Agora - filosofiska essäer - Tidningen Kulturen
×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Agora - filosofiska essäer

Innledning

MudraI dag er det svært mange konflikter og kriger rundt om i verden, som betyr at den pasifistiske idé har elendige kår. Tesen jeg forsvarer er denne: At sammen har vi å bygge opp et pasifistisk fellesskap, der krig og krigføring hører med til den dysfunksjonelle atferden. Med andre ord, istedenfor å snakke om vilkåret for at menneskene skal kunne bo og leve sammen på jorden, uten å fly i strupen på hverandre, fortsetter en å snakke om at hva menneskene ønsker og vil ha er frihet, som om begrepet om frihet er et helt uproblematisk begrep. Vi kan uttrykke tanken om et pasifistisk fellesskap på den måten, at det gis en radikal forskjell mellom individuelle svikt og organiserte svikt; det sistnevnte er det mulig å avskaffe, mens det førstnevnte gis det ingen garantier for at det kommer til å opphøre.

Verden versus livet

Krig og krigføring er koblet til verden; livet er om skapelse og tilintetgjørelse, sammen med den spontane aktivitet som er om å opprettholde, videreføre og bevare det vi har mottatt som gave. Verdensrelatering er om fremmedforvaltning, i motsetning til selvforvaltning, som er livets manifestasjonsform. Virkefeltet for fremmedforvaltningen er kontrollen over alt som er, som betyr værende som mennesket, dyr og planter, jord, vann, mineraler, hydrokarboner og luft.

Läs mer...

Bild. Hebriana AlainentaloPå Slingan, stigen mellan berg och hav, söker jag svar på mina frågor. Jag letar bland musselskal, i kaprifolsnåren eller bland de hemlighetsfulla tecken som ristats i de gamla bänkarna, följer de listiga blå färgfläckarna som visar vägen över klipporna. Men denna gång har jag gjort det komplicerat för mig. Jag vill undersöka om det finns ett samband mellan dimman, fullmånen och näktergalen: dimman - för seglaren en mur, för vandraren ett vilseledande töcken, näktergalen vars sång lockar poeters pennor att glöda och den sömnlöse att förlora förståndet och fullmånen, som förlett människor till mången dumhet. Jag har länge misstänkt att det finns ett dolt samband, en gemensam frekvens.

En eftermiddag var jag ute på strövtåg. Jag rafsade bland sly och buskar, medan jag lyssnade till en hissnande duell mellan två näktergalar. Då kom dimman. Den kom rullande, tät och gulfärgad av solens bleksiktiga strålar. Jag kunde nästan röra vid den. Vad är dimmans mysterium? Och kan näktergalen eller månen hjälpa mig med svaret?

På kvällshimlen visade fullmånen sitt svårmodiga ansikte. Jag ställde frågan igen.

Läs mer...

Innledning

Egon SchieleI dag har det for lengst blitt slik at utenfor universitets – og høyskolekretser er det få eller ingen mennesker som snakker om moralvitenskap, som er en gammel og ærverdig disiplin. La oss åpne begrepet, slik at vi kan se hva som er lagt ned og inn i det. For det første, begrepet er satt sammen av to begrep, nemlig ‘moral’ og ‘vitenskap’, der vitenskap står for streben etter å oppnå kunnskap og sannhet, mens moral viser hen til seder og vaner, skikk og bruk, tradisjon og kultur. Ved første øyekast kan det virke underlig å knytte sammen begrepet om moral med begrepet om vitenskap, der bakgrunnen for at vi stusser over det, er at i dag er det helt vanlig at vi kobler vitenskap til opphopning av empirisk og eksperimentelt basert kunnskap om relasjoner mellom naturlige hendelser, det vil si at nåtidens erfaringsvitenskaper er tuftet på hypotetisk – metode.

Åndsvitenskap, naturvitenskap og moralvitenskap

I tysk kulturkrets har det vært alminnelig at en har skjelnet mellom åndsvitenskap og naturvitenskap, og hvor åndsvitenskapenes oppgaver ble satt ved at de bestod i å granske produkter av menneskenes handlinger, så som språk, kunst, historie og kultur, mens naturvitenskapenes oppgaver ble definert ved at de dreiet seg om ikke – menneskelige fenomen, som månens, stjernenes og solens bevegelser og disses innvirkning på vannmassene på jorden.

Läs mer...

Forord

Gustave Courbet- L'Origine du Monde 1866Hva har livsforståelse å gjøre med etikk? Det er jo slik at etikk er om prinsipper og regler, intensjoner, verdier og normer, mens all regulering av livet synes å bidra til å oppheve det en sikter mot å ta vare på. Det etiske er om godt og ondt, rett og galt, og da er vel livet hinsides godt og ondt? Slik er det ikke. Overfor tanken om å gi det etiske forrang framfor livet, kan en argumentere godt for at det livsforståelse som er det grunnleggende, det basale, og at hver eneste framstilling av etikk springer ut fra livet og livsforståelsen. Dette gjelder uavhengig om en tenker på etikk som sinnelagsetikk, à la Kant, eller at en i fokus for det etiske kommer våre handlingers konsekvenser, det vil si at en tenker på etikk slik Weber gjorde. Opp mot det foregående hevder jeg at det etiske momentet er rotfestet i livet, og hva for etikk en forfekter beror på hva for innstilling en har overfor livet. Dermed kan en hevde at hver eneste etikk har som forutsetning og betingelse at en har en viss innstilling overfor livet, det vil si at det dreier seg om en bekreftende innstilling, en avvisende innstilling eller at det hele har blitt likegyldig. På sidene som følger vil jeg ta opp en nærmere undersøkelse av forholdet mellom livsforståelse og etikk, der jeg starter opp med å snakke om relasjonene mellom etikk og politikk, for så, etter å ha trukket opp grensen mellom passiv fornuft og aktiv fornuft, å avrunde artikkelen med et eksempel som er hentet fra Aristoteles og hans etikk.

Läs mer...

Innledning

Alfons Mucha. The apotheosis of the slavsEtt av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og teknisk kunnskap.

Det er også utbredt at en skjelner mellom viten, kunnskap og kjennskap. En kan også tenke på kunnskap ut fra dens opprinnelse eller opphav:

Er det mennesket selv som er opphavet til kunnskapen en har, eller er det slik at det gis en annen tilgang til kunnskapen enn at den hviler på menneskene selv – at den er gitt av Gud, eller at den står skrevet i de hellige bøker. I alle fall, på liknende vis som en snakker om at den og den personen er kunnskapsrik, eller at en har solide kunnskaper, så snakker en om at vi som lever i Europa (Nord – Europa?) lever i samfunn som er tuftet på kunnskap, i motsetning til mennesker som lever i andre deler av verden (Afrika, Asia?).

Dermed handler min artikkel om begrepet om kunnskap.

 

 

Läs mer...

Innledning

ligabue I nordisk språk og kultur har ordet «streben» en negativ klang, for ordet har i vår kulturkrets en mening som viser hen til personer som synes å tenke om seg selv at de er bedre enn naboen, som bor dårlig, har en underbetalt jobb og kjører rundt i en gammel bil.
I filosofisk sammenheng ter dette seg helt annerledes; helt fra filosofiens tidligste dager har ‘streben’ blitt knyttet til ting som noen av oss involverer oss i, nemlig at vi setter oss mål som vi søker(streber) etter å virkeliggjøre. Om all begynnelse er hard, så har det en ende eller et mål – et sluttmål. Livet, for det er det jeg skriver om, har dermed en start, med en bevegelse henimot i et mål, der veien fra starten til målet danner en bue eller en kurve – en spenningskurve. Eller er det slik at det er langt mer dekkende å beskrive livet i termer av et mangfold av spenningskurver enn å framheve at det gis én og bare en kurve? Mitt svar er dette: Om en har livet som helhet for øye, det vil si fra vi blir satt inn i verden og fram til vi dør, er det rimelig å snakke om ‘livets spenningskurve’.

På den annen side, om en mener mylderet av handlinger og hendelser, planer og prosjekt, som et liv gjerne består av, kan det synes som det er mer rimelig å snakke om mange spenningskurver enn å operere med den singulære meningen til ‘livets spenningskurve’, skjønt om en har og lager et mylder av prosjekt mens en vandrer veien, endrer ikke dette på at tydningen og beskrivelsen av livet som en utfordrende oppgave – en spenningskurve – ikke er den dummeste livstydningen. Uansett om en foretrekker den første eller den siste framstillingen, så gir det likevel god mening å snakke om pluralitetens singularitet.

La oss se nærmere på hva som menes med dette.

Refleksjonsmomentene

Läs mer...

Innledning

Dora CarringtonDet er en alminnelig utbredt oppfattelse blant forskere at forskere skriver for forskere, og ikke for legfolk. Det stemmer at forskning – og forskningsresultater publiseres i dertil egnede tidsskift, som, i det store og hele, leses av andre forskere. På den annen side er det slik at en forsker har en teori, og det er denne teorier forskeren streber etter å bevise, det vil si at hun ønsker og vil at teorien skal vise seg å være sann. Med henblikk på indre overbevisning, er forskeren helt sikker på at det hun streber etter å finne ut av, er virkelig og sant. Hvorfor skulle hun satse et helt liv som viste seg å være en illusjon? Hypoteser og hjelpehypoteser kan være sanne eller falske; det rokker ikke ved forskerens prosjekt. Vi må anta at motivkraften hos Albert Einstein hvilte på nevnte forutsetninger, skjønt det gis teorier om materien som ikke går sammen med Einsteins to teorier – nemlig kvanteteorien.

Filosofer har en allmenn plikt til å spre kunnskap om de resultatene de har kommet fram til. En vektig grunn til det, er at den som har fått mye, i form av naturlige evner og anlegg, talent og begavelse, inkludert det hun har mottatt av formel utdanning, skal bringe dette videre til andre mennesker. Kort sagt, det er godt og bra at det er forskjeller mellom folk, for da kan den som har lett for å bære tungt hjelpe den som ikke er så sterk til det.

Ut fra hva jeg har snakket om så langt, er det ikke helt klart hvorvidt filosofer har seriøse prosjekt, og dette passer inn med folk som beskriver filosofer som underholdere eller som folk som har en sær hobby. Synspunktet mitt er at verken det ene eller det andre stemmer. I alle fall, det er mulig å tyde og beskrive filosofer som typer. Således starter jeg opp med å snakke om filosofen som type, for så å avrunde med et sideblikk til den allmenne forsker, der jeg konkluderer med at mens det er slik at for filosofer er det rimelig at de tar opp spørsmål om de første og siste ting, er det heller slik at dette faller utenfor naturvitenskapsutøverenes områder. 

Läs mer...

Innledning

Salvador Dalì.Ung jungfru auto-sodomeras av sin egen kyskhetDet gis ulike slags holdninger. Med ‘holdning’ forstår jeg ‘å ha en fast innstilling over livet’. Ett eksempel på en holdning, eller en innstilling, overfor livet, er at det gjelder om å se livet fra ‘evighetens synspunkt’, hva en nå måtte mene med det. Et annet eksempel er synspunktet at ‘livet er en overgang, og at ingenting varer evig’. Imidlertid, det gis andre særtrekk ved livet, og som i alminnelighet blir regnet med til diktingens verden, så som drama, eller det dramatiske. Menneskeliv blir langsomt til, for med ett er barneår og ungdomstid over. Livet har endret karakter – fra det langsomme til det som løper av sted. Jeg skynder meg å føye til at å tyde og beskrive langsomhet som en ren psykologisk tilstand eller prosess, er å misforstå hva det er om, for det som er avgjørende, er at for den som har gjort langsomhet til en grunnholdning i sitt liv, er eksistensen aldri den samme som før. Dermed har jeg anslått den videre retning for denne artikkelen.

Forventinger

Å ha et liv å leve, er, mellom annet, å leve ut sine oppfattelser, som er rotfestet i det aktuelle menneskets sterkeste følelser. Uten forventinger til livet, er det ikke mulig å leve, skjønt det å lære seg å leve, er å bli kvitt en rekke oppfattelser (forventninger, meninger) – oppfattelser som hindrer, snarere enn befordrer et godt liv. Ser vi på relasjonene mellom våre oppfattelser og deres kilde, har strømmer inn i oss fra utsiden – fra omgivelsene. Siden hvert enkelt liv er beroende av at oppfattelsene dette livet bærer med seg stemmer overens med tingenes tilstand, er det av stor betydning at en foretar en grundig undersøkelse av oppfattelsene, med henblikk på om de stemmer eller ikke. Bakgrunnen og forutsetningene for at en trenger å saumfare oppfattelsene, er at det å basere seg på uriktige oppfattelser umuliggjør handling. Således bygger handlingsdimensjonen på at den blir prøvd overfor forstand og fornuft. Hva jeg snakker om over, er at det gis et fundamentalt skille mellom det å forstå mennesker ut fra kausale forklaringer, på den ene side, og det å forstå mennesker som agent, på den annen side.

Läs mer...

Innledning

Lucian Freud. Bella og EstherI den vestlige kulturhistorie finnes det en rekke distinksjoner, og som gjerne blir framstilt på den måten at de er om forskjellen mellom høyt og lavt, ånd og åndløshet, fornemt og vulgært. For oss som lever i det 21. århundret går den avgjørende motsetningen mellom utdannelse og dannelse.

Vi kan uttrykke det slik at selv om skolegang og utdanning er bygd inn i idéen og begrepet om kultur, så er kulturbegrepet rikere enn som så at det stanser opp ved det å ha fått seg en yrkesutdanning, som lege, ingeniør eller jurist. I min artikkel starter jeg opp med å snakke om at for de greske filosofer, så som Sokrates (470 – 399 f. Kr.) og Platon (427 – 347 f. Kr.), er tankegangen deres preget av at kultur er nært knyttet til å danne seg, det vil si at å være menneske er å vokse og utvikle seg – i etisk – politisk forstand. I dag er det markedet og markedslogikken som gir føring til beslutninger om hva som skal få se dagens lys.

Det er likeledes slik at individ som befatter seg med kultur har blitt til kulturarbeidere, respektivt, til konsumenter av kultur. Med andre ord, det er dansen rundt gullkalven og lovprisning av mammon som sitter i førersetet i kulturvognene. Dermed har jeg anslått emnet for min artikkel.

Läs mer...

Innledning

Ron MueckDet gis uendelige mange konstruksjoner, der en av disse går ut på at det er mulig å ha et abstrakt liv. Hegel, for eksempel, lekte seg med begrep, så som at i hans filosofi står ‘abstrakt’ for ‘konkret’, mens ‘konkret’ står for ‘abstrakt’. I alminnelig forstand betyr ‘abstrakt’ ‘slikt som er revet løs fra noe annet, der det som er revet løs – det abstrakte - har blitt til et tankeobjekt som finnes i tankens verden, det vil si som et tenkt objekt, og ikke som realiteten tankeobjektet hører sammen med, nemlig at det er samfunnet som er den konkrete realiteten. Hos Hegel er det den absolutte ånden, i form av lov og rett, religion, filosofi, litteratur, ritualer, seremonier og prosesjoner som utgjør det konkrete samfunnsliv, mens individet og samfunnet danner det objektive livet, skjønt det er et løsrevet samfunnsliv. Det betyr at den som lever i samfunnet som et enkeltindivid blant og mellom andre enkeltindivid, lever et abstrakt liv, mens den som er bundet til sine umiddelbare begjær, lever et rent subjektivt liv. Så langt Hegel.

Läs mer...

George SteinerRedan den gamle filosofen Leibniz frågade sig vad som var innehåll respektive förpackning, vad som var substans respektive katekes. Varför produceras konstverk? Är det nödvändigt att skriva dikter? Vem, utöver upphovsmannen, har glädje av all denna produktion? Samma frågor formuleras på nytt av George Steiner, född i Paris 1929, uppvuxen i USA, numera bosatt i Cambridge, konservativ tänkare, jude, författare till bla en bok om Martin Heidegger. Steiners propåer kan förefalla onödiga eftersom så många ställt dem långt tidigare, naturligtvis de allt äldre grekerna, men också alla dessa tänkare, filosofer och teologer som verkat under ett par årtusenden e.Kr.. Steiners propåer kan dessutom förefalla onödigt naiva i en nutida värld som översköljs av databankers och tankesmedjors komprimerade information, websites, bloggar, telefax, telex, sms, osv. Vem tänker idag på ordens reella innebörd? Vem ägnar en tanke åt språkets substans? Många ordets professionalister, vetenskapsmän, författare och journalister har uppenbarligen resignerat och försummar plikten att försvara språkkulturen och tillåter trendmakares ordjonglerier och illustra imitatörers manipulationer av ordens innebörd.

Mot allt sådant bjuder Steiner hårdnackat motstånd. Steiners motstånd mot sådan subkultur och sådana provokationer blir så mycket starkare och effektivare eftersom han samtidigt konfronterar läsaren med trosfrågan om Guds existens. Existerar Gud i mer än Ordet? När Steiner talar om här och nu menar han Skaparens närvaro, den Gud moderna tiders människor trodde sig en gång för alla ha avlivat. Steiner aktualiserar uppfattningen att inget konstverk, ingen roman och ingen dikt är möjlig eller ens tänkbar utan Guds närvaro. Det är en filosofisk tanke som borde kunna uppskattas av teologer inom såväl judendom, kristendom som islam.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen