En dikt till den döde gubbpoeten - Tidningen Kulturen

Freke Räihä

Utopiska geografier
Verktyg
Typografi

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för att här var lite trångt. Och dog långsamt för egen hand. Under hösten 2015, vilket nu känns som en evighet sedan, försökte jag undersöka vad svenskhet är tillsammans med några andra som har erfarenhet av Sverige från olika håll.


Och även om hans livsverk är tydligast i den ackompanjerade dikten så är dikten på boksidan den som bär mest vikt för mig, kanske är det för att hans röst samtidigt finns så tydlig i mitt ljudminne när jag läser dem: en varm, elak, omhuldande farbror som tittar snett ner på en där sidorna stannar och fastnar i minnet.

Det resulterade i en essä som finns att läsa på plattformen Kultwatch. En av författarna, som nyligen avled under ännu oklara omständigheter, Sohrab Rahimi, och som även publicerat sig här på Tidningen Kulturen under ett flertal år, gav en inblick som med vår gemensamma förläggares ord om att Sohrab och Kristian Carlssons svenskhet är samma, det förändrade något i min syn på mig själv. Kanske är den svenskheten samma som min egen? Att vara svensk är, trots nuläget med ovanligt många högerkrafter som kommer till tals i det offentliga rummet, att blicka utåt.

Att svenskhet är mer än Sverige. Svenskarna är rörliga, nyfikna, öppna, och tar in en mängd kulturyttringar från andra språk, andra kulturer. De flesta av oss är inte rädda. De flesta av oss är inte mer ensamma än vad det egentligen innebär att vara människa. Bara en krympande bråkdel vill andra illa. Minns dock att de förtryckande mekanismer vi omges med är starkare än oss som enskilda.

Men vem menar jag är den främsta uttolkaren av svenskhet? Jag menar att det är Cornelis Vreeswijk som för många är mest känd som sångaren Cornelis. Jag menar inte att hans diktande, han gav ut ett antal diktsamlingar, står i motsats till sången. Dikt är sång och sång är dikt. Att vår samtida dikt har fokuserat på idémässigt innehåll handlar mer om att det finns ett sökande efter en sammanhållen världsbild. Det är, förenklat, en självklar utveckling av de teknologiska och sociala landvinningar som skett under de närmaste århundradena. Konceptdikt och sång är samma sak, våra liv är text. Det som sker är att intentionen är mindre viktig, endast utförandet – handlingen – är av vikt, alltså det som är den färdiga utsagan. Det är giltigt för all dikt.

Och även om hans livsverk är tydligast i den ackompanjerade dikten så är dikten på boksidan den som bär mest vikt för mig, kanske är det för att hans röst samtidigt finns så tydlig i mitt ljudminne när jag läser dem: en varm, elak, omhuldande farbror som tittar snett ner på en där sidorna stannar och fastnar i minnet.

Någon gång under de sista åren av det förra decenniet började jag sätta samman dikter till ett manus som kan heta "Det är skyskraporna som är gravstenarna över allt liv på jorden", som det ser ut just nu så har jag svårt att tänka mig att manuset någonsin blir klart för utgivning – det är så många andra dikter som behöver bli skrivna. Helheten har tappat sin angelägenhet medan de enskilda dikterna behåller sin relevans för mig. En av dikterna ur detta manus, kanske den som sätter tonen, vill jag presentera nedan. Den är en oförblommerad hyllning i dialog med just Vreeswijk. Och skrevs i en bostad som nu endast finns som ett minne och det enda som finns kvar av mig då är ett minne, något som också genomsyrade resterande texter i manuset – minnet av något vi väntar på.

 

Cirka 2.03

kära C, det är mörkt omkring mig

som slipar kol kol

jag tappar hatten

håll i hatten för bövelen

huset låter, talar i sömnen

håll käften
elementen droppar ändå

du står för dörren

det är mörkt omkring mig.

Freke Räihä

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen