Lunds gnostiska kebabhak - Tidningen Kulturen

Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Essäer om samhället
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

I hjärtat av Lund står hon där. Domkyrkan. Denna romanska 1100-talsjuvel tillägnad martyren Laurentius, vars existens i ett kallt och nordiskt vikingaland ytterst beror på förekomsten av en omkringvandrande judisk profet och helbrägdagörare i Mellanöstern - Jesus av Nasaret. Sann Gud och sann människa, enligt den klassiska kristna trons huvudfåror.



Det mångreligiösa Lundagård


Cafè Ariman.

Cafè Ariman.

 

Namnet på religionen kommer från det mandeiska ordet manda, som liksom grekiskans gnosis betecknar kunskap. Man ser sin tro som en rad av uppenbarelser som givits från Gud – den ende Guden - via diverse profeter genom tiderna.
Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Zoroastrismens högsta gudomlighet, Ahura Mazda

Denna harmoniska katedral må ligga i självaste Lundagård, men de flesta studenter som passerar genom området dag ut och dag in kan förmodligen räkna på sina fingrar antalet gånger de förärat byggnaden ett besök - med eller utan vördnad.

Desto mer välbesökt av studenterna är väl då cafét alldeles i närheten - Arimans. Detta märkliga ställe, som fått sitt namn efter en slags djävulsgestalt i den mångtusenåriga persiska elddyrkarreligionen Zoroastrismen. Mången är väl den student som i en mörk fas av Nietzschedyrkan entusiastiskt slukat hans verk Sålunda talade Zarathustra. Zarathustra, på grekiska kallad Zoroaster. Alltså den persiske religionsfilosof som i sitt sökande efter svar på livets stora frågor något millenium innan Jesu tid grundade just zoroastrismen, ‘den goda religionen’, och vann hela perserriket för tron på Ahura Mazda, den ende guden.

Man kan undra om det är ödet, men det är minst sagt lustigt hur konstellationen av byggnader runt Domkyrkoplan ser ut. Ni vet kebabhaket alldeles nära Arimans? Ja, precis; det där stället där fler än få studenter köpt sig en återställande kebab efter en helgkväll i Bacchus tecken. Det visar sig att de som jobbar där är - mandéer! Ytterligare en antik religion med rötterna i historiens smältdegel, Mellanöstern. Denna hemlighetsfulla och lite besynnerliga religion har en gnostisk och dualistisk karaktär. Ljuset som strider mot mörkret. Omvändelse! Dop! Enligt deras tro går deras religion tillbaka till Johannes Döparens verksamhet.

I det antika Rom och Persien florerade olika gnostiska rörelser en gång i tiden – både kristna och judiska sådana, såväl som självständiga rörelser. Till exempel den för en del historiskt bevandrade kristna bekanta rörelsen manikeismen – en synkretistisk rörelse som anpassade sin tro och sin spiritualitet beroende på kontext; de anpassade sin religion till såväl kristen tro som buddistisk tro längre österut. Människan var en andlig själ fångad i en materiell kropp, och skulle befrias genom att följa de strikta levnadsregler som uppenbarats genom profeter som Jesus, Buddha, och den störste av dem alla – Mani. Augustinus var ett tag en anhängare av manikeismen innan han omvände sig till Kristus, efter sin berömda upplevelse i en trädgård då han hörde en oidentifierbar röst säga åt honom att läsa Pauli brev.

Ozymandias staty

 

Men liksom de forna arkitektoniska storverken som på 1200-talet f.Kr. restes av Ozymandias (farao Ramses den Store) tids nog kom att förfalla – mästerligt fångat av poeten Percy Shelly i hans sonett om livets fåfänglighet, Ozymandias: ”And on the pedestal these words appear: / My name is Ozymandias, King of Kings, / Look on my Works ye Mighty, and despair! / Nothing beside remains. Round the decay /Of that colossal Wreck, boundless and bare / The lone and level sands stretch far away.” – så kom även flertalet av dessa gnostiska religioner och rörelser att tyna bort, den ena efter den andra. Manikeismen överlevde så länge som till åtminstone 700-talet e.Kr, långt borta i Kina.

Men mandeismen finns ännu kvar - en av de sista gnostiska religionerna från antiken som fortfarande finns kvar, eller kanske till och med den allra sista. Ursprungligen talade de mandeiska, en arameisk dialekt besläktad med det språk Jesus talade. Numera lever det endast kvar som liturgiskt språk. Namnet på religionen kommer från det mandeiska ordet manda, som liksom grekiskans gnosis betecknar kunskap. Man ser sin tro som en rad av uppenbarelser som givits från Gud – den ende Guden - via diverse profeter genom tiderna. Hit räknar man en del gammaltestamentliga personer såsom Adam och Noa. Man förkastar dock både Abraham och Jesus som falska lärare – eventuellt kan man här se rester från en gammal konflikt med både judar och kristna i mandeismens begynnelse.

Det är oklart exakt hur mandeismens ursprung förhåller sig till judendom och kristendom, även om det förefaller finnas någon koppling. T.ex. kan nämnas det faktum att deras heliga dag är söndag, eller att de praktiserar dop.

Till stor del har deras läror förmedlats muntligt, men det viktigaste finns samlat i skriften Ginza Rabba, eller ”den stora skatten”, som de menar vara den ursprungliga uppenbarelsen som Gud gav till Adam. I den kan man läsa om både deras läror, såväl som hymner och levnadsregler. Man ser världen som endast indirekt skapad av den ende Guden, genom lägre stående andliga varelser. Skapelsen har, som i likhet med många andra gnostiska trossystem, uppstått som av en slump. Detta genom att dessa lägre stående andliga varelser gett upphov till ännu lägre varelser, till dess att dessa emanationer lett till uppkomsten av en korrumperad andlig varelse, som inte kännetecknas av ljus utan av mörker. Man kallar honom för Phtahil – mörkrets härskare, och alltså ansvarig för skapelsen. I mångt och mycket motsvarar han de kristna gnostikernas demiurg. Gud själv har inget namn.

Människans själ är en andlig ljusvarelse som kommer från Gud, och endast befinner sig i kroppen som i fångenskap på grund av att mörkret gav upphov till skapelsen – målet är att återvända till Gud. Detta återvändande sker genom att följa de instruktioner – den kunskap, gnosis, eller manda – som uppenbarats genom profeterna, av vilka Johannes Döparen ses som den främste. Till sin hjälp på denna färd tillbaka till Gud och Guds värld av ljus, har människan andliga frälsarandar. Kanske kunde de liknas vid änglar. Men någon frälsargestalt i likhet med kristendomens Jesus finns inte.

Man använder sig i detta syfte även av ’mysterier’, eller sakrament, som ska rena själen så att den kan återfödas i den kommande andliga kropp vilken man ska leva när man väl nått ljusets värld igen. Mysterierna utförs av rörelsens egna präster. Det viktigaste av dessa mysterier är dopet, som till skillnad från de flesta kristna sammanhang inte är en engångshändelse – istället är dopet något man genomför regelbundet. Ska det jämföras med något i ett kristet sammanhang förefaller nattvarden vara den lämpligaste motsvarigheten. Förutom dessa ritualer ska man även leva ett rent liv, vilket bl.a. innebär att avstå från onda gärningar – såsom att ta någons liv, vilket endast Gud har rätt till – och att följa mycket strikta matregler. Gudstjänsterna och livet kretsar helt kring denna själens rening.

Det är alltså representanter för denna – ur ett svenskt perspektiv – något exotiska religion som numera har ett hem i Lund. Och som alltså driver Kebabhuset, som tidigare ägdes av en jude. ‘Vi kommer ursprungligen från Irak’, berättar en av männen när jag frågar om ryktet om deras mandéiska identitet stämmer. ‘Men där var vi en mycket liten minoritet. Till slut behövde vi fly. De ville bara döda oss där. De slaktar oss...’

I Irak fanns ursprungligen runt 70 000 mandéer. Sen Irakkrigets början har de skingrats som agnar för vinden, med flyktingar spridda över hela världen. Ännu svårare har det blivit idag, när det islamistiska ISIS med sitt vålds välde sprider skräck i Syrien, Irak, Libyen… Länge har vi nu i väst fått höra hur IS förföljer shiamuslimer, yazidier, kristna av alla de slag – men även mandéerna. I Irak finns nu bara en spillra kvar på kanske 3 000 mandéer; en av de största ansamlingarna lär finnas i Sverige, med 8 500 mandéer. Bara i Lund finns runt 2 000 mandéer, gissar mannen medan han gör i ordning en kebabrulle. De brukar förrätta sina religiösa vattenceremonier i Höje å, som flyter förbi i utkanten av Lund vid det gamla mentalsjukhuset St. Lars. ‘Som Johannes Döparen’, tänker jag.

Att anpassa sig till ett nytt liv i en främmande kultur, i en helt annan del av världen, det kan inte vara lätt. Uppsalapoeten och muslimen Mohamed Omar berättar för mig att det även fanns ett mandéiskt kebabhak på hans gata i Uppsala. ‘Det kändes bra att äta där’, säger han. Kanske är det en bransch de tytt sig till i Sverige? Jag undrar vad de sysslade med hemma i Irak. ‘Vi var guldsmeder...’, svarar mannen med ett bistert försök till ett leende. ’Guldet har vi inte kvar. De tog det.’

Jag går därifrån med många tankar i huvudet. Fascination inför hur världspolitiken förvandlar det tidigare enhetssamhället i Sverige till en mosaik av olika kulturer och trossystem – inte helt olikt det antika Rom. Men också sorg – sorg över den blodspillan, det mörker som tvingar dessa människor och denna religion att lämna de områden de bebott i årtusenden.

En kristen katedral, ett zoroastriskt namngett café, och ett mandéiskt kebabhak. Tre uråldriga religioner från Mellanöstern, som alla satt sina spår på centrala Lund, långt uppe i norra Europa. Här är det fridfullt. Samtidigt förtärs deras vagga av världsbrand.
 

Thomas Hermansson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen