Agora - filosofiska essäer - Tidningen Kulturen

Agora - filosofiska essäer

Ferdinand Tönnies Byst i Husum Ausschnitt. Foto Wikimedia

I dessa tider, med många inbördeskrig i världen, och en accelererande segregation i bl.a. Sverige, finns det anledning att ibland – och inte så sällan – försöka formulera rötterna till problemen. Det s.a.s. grundläggande dilemmat. Detta kan ju nu göras på en mängd olika sätt. Jag skall här pröva att göra det genom att ta upp förhållandet mellan individer och kollektiv med utgångspunkt i en tankefigur av det äldre slaget.
Läs mer...

Saturnalia av Ernesto Biondi

Mennesket er utstyrt med fornuft, følelser og forstand, evner som kommer i grader hos de enkelte individ. En kan uttrykke det foregående slik. Med henblikk på alt som tilhører fornuftsområdet er visdom av aller største betydning, slik klokskap er det mest avgjørende for alt som hører hjemme under området for forstand, mens alt som tilkommer følelser har så mye i seg at det er i stand til å binde den levende fornuft sammen med den menneskelig forstand.
Läs mer...

Sguardi. Foto: Hebriana Alainentalo

Før i tiden var filosofen både svært fryktet og den som ble mest forfulgt av alle som ble forfulgt. Hvorfor var det slik? En inngangsport til å forstå spørsmålet er slik. Den som sitter med makten og de som er plassert ved makten, foretrekker føyelige samfunnsborgere framfor høyt skolerte borgere, med stor sans for logisk tenkning og lange, kritiske resonnementer.
Läs mer...

Barbara Longhi. Porträtt

Min artikkel er om politisk filosofi, det vil si at artikkelen er om grunnlagsspørsmål. Grunnlagsspørsmål er om uavklarte forhold, for eksempel hvordan en skal strukturere og organisere livet sammen med andre, og hvorvidt det gis måter som er bedre enn andre måter. Siden diskursen er om grunnlagsspørsmål, er det, etter mitt syn, nødvendig at en skjelner mellom ‘politisk teori’, på den ene siden, og ‘politisk filosofi’, på den andre siden. Én hovedforskjell mellom politisk filosofi og politisk teori er at den førstnevnte størrelsen er holistisk, det vil si at den er om sammenhengende helheter, mens en politisk teori knytter an til spesifikke erfaringer som en samfunnsklasse, en etnisk gruppe eller et samfunnssjikt har fått, eller at den som utformer en politisk teori ser seg selv ut fra hvordan andre ser på samfunnsklassen, samfunnssjiktet eller den etniske gruppen hun kommer fra. Eksempel på en tenker som opererte med ‘politisk teori’ var Hannah Arendt. Thomas Hobbes kan stå for en tenker som utformet en hel politisk filosofi, som er sentrert rundt staten og statens oppgaver. Politisk filosofi er anvist på et menneskesyn, det vil si hvorvidt mennesket har en natur; hos Hobbes støter en på oppfattelsen at mennesket er en egoistisk størrelse, som kun forfølger sine egne interesser og verdier, og det er dette som ligger til grunn for at Hobbes er kjent under beskrivelsen ‘alles kamp mot alle’. Dermed er det slik politikken har etikken og det etiske som sitt grunnlag, og det betyr som mulige vilkår for politikk og som grenser for politikk.
Gjenstandsområdet for politikk er samfunn, og det betyr at det er med referanse til grupper av individ og deres liv; uten avveininger om relasjoner mellom samfunnsdel og samfunnshelheten, er det ikke mulig å drive med politikk; å tenke på helheten og delenes forhold til helheten, er ikke ett og det samme som å addere de enkelte deler: det oppstår ikke et levende menneske om en hevder at et menneske består av å summere de enkelte kroppsdelene, så som hode + hals + skuldre + armer med hender +fingre, samt bryst og rygg, hofter, underkropp, med ben, føtter og tær: Det har blitt sagt at for Platon var Staten å sammenlikne med et stort menneske.
Läs mer...

Bevisstheten som grunnkategori

Diskursen om bevisstheten er tvetydig; den kan stå for systematiske undersøkelser av bevisstheten, dens struktur og dens fenomen, eller den kan dreie seg om relasjonen mellom vår tilgang til virkeligheten. Min artikkel er knyttet til begge problemstillinger. Således hevder jeg at inndelingen av filosofi med henblikk på relasjonen mellom idéer og virkeligheten er rotfestet i at det er menneskets bevissthet som utgjør elementet som muliggjør hver eneste forståelse av hva dette er om. Det vil si at det er bevisstheten som danner broen mellom idéene og virkeligheten selv.

Läs mer...

I våra dagar är Nicolai Hartmann helt bortglömd. När han dog 1950 vid 68 års ålder, ansågs han vara en av samtidens viktigaste filosofer vid sidan av Martin Heidegger. Men om Heideggers stjärna steg snabbt efter kriget, så föll Hartmanns stjärna lika snabbt och han glömdes bort. Orsaken var nog att Heideggers existensfilosofi låg precis rätt i tiden medan Hartmanns logisk-analytiska filosofi ansågs passé. Det är dags att återupptäcka hans tänkande eftersom han genom sin så kallade nya ontologi lyckas ta sig ut ur Heideggers återvändsgränd. Hartmann är därför en filosof för 2000-talet som visar på sanningen om vår existens

Hartmann föddes 1882 i Riga som då hörde till Ryssland. Han studerade vid universitet i Sankt Petersburg och senare i Marburg där han 1907 tog sin doktorsexamen. Under första världskriget tjänstgjorde han som tolk och underrättelseofficer. 1923 träffade han Heidegger i Marburg och samma år utnämndes han till professor i filosofi vid stadens universitet. De båda drog inte jämnt. Det berodde nog både på deras inställning till filosofi och deras personlighet. Hartmann var en kvällsmänniska medan Heidegger var en morgonmänniska. På sätt och vis skapade Hartmann en kvällsfilosofi i motsats till Heideggers morgonfilosofi. Heidegger var också den som lockade till sig flest studenter på grund av sin karismatiska personlighet.

Till skillnad från sin filosofikollega komprometterade Hartmann sig aldrig genom samröre med nazisterna. Han lyckades leva och verka fritt i Nazityskland och orsaken var troligtvis att han sysslande med något så opolitiskt och perifert som ontologi. Han sågs av nazisterna som en harmlös tänkare i det blå. Men egentligen var hans tänkande revolutionärt, även i politiskt avseende. Hartmann hade flera viktiga offentliga poster under sin karriär. Han var professor i filosofi vid sådana ledande universitet som Köln, Berlin och Göttingen. Efter andra världskriget valdes han till ordförande för det tyska Filosofiförbundet.

Läs mer...

Detalj från bokomslaget

I Network Review (organ för Scientific and Medical Network, SMN) nr 111 från våren 2013 uppmärksammas en bok dubbelt. Dels finns en artikel av dess författare, Maureen O´Hara och Graham Leicester, rubricerad Persons of Tomorrow: Expressing our 21st century Competence (s 5 ff), dels en recension av samma bok, Dancing at the Edge, av den som skriver de långt flesta recensionerna, tidskriftens redaktör David Lorimer (s 59 f). Den klaraste uppfattningen av bokens innehåll ges av recensionens rubrik ”Creative Transgression in a Conceptual Emergency”.

Det vill säga så överdrivet klart är ju heller inte detta. Men det beror på bokens ämne: hur formulerar man något som ännu ”dansar på kanten”, som än så länge inte riktigt finns, d v s det nya tänkande som fordras för ett nytt sekel? Författarna är själva medvetna om och missnöjda med detta: de sista kapitlen levererar inte vad titeln utlovar. Men de menar att hela deras bok grundas på önskvärda former av tänkande och handling, så att inga vidare upprop behövs (s 60).

Ja och nej. Bokens stora kallelse ligger i efterlysningen, medvetandet att gamla former av tanke och handling inte duger längre. Men samtidigt kan den naturligtvis inte slutligt (!) formulera detta nya tänkande.

Läs mer...

Ferdinand Hodler: Night

Forord

Å være menneske er å ha en viss etikk, som er kunne skjelne mellom rett og galt, godt og ondt, og at en bestreber seg på å leve opp til denne etiske fordring: Forståelse er ingenting verdt om en ikke bryr seg om å leve den ut i ord som i handling. Noen ganger går det galt, ja, svært galt.

Det er på dette punktet at tilgivelsen kommer inn:Om livet er en uendelig stor gave, der hver og en av oss er både giver og mottaker av gaven, så er det likeså slik at fra begynnelsen av er livet anlagt på makten som er lagt ned og inn i tilgivelsen. Uttrykt med andre ord: Tilgivelsen er med henblikk på vårt liv som temporalt strukturert, og på den måten at skjønt et menneske har gjort forferdelig ting i fortiden, så er det gjennom tilgivelsen som virkende kraft at det blir åpnet opp for å kunne ha og få et normalt liv innover i framtiden. Det er dette sammensatte spørsmålet jeg tar opp i denne artikkelen.

Läs mer...

Mary MidgleyDen 17 december 2014, stod det en stor artikel om att stoppa åldrandet i Svenska Dagbladet. Samtidigt råkade jag återknyta bekantskapen med en lång artikel i Network Review nr 109 sommaren 2012, s 3-6, av Mary Midgley: ”Death and the Human Animal”.

Om Mary, ”quite contrary”, har jag med beundran skrivit en gång tidigare i Mellan atomer och universum, s 55-67. Om någon har en talan i saken, är det hon, som redan 2010 var över 90 år. Kanske har också jag, som är 90 år, när den här boken kommer ut, någon talan. Och hon säger det perfekt redan i sin titel. Vi är förvisso mänskliga djur och hör som sådana till naturen. Och allt i naturen är underkastat rörelse, förändring, slitage och död. ”Även de enklaste levande tingen är så komplexa, att själva faktum, att de existerar och fungerar är ett under, och hos människan är denna komplexitet naturligtvis enormt mycket större. Att förvänta sig, att sådana känsliga och ömtåliga system som dessa skulle fungera alltid gentemot alla tillfälligheter i en våldsam värld utan att slitas ner är förvisso absurt”. Oföränderlighet och evighet är bara tankefigurer, som inte har med oss som biologiska varelser att göra. På det viset är tanken på ett evigt liv nog det dummaste jag någonsin hört. Men det är naturligtvis fråga om något väldigt viktigt, när man försöker orientera sig i tillvaron.

Men det är klart, det utsägs inte explicit att livet skulle vara evigt, bara så länge vi själva vill. Och vad vill vi? Också där har Mary Midgley mycket att säga. Från Jorge-Luis Borges återger hon en historia om en romersk soldat, som ivrigt söker efter odödlighetens källa. Han finner den också, dricker och kommer till de odödligas stad. Utanför den finner han några eländiga, nakna människor, som inte tycks kunna tala. Men till sist hör han någon säga något om Odyssén, och han frågar: ”Vad vet du om Odyssén”. ”Mycket litet”, svarar mannen, ”det måste ha varit ett tusen ett hundra år sedan jag skrev den.”

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen