Agora - filosofiska essäer - Tidningen Kulturen

Agora - filosofiska essäer

oculus matrisSom en sten, som en sten i din flod, förbereder jag mitt ansikte

Som ett hav, som en droppe av ditt blod, öppnar jag mitt hjärta

Min första tanke när jag vaknat är att jag vill bada mina ögon i ord. Min första tanke! Och följande? Eller är den den första?

Delningen – tudelningen av min ambivalens. Och frågan kvarstår, har jag någon läsare kvar? Någon som följer? Jag kan inte mer än att hoppas, ”ambivalensen” är ändå resan som söker både läsare och ett ”jag”.

Låt oss nu fortsätta! Riktningen: Poesi!

 

Att tro sig veta

Att tro sig vet

Att tro sig ve

Att tro sig v

Att tro sig

Att tro si

Att tro s

Att tro – Att tro …

 – humilitas –

Läs mer...

Innledning

Caravaggio. Fanciullo con canestro di fruttaLivet har mange aspekt, der ett av disse er av overordentlig stor betydning, nemlig viljen vår. Det betyr at én av viljens sentrale funksjoner er å holde styr på affekt og emosjon, kroppslige begjær og ønsker, drift og lidenskap. En annen funksjon er å bidra til å styre livet vårt. Jeg resonnerer slik om det. Viljen er en egenskap ved menneskesinnet. Mennesket har et liv å føre, og siden det å ha et liv å leve er beroende av at menneskesinnet er i orden, og at viljen er en del av menneskesinnet, innebærer livsføringen at viljen er i orden, for liv og vilje er som to siamesiske tvillinger, der den ene tvillingenes ve og vel er bundet til den andre tvillingens ve og vel, og omvendt. Liv forlanger livsvilje, som er om hele viljen, det vil si at det er med henvisning til totaliteten av de livsområder den menneskelige vilje er involvert i, eller hvor den kan gjøre seg gjeldende.I skarp motsetning til at livsviljen er i orden, så gis det en tilstand som svarer til en ‘svekket’ livsvilje: Den som vil levere billetten tilbake, har en svært svekket livsvilje, der døden synes å tre fram som protagonist det er verdt å kjempe for, mens antagonisten er livsviljen.Å tilslutte seg et slikt ståsted er absurd, siden livet er det en har og det en vet at en har, mens døden vet ingen noe som helst om, annet enn at det ikke bare er de kroppslige funksjoner som opphører når døden inntreffer, for det å dø innebærer at hele hukommelsen slettes, slik at det ikke finnes noe som helst som gjør at en kan si at en har levd et liv. Dermed kan en hevde at liv og vilje er bundet sammen på den måte at i kraft av at mennesket har vilje, så er mennesket i stand til å yte motstand overfor tilintetgjørelsen, uten at det i alminnelighet er slik at en kjenner til timen, dagen og stedet og de konkrete for sin egen dødsdag.

Läs mer...

Innledning

EmpireumDet å være menneske er å danne seg. Å danne seg er å befinne seg i et løp som varer så lenge livet varer. Ut fra en dannelsesfilosofisk konsepsjon er moral, karakter og handling tre størrelser som er avhengige av hverandre. Mens moral er knyttet opp til et selv og dets overveielser, avgjørelser og handlinger, oppstår et menneskes karakter enten på grunn av at det er mottakelig for råd og anvisninger fra foreldre og foresatte, eller at det utvikler seg slik at det gjør bruk av sin egen fornuft(Aristoteles). I begge tilfeller spiller fornuftsevnene hos mennesket viktige roller; i det sistnevnte tilfellet er det med referanse til selvstendig bruk av fornuften, men i det første tilfellet er det med referanse til et menneskes lydhørhet overfor fornuften. Det betyr at Aristoteles opererte med to former for fornuft, som begge er klart forskjellig fra forstandsevnen.

I alle tilfeller er det slik at moral er om at et subjekt eller et selv, har utviklet dømmekraften sin, slik at det er i stand til å gi uttrykk for verdsettinger, vurderinger, verdier, verdidommer, og at det legger visse moralske normer til grunn for tenkningen og handlingen sin. Det synes likeledes rimelig å mene at et menneskes karakter oppstår på grunnlag av innarbeidede vaner, der gode vaner genererer en sterk karakter, dårlige vaner genererer en svak karakter, så genererer slette vaner en fordervet karaktet, er moral knyttet opp til verdsetting, verdier, normer og verdidommer. I streng forstand stiger den moralske dimensjonen fram straks et menneske har tatt skrittet over fra en vegetativ tilstand til å bli en moralsk agent.

Läs mer...

Antonio GramsciFå marxistiska tänkare är så kända som Antonio Gramsci. Få komplicerade teoretiska resonemang som hans idé om hegemonin är så flitigt använda i olika sammanhang. Den som gör sig besväret att läsa hans välkända fängelsedagböcker får dock leta noggrant. Trots att trogna efterföljare har ägnat årtionden åt att redigera dem märks det fortfarande under vilka omständigheter de skrevs. Framställningen saknar all systematik. Anteckningarna innehåller mest spridda funderingar om italiensk filosofi, och den som intresserar sig för det som Gramsci är mest känd för – alltså hegemonin – får göra sig mycket omak att gå igenom de digra volymer som han lämnade efter sig.

Gramsci formulerade två viktiga idéer. Den första är att bas och superstruktur ingår i en växelverkan med varandra. Vad betyder det? Den marxistiska grundtanken är att samhällets bas – produktionsmedlen och ägarordningen – är bestämmande för det man betraktar som samhällets överbyggnad (superstruktur). Översätter man ”superstruktur” från den marxistiska begreppsapparaten till svenska är den lika med de idéer, värderingar och andra kulturellt grundade föreställningar som är rådande i samhället. Det nyskapande hos Gramsci är att han argumenterar för att influensen kan gå motsols, och att de kulturella föreställningar som ingår i överbyggnaden kan påverka basen. Hos Gramsci betonas superstrukturen i högre grad än inom den ortodoxa marxismen.

Den andra idén är föreställningen om att bourgeoisien bevarar sin kontroll över samhället genom att understödja en kultur som ger legitimitet till den rådande ägarordningen. Hegemoni används i många olika sammanhang. Ofta inom internationella relationer och av personer på högerkanten som vill hitta ett ord för att beskriva vänsterns dominans i media och på universiteten. Själv har jag skrivit en uppsats där jag gjorde precis detta. De flesta som gör bruk av begreppet underskattar emellertid dess komplexitet. Hegemoni beskriver en undermedveten maktordning. Den kan inte avslöjas bara genom att peka på att vissa av samhällets instutioner domineras av organiserade grupper med en egen agenda. Som min uppsatsexaminator påpekade för mig: en hegemoni kan inte bevisas empiriskt. Och det är helt sant.

Läs mer...

Innledning

Filosofia PrimaDet gis mange mennesker som har skrevet om menneskenes urhistorie, og en av dem er Giovanni Battista Vico (1688 – 1744), som skriver om dette i verket La Scienza Nuovo. Hos Vico er framstillingen slik. I begynnelsen var jorden befolket av giganter. Det betyr at fra et menneske ble satt inn i verden, så var det gigantene de møtte, som rent faktisk ikke var annet enn den nyfødtes foreldre. Spebarnet visste ingenting om at de som hadde den daglige omsorgen var identisk med dets foreldre. Det som var tilfellet var at det startet livet sitt med et skrik, som var uttrykk for angsten, og dets liv fortsatte med skrik. Velviljen og kjærligheten fra foreldrene førte ikke fram; barnet var utrøstelig. Religion og teologi oppstod fra angsten og håpløsheten. Angsten falt verken ned fra nattehimmelen eller fra det skarpe sollyset som flommet over jorden om dagen; fra intet oppstår det bare intet.

Mens den før-filosofiske periode var preget av at menneskene levde mer i fantasien enn i realiteten, det vil si at distinksjonen mellom fantasien og realiteten var ukjent for dem, for de utga fantasien for realiteten, endret dette seg med framkomsten av filosofi, for fra nå av fantes det et verktøy som førte til at menneskene ble i stand til å trekke opp grensegangen mellom fantasi or realitet. I sikten min betyr dette at siden menneskene foretrekker realiteten framfor fantasien, eller at det er bedre å ha kontakt med realiteten enn å leve på illusjoner, og at filosofi er det beste verktøy som finnes for å ha kontakt med realiteten, så trenger menneskene å ha et liv med filosofi. Skjønt ‘realiteten’ overstiger alt hva menneskene er i stand til å forestille seg, betyr dette ikke at filosofi er av mindre betydning av den grunn, for det forholder seg tvert imot ved at filosofisk teori og refleksjon bidrar til at for den som har viet seg til å ta opp spørsmål vedrørende de ytterste anliggender ikke glemmer å holde føttene på jorden, siden det å drive med teologi gjøres for menneskenes skyld – deres salighet. Dermed gis det en indre sammenheng mellom filosofi og teologi, der begge trenger hverandre: For den som driver med filosofi er det slik at hun trenger å bli påminnet om at det gis andre realiteter enn jordelivets realiteter, selv om den eneste farbare ruten inn til ‘det andre livet’ eller livet etter dette livet, går gjennom det eneste livet vi vet noe som helst, som en kan tyde og beskrive i termer av ‘interimtiden’ – ventetiden.

Läs mer...

1968 eretisk kommunismMarxismens problem är att marknadskrafterna kunde smälta ner dess kritik och göra den till del av sitt maskineri. Den kritiska konsten blev insugen i varuutbudet och prissatt efter principen om tillgång och efterfrågan. Om marxismens stora ambition kan sägas ha varit att konfrontera marknadskrafterna, så har den misslyckats. Å andra sidan har den vunnit andra, oväntade segrar. Dess kulturella idéer har kommit att prägla liberalismen – den politiska mittfårans kronideologi – och därigenom utövar den ännu ett inflytande. Men vi har ett problem när det kommer till att bedöma marxismens resa genom nittonhundratalet: det finns två rivalerande berättelser. En som berättas av vänstern, och som handlar om nederlag. En som berättas av högern, och som handlar om triumf.

I synnerhet finns det en mystik runt den så kallade 68-rörelsen som aldrig verkar vilja ge med sig. Trots att dessa turbulenta politiska händelser utspelades för ganska länge sedan vid det här laget, är det som att de aldrig upphör att vara närvarande i många konservativas medvetande. En anledning till det är, tror jag, att många konservativa ger dessa avgörande år samma betydelse som en historiker skulle ge Roms fall. Det markerar slutet för en värld och början på en annan. Det är alltid tacksamt att kunna peka ut exakt när ett förlopp når den kritiska tidpunkt då allting ställs på sin spets.

Läs mer...

Raffaello. La scuola di Atene”Varje separation är en länk” (Simone Weil)

Den västländska civilisationen grundas på en tolkning av verkligheten som pågår sedan Platon och Sokrates tid.
Att närma sig Platon är som att närma sig ett koncentrationsläger.
Det är något som börjar eroderas inifrån. Inte inifrån mig som skriver utan inifrån ”världen”.
Världen som vi lever i baseras på en tankestruktur som inte skapades i mänsklighetens begynnelse, utan, och jag menar i denna del av ”världen” alltså i den västliga civilisationen, nådde sin kulmen när den så kallad filosofin föddes.
Man brukar säga att filosofin föddes med Platon och med Sokrates (som troligen var en kreation av Platon själv). Men man glömmer bort en hel rad tänkare som inte kallade sig för filosofer men som ändå banade vägen till filosofin. De kallas nu Försokrater men av Aristoteles kallades Fysiker.
Tales, Pytagoras, Erakleitos, och framförallt Parmenides var bland dessa ”fysiker”
Metafysiker var då de filosofer som kom “efter” fysikerna.

Läs mer...

Coniuctio OppositorumFor å komme på sporet av grunnlaget for autentiske yrkesvalg, har en å tenke videre enn å oppholde seg ved de ytre sanser, for nå er det om ‘mening’. For det første, et yrke skal kunne appellere til den menneskelige personen som helhet, eller det hele mennesket. For det andre, et yrke viser til andre yrker, i den forstand at å leve og arbeide i et samfunn, er å være til innenfor en viss struktur, og i denne sammenhengen betyr det en viss arbeidsstruktur, som for eksempel at å ha et yrke som snekker viser hen til at det gis et yrke som elektriker og et yrke som rørlegger. Skjønt disse yrkene har ulike oppgaver, så danner de en helhet. For det tredje, helheter er om orden og mening, der hver og en av disse yrker befinner seg på samme linje, det vil si at ingen av yrkene, som elektrikeryrket, er mer viktig enn de to andre yrker, eller av mindre viktighet.

For det fjerde, for et menneske er stolthet viktig, og det å ha lært seg et fag og å ha fått seg et yrke, betyr at dette menneske kan seg faglig tilfreds. Således bidrar arbeid til stolthet.

For det femte, om en setter yrkeslivet inn i en større og mer omfattende sammenheng, så bidrar det til at det arbeidende menneske lærer å forstå at ingen er overflødig, alle kan bidra med noe – det vil si til felleslivet.

Läs mer...

Innledning

FranceSosialetikk er ikke det samme som sosialpolitikk. Det trenger å bli forklart. Resonnementet mitt er slik. Mens all sosialpolitikk er bundet opp til politiske styresett der ulike sosiale tiltak er satt på programmet, er det slik at det gis etikk med en klart sosial profil, uten at denne profilen springer ut fra ordre, gitt ved en statlig myndighet. Sosialetikken gir råd til den rådløse; sosialdepartementer ser til at loven blir iverksatt og fulgt. I de nordiske samfunn, for eksempel, er den fortløpende sosialpolitikk beroende at det finnes et sosialdepartement, eventuelt, at dette departementet omfatter ett eller flere andre fagområder, så som områdene for helse og utdanning; det kan ha mye for seg at i dag er grensene mellom de ulike departement flytende eller uklare, uten at dette berører tankegangen min. Det som er tilfelle, er at forut for etablering av et særskilt departement, hvis kompetanseområde er menneskenes sosiale eksistens, så fantes den sosiale dimensjonen: Den sosiale dimensjonen er om mellommenneskelige relasjoner, og at disse relasjoner er fundamentale med henblikk på alt menneskeliv, eller at individualismen, som en tro på enkeltindidets uavhengig og selvstendige eksistens, har kollektive røtter, røtter som individet ikke kan rive seg løs fra uten å opphøre å være til som menneske utstyrt med vett og forstand. Sosialetikken oppstod ikke i den nære fortid; det går tilbake til det gamle Hellas, og dennes relevans trer fram for oss straks vi blir oppmerksomme på de større sammenhenger livet vårt er flettet sammen med.

Läs mer...

Slavoj ŽižekDen slovenske filosofen Slavoj Žižek är ett fenomen. Han syns överallt i medierna och hans framträdanden världen över drar fulla hus. Han är en tänkare för vår tid då det inte längre går att stänga in sig i sitt elfenbenstorn. Men inte alla gillar Zizek. Han ses av många som en pajas och manisk pratmakare. Ändå är det han har att säga väldigt viktigt eftersom han tar sig an vår tids verklighetskris. Ett bejakande av alienationen blir då en central strategi.

”I like alienation,” utropade Žižek vilt gestikulerande under en intervju i Babel som gjordes i maj 2013 i hans lägenhet i Ljubljana. Han säger under intervjun att det nu är dags att omtolka Marx: ”The greatest thing is to be dehumanized and alienated!” Alienationen och avhumaniseringen ska inte övervinnas utan göras till ett redskap för ett filosofisk-politiskt engagemang. Att undersöka detta slags nya tänkande blir Zizeks projekt i hans magnum opus den 1100-sidiga tegelstenen Less Than Nothing: Hegel and the Shadow of Dialectical Materialism (Verso 2012). Tesen i boken är att Hegel är den filosof som har skapat moderniteten. Syftet blir då att lyfta fram dess dialektiska mottradition genom att göra en nyläsning av Hegel. På vägen dekonstruerar Žižek det mesta av de senaste två århundradenas tänkande.

Žižeks metod går ut på att korrelera Hegel och Lacan, alltså en historiefilosofi med en teori om subjektet och språket i avsikt att nå bortom Hegel och Lacan. Andra tänkare som Zizek gärna refererar till är Badiou och Heidegger. Resultatet blir en analys av verkligheten som motsägelsefull och illusorisk. Ingenting är vad det synes vara. Bokenskildrar en halsbrytande intellektuell resa in i alternativa sätt att se på tillvaron. Syftet är att övervinna den postmoderna filosofins nihilism. Men det är inte så tungt som det låter utan Žižek är något så ovanligt som en rolig filosof. Hans sätt att filosofera bygger ofta på anekdoter.

Läs mer...

Innledning

carnevaleEn del av det å være menneske er både å glemme og å kunne glemme. I den sistnevnte betydningen kommer det til uttrykk at mennesker har en tendens til å stue vekk alt det som er for vanskelig å minnes, mens den førstnevnte betydningen peker i retning av at glemsel er en av menneskenes naturlige egenskaper, uten at denne egenskapen dermed gis en negativ valør. Således er det nødvendig for mennesket at det er i stand til å glemme, og med det menes begge betydningene.

Det er langt verre når hele samfunn synker ned i glemselens hull, for der hvor det skulle ha vært tradisjoner og historie, er det et stort tomrom. Når et samfunn glemmer dets tradisjoner og historie, så glemmer menneskene hva og hvem de er som folk. Således har den filosofiske etikken et historisk aspekt, som er å tenke gjennom hva og hvem vi har var før, for å prøve å forstå hva og hvem vi er i dag og å danne seg en visjon om identiteten vår i framtiden, en visjon som ser sammenhenger mellom den vi var før og den vi er nå eller ikke. Filosofisk etikk er en integrert del av humaniora, og i humaniora er det slik at når en strides om visse tydninger, så er det ikke uten videre opplagt å avgjøre hvem som har den rette tydningen på sin side og hvem som har urett.

Läs mer...

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen