Essäer om religionen - Tidningen Kulturen
×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Essäer om religionen

guardian spiritsJag har valt att skriva om koreansk shamanism för att Korea är ett land som är en stor del av mig själv men som jag trots det vet så lite om. Det som fascinerar mig mest med koreansk shamanism är dess läkande kraft och hur den kan hjälpa människor med olika former av olyckor. Främst tänker jag då på olyckor som kan leda till psykisk ohälsa. Shamanismen är i grunden ett alternativt läkemedel, ett läkemedel som botar med andlig kraft utan medicin. Det skambelagda i shamanismen är att det existerar olyckor men det är inget man vill att andra skall veta, därför pratar inte människor högt om att de använder shamaner och dess krafter i Korea.

På något sätt kopplar jag samman shamanismen och adoption. Eftersom jag själv är adopterad från Korea, ser jag olika mönster och kopplingar ur begreppet skam, vilket är centralt i koreansk kultur. Det är skamligt att förlora, skamligt att erkänna olycka, skamligt att misslyckas och möjligtvis ett av skälen till att barnen i Korea sätter en enorm press på sig själva i skolan. Djupa depressioner uppstår ifall de inte presterar bäst och vissa kan gå så långt och begå självmord ifall de inte får högsta betyg i alla ämnen. Jag vill påvisa att skambegreppet i Korea är så stort att det genomsyrar hela nationen, driver Korea framåt i form av en elektronisk och industriell revolution, skapade en stark ekonomi genom högteknologi och bilindustri samt en BNP starkare än någonsin, just för att glömma det gamla och ta fram det nya.

Läs mer...

 

Året, med dess olika årstider, har metafysiska betydelser som binds till solståndet och dagjämningarna och ger den moderna människan möjlighet att stärka banden mellan den individuella själen och världens ande (Spiritus Mundi), mellan det ”subjektiva” och det ”objektiva”.

Under åren efter första världskriget gav Rudolf Steiner ut en serie värdefulla alkemiska avhandlingar, bland dessa: Kosmologie, Religion und Philosophie, Die Inkarnation des Ahriman  och Esoterische Betrachtungen karmischer Zusammenhänge.

Denna korta essä handlar om Rudolf Steiners teorier om Sommaren.

Läs mer...

koptisk liturgiDen koptiska kristna kyrkan framträder efter konciliet i Kalcedon år 451 som en separatistisk rörelse inom kristendomen, tillerkännande Kristus enbart en gudomlig natur. Den bygger sin liturgi på den alexandrinska riten, komponerad med beskydd av s:t Kyrillos, s:t Basilios och s:t Gregorius av Nasians. Den sakralt kyrkliga dansen har bevarats inom den koptiska kyrkan från äldsta tider till i dag där den finns i kyrkans abessinska del.

Det är onekligen anmärkningsvärt att liturgin går tillbaka till just kyrkofäderna Basilios och Gregorios av Nasians, som var anhängare av den höviska kyrkligt sakrala dansen. Det verkar framför allt vara vid två tillfällen under kyrkoåret som dansen kommer till utförande inom den abessinska kyrkan, nämligen vid veckofesten i september med anledning av korsets återfinnande genom kejsarinnan Helena och vid januarifesten för vattnets välsignande.

Den förra, den s.k. Maskalfesten, firas mellan 21-27 september, varvid prästerliga danser avhålls såväl under första som under sista dagen; den senare, den s.k. Temkatfesten, hålls mellan 18-20 januari och även här deltar prästerna i dansen. Först börjar ett lågmält sjungande utan musikackompanjemang, varvid soldater och officerare sakta vaggar med vapnen efter sångens rytmik. Därpå tränger cymbalerna in och till sist de stora trummorna.

Läs mer...

ThelemaOm Aleister Crowley finns det mycket litteratur. Det handlar mer om legender och skandaler än om riktiga, djupa studier. Crowley kallade denna text ”en enkel kurs i etik, tänkt för den vanliga människans eget bruk.”
Ska vi tro honom? Sanningen är att denna skrift är en introduktion till Thelemalagarna. Lagar som tillhör Liber AL vel legis (den bok som enligt Crowley uppenbarades av en icke-världslig entitet vid namn Aiwass, för vilken han var medlare). Man skulle kunna sammanfatta Lagen i två meningar: ”Gör det du vill, det är din egen lag” och ”Kärlek är lagen, kärlek styrd av viljan”.

I Liber Librae (Bokens bok) finner vi Traditionens två grundpelare: den stoiska viljan att inte ge upp vid motgångar samt behärskandet av tanken som den invigde bara når genom hård och ren disciplin.
Denna andligt aristokratiska lära i Aleister Crowleys verk har tolkats och misstolkats av många så kallade ”sökare”.
 

 

 

Läs mer...

Drottning Kristina av SverigeKatolska kyrkan växte långsamt fram när det som sedan skulle bli Sverige började kristnas på 800-talet och etablerades på allvar i och med att den förste kristne kungen Olof Skötkonung döptes omkring år 1000. Under Gustav Vasas reformation på 1500-talet bröt den Svenska kyrkan med påven i Rom och en ny statskyrka inrättades, den evangelisk-lutherska. Katolicismen förbjöds. Katoliker utvisades ur landet och dödsstraff för katoliker infördes vilket varade fram till Gustav III: s så kallade Toleransedikt 1781.

I dag finns i Sverige fler än 100 000 katoliker. Sveriges diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten återupptogs 1982, efter att ha legat nere i 450 år. Vår ambassad vid Heliga Stolen sköts från UD i Stockholm av ambassadör Ulla Gudmundson som har ett särskilt kansli som bistår henne.

Under nästan tvåtusen år har den romersk-katolska kyrkan sett imperier komma och gå. Rom har invaderats av allehanda inkräktare, från vandaler till vikingar; fram till 1870 då italienska trupper erövrade Rom och den gamla Kyrkostaten upphörde att existera. Men trots allt detta har den katolska kyrkan mirakulöst överlevt. Påven tog sin tillflykt i Vatikanen, det vill säga de 44 hektaren muromgärdade kvarteren bakom Peterskyrkan på andra sidan Tibern. Först 1929 efter nära 60 år kunde den påvliga självpåtagna fångenskapen upphöra genom de tre så kallade Lateranfördragen. Vatikanstaten erkändes som en suverän stat. Samtidigt erkände påven det nya Italien. Något förenklat syftar Vatikanstaten på territoriet medan Heliga Stolen är namnet på den institution som styr Vatikanstaten och som är representerad i diplomatiska sammanhang. Heliga Stolen har ett 80-tal ambassadörer fast boende i Rom och har diplomatiska förbindelser med 176 stater.

Läs mer...

Fruktus ventrisÄr Gud man eller kvinna? Ja, frågan kan verka dum eftersom Gud saknar kön, åtminstone i den västlänska civilisationen.
Men om vi tänker på Gud är den första bilden som vi tänker på den av en manlig figur, och på de flesta språk vänder vi oss till Honom med maskulint pronomen.
Bakom ligger millennier av förmanligande av det gudomliga, ett sociokulturellt sätt att se som florerade hos de monoteistiska religionerna.
Men det har inte alltid varit så. I denna korta essä kommer jag inte att skriva om det så kallade Matriarkatet utan om den sakrala aspekten hos Feminina eller Kvinnan.

Man kan med rätt påstå att i de ”primitiva” arkaiska samhällena bildade den urspungliga religiösa känslan en gudavärld där kvinnorna spelade en mycket aktiv roll.

Detta är också begripligt om vi tänker att människorna inte gjorde skillnad på ”naturen” och deras egna liv. Allting var ett och den primitiva människoblicken var öppen, inte diskriminerande.

Läs mer...

HesekiaMänniskan söker sällskap. Hon vill inte vara ensam. Men när sällskapet väl infinner sig, blir hon rädd. Hon blir det när hon inser (eller misstänker) att hennes ensamhet är någonting annat, eller att den är hotad.

Den riktiga sociala verkligheten, den ideala, finns inte. Allting är en konflikt mellan ensamheter. Ensamheter som ibland möts men bara för att kunna livnära sig, klona sig (fortplanta sig), för att sedan skiljas på nytt.

Hos mystikern är det en annan sak.

Mantra

Mantrat är inte bara ett ljud utan en förening av mycket starka och olika nivåer av energi. Varje bokstav i ett mantra innehåller förutom en färg och en ljudfrekvens även den specifika och särskilda egenskapen av ett element.

Som enstaka element kan det förnimmas som ett konstigt och kanske grovt ljud men när mantrat utveckas till psalmodi, det vill säga till en kedja av ljudelement, blir det hela harmoniskt och melodiskt. Mantrat äger fyra exsistensnivåer och dess högsta nivå är i stånd att krossa den mörka kraften (det som psykoanalysen kallar det undermedvetna) och uppliva Kundalini.

För att psalmodiera och repetera ett mantra bör bedjaren enligt många mästare och lärare först veta vilket mantra han eller hon ska psalmodiera, det måste finnas en syntes och sammanfattning av olika möjliga inre verkligheter som är kompatibla med bedjarens kulturella natur och identitet.

Flera guruer, som månar om bedjarens bästa, rekommenderar att söka denna ”källa” i bedjarens egen kultur och inte i de vilseledande och lätta exotismerna (de främmande kulturerna).

Däremot finns det mästare som säger att om bedjaren psalmodierar på ett okänt språk kan han eller hon koncentrera sig mer på dess ljud än på betydelsen.

Läs mer...

 ibn Arabis mest kända vers. Jag bekänner mig till kärlekens religion, vartän dess karavan leder, kärlek är min religion och min tro.

Det var 1934 som A. J. Arberry såg till att Muhammad ibn Abd al-Jabbar ibn al-Hasan al-Niffarís verk för första gången publicerades både på original­språket och i engelsk översättning (E. J. W. Gibb Memorial, Cambridge University Press). Redan då omfattade materialet i denna första utgåva huvuddelen av Niffarís båda storverk: Kitáb al-Mawáqif och Kitáb al-Mukhátabát.(1) 1953 upptäckte Arberry en ny handskrift i Chester Bettys bibliotek som innehöll tidigare okända texter av Niffarí. Dessa nya fragment publicerade han under rubriken ”More Niffarí” i BSOAS (vol. 15, ss. 29-42). Med åren skulle ytterligare nya fragment upptäckas på olika bibliotek i Turkiet (Konya) och i Iran (Teheran) av den kaldeiske jesuitpatern Paul Nwyia (1925-1980), Louis Massignons elev och fram till sin bortgång professor i islamologi bl.a. vid Université Saint-Joseph i Beirut och vid l’Ecole Pratique des Hautes Etudes i Paris. 

Enligt Paul Nwyia, vars samling nyupptäckta Niffarí-texter publicerades 1982 på originalspråket med en dedikation till poeten Adonis och litteraturkritikern Khalida Said,(2) utgör särskilt fyndet i Teheran en av de vackraste handskrifterna av Niffarís texter. Fader Nwyia skriver i sitt förord: ”Publiceringen av texter skrivna av muslimska mystiker har knappt inletts om man betänker det stora antal undangömda handskrifter på allmänna och privata bibliotek som ännu väntar på att bli upptäckta. Dessa texter tillhör inte enbart den islamiska, arabiska eller icke arabiska, litteraturens skatt utan än mer mänsklighetens andliga arv. Utan tvivel intar de där en privilegierad ställning, ty sufismens andliga äventyr tillhör ett av den religiösa historiens mest extraordinära.” I Nwyias samling som publicerades under titeln ”Trois oeuvres inédites de mystiques musulmans, Shaqíq al-Balkhí, Ibn Atá, Niffarí” (Collection Recherches, Dar el-Machreq, Beirut 1982) möter vi tre sufier. ”Om den förste tar oss till detta äventyrs trevande ursprung”, skriver Nwyia, ”vittnar den andre om vad Koranens andliga hermeneutik betydde för de tidiga sufierna medan med den tredje närmar vi oss det symboliska språkets värld, uttryckt på en arabiska som med Niffarís penna eklaterar som ett fyrverkeri. Så som Niffarí skriver kunde enbart en Jesaja skriva, eller en Massignon… Ord som brinner medan de omfamnar andra ord!”

Läs mer...

M C EscherPastor Ralph Waldo Emerson stod inför sin församling. Han hade fattat ett beslut. För honom hade nattvarden blivit ett bekymmer som han inte kunde komma över. Under predikan förklarade han sin ståndpunkt med orden: ”What I revere and obey in it is its deep interior life. Freedom is the essence of Christianity. Its institutions should be as flexible as the wants of men.”i

I sin dagbok skrev han att han tvivlade på att Jesus verkligen ville att nattvarden skulle bli en ”perpetual celebration”ii. I predikan anförde han att nattvarden inte var förenligt med det sätt han ville minnas Jesus. Inför sin församling ställde han därför frågan om han eller nattvarden var viktigare? För honom var kristendomen något annat och det var upp till de troende att välja vilket de föredrog. De valde nattvarden.

Han var en man i tiden, den moderne teologen som utgick från sig själv, från den enskildes syn och förmåga att välja rätt. Han var en kristen man och länge hade han kontemplerat sitt beslut.

I moderniteten hade människan mognat. Hon ansåg sig ha förmågan att fatta egna beslut. Människorna i Emersons församling var inte lika säkra och valde för säkerhets skull ritualen före pastorns slutledningar. De spelade säkert utifrån Blaise Pascals vad. Samtidigt visade det på hur skilda teologerna ibland var (och är) inför dem som de ska förkunna ordet för.

Läs mer...

Polygamisk TårtaUnder det senaste halvåret har en viss debatt och diskussion förkommit i Sverige gällande månggifte efter att ett av riksdagspartierna lyfte denna fråga. Diskussionerna har i stort varit mycket osakliga och märkliga. Den har används av islamkritiska grupper, då man försökt göra gällande att detta rör endast muslimer och att det är ett sätt att gå deras önskningar tillmötes. Feminister har anklagat förslaget för att vara kvinnofientligt, och kristna och konservativa grupper har påstått att månggifte strider mot kristendom och aldrig förkommit i Europa. Oavsett om man anser månggifte som en acceptabel levnadsform eller inte, har debatten alltså varit extremt osaklig och hänvisningar till historien och den kyrkliga juridiken har varit allt annat än korrekt. Så hur står det det egentligen till med den saken?

Ofta hör man att månggifte bland de kristna är något som bara förekommit och förkommer bland marginalgrupp som olika konservativa mormonriktningar et c. Allmänt spridd är också uppfattningen att kristendomen och därmed de kristna kyrkosamfunden inte bara tar avstånd från utan också aktivt förbjuder bigami. Men så förhåller det sig inte. Plurala äktenskap har under lång tid setts som en helt naturliga, om dock ett undantag, samlevnadsform i Västerlandet, och det är först på senare tid som uppfattningen att den monogama skulle vara det enda riktiga blivit den allmänna uppfattningen. I många europeiska länder förkom månggifte under betäckningen ”vänsterhandsäktenskap” länge, till exempel i Danmark och Tyskland.

Läs mer...

Resurrectio av Beato AngelicoDin uppståndelse, Kristus Frälsare,
lovsjunger himmelens änglar,
låt även oss på jorden
lovsjunga dig med rena hjärtan.”

Med denna hymn, som sjungs gång på gång under det att man i nattens mörker går i procession runt kyrkan, med början i mjukt piano och sedan successivt stigande till ett mäktigt forte, inleds i de ortodoxa kyrkorna världen över påsknattens festgudstjänst, Uppståndelsefesten, som inte är bara den ortodoxa kyrkogemenskapens utan hela kristenhetens största högtid under året.

Eller kanske vi snarare skall säga: borde vara, sett ur historiens perspektiv.

Många har påpekat, säkerligen med rätta, att det ortodoxa, östkyrkliga påskfirandet, med sin jubelstämning, sin ohämmade, näst intill extatiska glädje över Kristi uppståndelse, är något unikt i de kristna kyrkornas värld. Inte ens den romersk-katolska kyrkan med sin rikt utformade påskliturgi förmår förmedla en sådan känsla av jubel och delad hänförelse.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen