarna som inte blev insläppta röt till. Med täta mellanrum gick bommarna vid järnvägsövergången ned. Bränd kola och kabel i luften. En droskstation som alltid var bemannad; en av bilarna hade klarbrun kaross. Vid ändhållplatsen såldes Stridsropet. Det här är inte fadd nostalgi, bilderna är glödheta. Och inte underligt alls att det gjordes vykort från en plats av det här slaget. Den som ställde sig på stenen och tryckte på vattenpumpen kunde känna en viss stolthet. Det fanns också ett vattentorn, fast det togs aldrig i bruk. Var kom då vattnet, viljan, välviljan, välbefinnandet ifrån? Slummen var alldeles nära, ingen svalt, många spelade bort sina pengar på toto.

II

Både farbrodern och morbrodern var särlingar som ofta syntes i stadslivet, nästan demonstrativt ofta. Alla förstod att de hade en tunga att bära, ingen bad dem om någonting. Den överflödiga människan väljer nog inte sitt öde, men hon väljer att visa det på olika sätt. Det finns alltid en plats för henne, men hon måste ha en roll också! Det kan vara den ständigt berusades nonsensprat, det kan vara den utstöttes letargi. Dessa män levde båda isolerat. Morbrodern hade många barn på bygden men ingen kontakt dem, farbrodern besökte i alla år en doktor från en känd nervläkarfamilj, hans tätaste umgänge. De två sågs då och då på en trottoar och lyfte på hatten för varandra. De tillhörde varken torgets flarn eller kalasens välsedda gäster. Deras närmaste var också deras fiender. De kunde alltid räkna med reprimander. Deras repertoar blev därför begränsad. Farbrodern var tärd och vig, morbrodern fet och tidigt gråhårig. Jag tror inte att någon av dem hade fått möta vänskap, sedan de lämnat barndomen – konserverad som ett eko sköt den rakt in i en förtvivlan som de försökte försköna som sorglöshet. De kunde se ut som levande döda, bara den ene överlevde sig själv.

III

Det var nu aldrig riskfritt att stå vid bommarna. Ibland kastade sig någon framför ett rusande tåg. En fetlagd herre kunde fråga om den hängde rätt ned. Från travbanan kom stalldrängen som hade ihop det med hästar. Tiden var full av fula gubbar. En brukade plocka kastanjer i början av huvudgatan. I en av träkåkarna där – ett grönt hus – bodde pillergubben, han var homeopat. I en övergiven fabriksbyggnad arbetade en plåtkonstnär, han var kommunist. Allt hade en farofylld sida. Kommunismen var farlig, bögen var farlig, det var också farligt att prata om de här sakerna. I simhallen rådde stränga förbud, man kunde till exempel få fotvårtor. Förbuden bröts. Pojkarna stod och tajade i cykelkällarna och kolförråden. Några av dem bar öknamn. Ett par flickor söp ned sig, de bodde i banarbetarbostäderna. Med tåget tog det en kvart in till Stockholms Central. På Centralen fanns en nisch med en modell av ett ånglok som kunde sättas igång mot betalning. Jag talar om ett samhälle som var det modernaste i hela världen. Och världen gick omkring i detta samhälle på ett märkvärdigt skyggt och föga avundsvärt sätt. Landets första kvinnliga polis hade sin son här.

 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts