Essäer om religionen - Tidningen Kulturen
×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Essäer om religionen

Emanuel SwedenborgMen vi ser de där händelserna från fel håll:
ett stenröse istället för sfinxens ansikte.
/ T. Tranströmer

Ibland, eller ganska ofta, får jag känslan att allt är tomhet, att jag måste tro och tvivla på samma gång och lära mig att omvandla oron till lugn. Jag har till mitt sinne lätt att tillgodogöra mig min erfarenhet men av gammal vana stannar oron ofta kvar fast den inte längre behövs. Tänker att vi redan föds in i missförstånd och så länge vi existerar kommer vi inte längre ut ur våra missförstånd. De flesta bara pratar på och blir konsekvent missförstådda. Ja, på denna punkt förstår vi varandra. Och jag vandrar tillbaka, till visionerna, till tiden för visionerna. Blundar och söker mig bakåt i spiralen, stannar upp under 1700-tal och dess tidigare del, även om den kommande texten främst fokuserar på dess senare del då Swedenborgs andlighet vaknar (precis som texten här vaknar).

Så, under många ljumma försommarkvällar, med Swedenborg i huvudet, har jag strövat omkring i slottsskogen i Göteborg och fantiserat om alla de människor som vandrat och tänkt här sedan 1700-talet. Det finns nu självklart inga spår av dem, men går det att skymta en tillvaro där spåren finns kvar, rösterna, människorna, som en bro genom tiden som bär allt av tänkande?

Vetenskapen, uppvaknandet, Böhme och Paracelsus

Mellan 1716-1718, publicerade Emanuel Swedenborg (1668-1772) en vetenskaplig tidskrift med titeln Daedalus Hyperboreus (Den nordlige Daidalos – i grekisk mytologi var Daidalos uppfinnare och magiker som anställts av kung Minos i staden Knossos på Kreta. Daidalos vars son var Ikaros), som var ett myller av mekaniska och matematiska uppfinningar och upptäckter. En anmärkningsvärd beskrivning som återfinns i tidskriften var den flygmaskin (!), som han redan hade skissat några år tidigare. Och Swedenborgs vetenskapliga arbete var mycket imponerande. Han lanserade tidigt tankar om materians natur, universum, och förutsåg den del av kosmologiskt tänkande som senare blev formulerad av Immanuel Kant och Pierre Simon de Laplace, som gick ut på att solens massa är ursprunget till planeterna i solsystemet. 1724 erbjöds Swedenborg professuren i matematik vid Uppsala universitet. Swedenborg avböjde på grunderna att han främst velade koncentrera på geometri, kemi och metallurgi under sin vetenskapskarriär. En annan orsak tros ha varit att ha på grund av stamning inte ansåg sig kunna hålla föreläsningar. Omskrivet är hur han alltid talade långsamt och noggrant och det finns heller inga belägg för att han någonsin talade offentligt.

Läs mer...

Bernadette Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på grund av sina personliga, andliga kvalifikationer. De har kunnat uppfattas som hjälpare också efter sin död och deras gravar har blivit mål för vallfärder. Inom kristendomen var det de tidigaste århundradernas martyrer som först blev föremål för kult. När förföljelsen upphörde och inga martyrer tillkom var det i stället framstående asketer, eremiter, munkar och nunnor som framför allt fick helgonrykte. Bibeln talar egentligen inte om helgon, ändå har helgonen sedan urkyrkans dagar spelat en avgörande roll. Kring helgonen utformades en varierande litteratur. En särskild ställning bland helgonen intar Jungfru Maria i hennes egenskap av Guds moder. Flertalet gudsupplevelser och visioner kan dateras till medeltiden men under 1800- och 1900-talet tycks en lång rad mariauppenbarelser ha förekommit i olika länder. De fick stor uppmärksamhet även utanför den katolska kyrkan, inte minst genom de pilgrimsfärder som följde. Ofta ledde de till en djup andlig förnyelse för många människor. En av de mest kända mariavisionerna inträffade 1857 i Lourdes i Frankrike.

Läs mer...

Halladj I det tysta har det skett en kulturhändelse i Sverige. På Alhambra förlag har al-Niffaris Anhalternas bok kommit ut. Översättningen står Öjevind Lång för i samarbete med Hesham Bahari. Ett informativt förord till boken är skrivet av Bahari. Första gången Kitab al-Mawaqif översattes var 1935 av A J Arberry med titeln The Book of Spiritual Stayings. En av den arabiska kulturens och mystikens klassiker finns nu tillgänglig på svenska. Det är en kulturhändelse som jag firar med att läsa den svenska översättningen. Jag har tidigare läst Niffari i engelsk översättning.

Muhammed ibn Abd al-Jabbar ibn al-Hasan al-Niffari (d. cirka 965) var samtida med en annan storhet inom muslimsk mystik: Halladj. Det är inte helt uteslutet att de båda träffades. Kanske tog Niffari intryck av Halladjs tankar. Under århundradenas lopp har Kitab al-Mawaqif inspirerat filosofer och författare från Ibn Arabi till Adonis. Boken skildrar ett tidlöst möte med Verkligheten i form av 78 anhalter eller kapitel som börjar med ”Härlighetens anhalt” och slutar med ”Varseblivningens anhalt”. Men det rör sig inte så mycket om en progressiv rörelse framåt som en meditativ rörelse inåt.

Läs mer...

Stephen BatchelorOm buddhismen ska ses som religion eller psykologi har länge intresserat främst västerlänningar, såväl forskare som praktiserande och troende buddhister. Ett tredje synsätt kan vara att se buddhismen som levnadskonst och sekulär etik. I så fall överges de religiösa inslagen med djupa rötter i indisk kultur och begrepp som karma, återfödelse och nirvana. Kvar blir en tunn mer modern buddhism, en ”buddhism light” eller ” sekulär buddhism” (även kallad agnostisk eller ateistisk buddhism).

Buddhismen vilar på tre pelare; Buddha (den upplyste personen Siddhartas uppenbarelse för 2500 år sedan i norra Indien), Dharma (läran om de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen dit) och Sangha (församlingen av lärjungar, lekmän, munkar). Detta uttrycks i skilda traditioner geografiskt, nationellt och kulturellt i Asien, men även i västvärlden. I USA och Västeuropa är buddhismen en växande religion med sekulär buddhism som en liten men inflytelserik inriktning.

När buddhismen kom till USA och västvärlden under 1900-talet via inflyttade asiatiska gästarbetare och nyfikna bohemer uppfattades den som en religion bland andra. Anhängare flockades runt zen (Jack Kerouac) och tibetansk buddhism (Allen Ginsberg) liksom runt andra traditionella buddhistiska skolor från Asien.

Läs mer...

I AsgårdGeorges Dumézil har utan tvekan befäst sin plats bland de viktigaste religionshistorikerna i Europa under 1900-talet. Detta framförallt för sina studier kring de indoeuropeiska kulturerna och samhällen, och för hans teori om trefunktionalitetssystemet.

1931-1933 var Georges Dumézil verksam vid Uppsala universitet, och det var precis under denna period som han började intressera sig av den norreska mytologin. Dessa studier kulminerade 1939 till en kort med mycket intressant skrift: ”Mythes et des Dieux Germain Essai d'interprétation comparative” (Germanska myter och gudar, en komparativ forskning essä).

Dumézil fortsatte så att utveckla teorierna, redan närvarande i denna bok, i ett bredare verk: ”Dieux des Germains, essai sur la formation de la religion scandinave” (Germanernas gudar. En essä om den skandinaviska religionen) som publicerades 1959.

Läs mer...

Ljuset övervinner mörkretSagt om Neruda av Lorca: att han var ”en poet närmare döden än filosofin, närmare smärtan än intelligensen, närmare blodet än bläcket.”

I vår sekulariserade del av världen betraktas, av många i dag, ”naturreligionerna” och till viss del även de ”fem stora” som ren vidskepelse; en gradvis övergång som tydligast förstärktes genom den franska revolutionens sekularisering (Rousseau och Voltaire, Schopenhauer), över industrialismen i hand med modernismen (Nietzsche, Darwin, Engels och Marx), och blev de pusselbitar till den bild där tro och immanens överläts åt människans sekulariseringsprocess efter eget gottfinnande som nu ensam fick finna vägen till ett meningsfullt liv, i dag det meningsfulla att likna med en meningslös död, men med möjligheten att själv meningsfullt kunna regissera sitt döende, inte själva döden utan döendet. Vi människor verkar inte längre leva så mycket i rummet som i tiden. Som om vi inte längre vore lika djupt eller innerligt fästa vare sig vid platsen eller vid tingen.

Läs mer...

Kristus som segrare över mörkret, med döden förtrampade han döden,Det finns en omhuldad legend i den gammalslaviska Nestorskrönikan, som berättar om hur fursten Vladimir av det hedniska Rus – det land som med tiden skulle visa sig räcka till för att bli både Ukraina och Ryssland – sände iväg spanare i världens alla väderstreck för att finna den bästa religionen åt sitt folk. De mötte ett flertal möjligheter på sin väg: islam, judendomen, den västerländska kristendomen så som den gestaltade sig i Rom och i områdena i väster.

De utsända blev inte särskilt imponerade någonstans – inte förrän de kom till Konstantinopel och besökte en gudstjänst i dess mäktiga Hagia Sofia, den Heliga Vishetens katedral. När de kom hem därifrån, var de så överväldigade att de berättade att de ”inte visste om de varit i himmelen eller på jorden”. Berättelsen om denna överjordiska skönhet i gudstjänstfirandet skulle alltså ganska omgående ha övertygat Vladimir om att den östliga, ortodoxa kristendomen var den allra bästa religionen, varpå han och hans folk lät döpa sig i dess hägn.

Riktigt så enkelt och fyrkantigt gick det naturligtvis inte till, men en kärna av sanning i berättelsen lever omisskännligt kvar, och den kan vi än idag erfara i mötet med hur de kristna helgerna firas inom olika delar av den globala kristenheten.

Läs mer...

Thérèse de LisieuxLiving isn´t just about doing for yourself, but what you do for others as well

Ovanstående tankeväckande sentens tillskrivs den nyligen avlidne Nelson Mandela, Sydafrikas och världens stora frihetsikon. Han ägnade hela sitt liv åt att sprida kärlekens och medkänslans budskap. Ordet ubuntu kan, på zulu och flera andra afrikanska språk, ungefär översättas med medmänsklighet, eller jag är den jag är på grund av vad vi alla är. Detta innebär att vi människor bör leva och vara till för att hjälpa varandra. Kanske har tiden kommit för den stressade västerlänningen att besinna sig en stund och fundera över vår tids sekulära, normlösa och självcentrerade kultur. Ensamhet har blivit den västerländska civilisationens plåga. Medan vi lyckats utveckla våra samhällen ekonomiskt och teknologiskt, så har den ensamma människan alienerats. Förhoppningsvis börjar allt fler inse att det materiella inte ger lycka och att vi även har behov av varandra och en andlig aspekt eller av det heliga. Förmågan att se det heliga i varje människa och viljan att hysa praktisk omsorg om de svaga i samhället är känntecken på äkta fromhet. I vår gudsförnekande tid föds inte många helgjutna människor, men Thérèse av Jesusbarnet (1873-1897) är ett av 1900-talets mest populära helgon. Gud var alltid centrum för hennes längtan efter helighet, att få del av heligheten, för hans skull, inte för sin egen var själva meningen i hennes liv. Det finns med mycket tidigt. Men samtidigt är det något som fördjupas och som förvandlar henne alltmer.

Thérèse var yngsta barnet i en skara på nio barn varav fyra dog. Hon var ett ömtåligt barn, men hon var även öppen för mänsklig ömhet och kontakt. Hon fick mycket mänsklig ömhet och kärlek i sin familj, men modern dog i cancer när Thérèse var fyra år och i hennes ställe trädde storasyster Pauline men även henne skulle Thérèse förlora, liksom ännu en syster, eftersom båda gick i kloster. Lilla Thérèse förlorade visserligen alla sina moders- gestalter, men i gengäld hade hon tät gemenskap med sin far. Hon fick en fast och bestämd uppfostran inriktad mot själsstyrka och moraliskt liv. 

Läs mer...

Jacopo Bassano 1562I de kanoniska evangelierna finns inget exakt datum för Jesusfödelsen, och det var därför som kristna redan under de första seklerna försökte finna ett datum, något som skapade kaos bland medlemmarna i det då ringa kristna samfundet.

Teologen Clemens av Alexandria beklagar i sin bok Stromateis att ”det finns många kristna som försöker hitta ett datum på dagen när Kristus föddes men bara för nyfikenhets skull medan det borde räcka att vi vet om året”. För att sätta punkt på detta ”vexata quaestio” (en mycket debatterad fråga) fattade påven Julius I anno 337 beslutet att Jesusfödelsen var den 25 december, ett datum som romarna redan firade som Dies Natalis Solis Invicti, eller Solguden Mythras födelse.

Mythraskulten var mycket populär under perioden mellan det andra seklet före Kristus och det tredje efter Kristi födelse. Kejsare som Heliogabalus och Konstantinus (innan han konverterades) var initierade i Mythras mysterier.

Den 25 december har en relation till Vintersolståndet, när ljuset börjar komma tillbaka.

Läs mer...

den helige JosefJulgranar. Julkrubbor. Julklappar. Bjällerklang. Jesu födelse och den Heliga Jungfru Maria.

Men den Helige Josef! Vem bryr sig om honom? Vem ägnar mer än en förströdd tanke åt snickaren från Galiléen? Visserligen välbekant från Midnattsmässan. Men knappast så mycket mer.

Uppslagsböckerna talar om Josef som Jesus styvfar. Teologerna ger honom ett förstrött intresse. Inga under. Inga visioner. Ingen mystifikation. Inga kontroverser ens i teologisk mening. I kristen tradition menar man att Maria gifte sig med Josef när han börjat bli gammal. På så sätt suddar man ut frågetecknen kring ett eventuellt äktenskapligt sexualliv dem emellan. I Bibeln står heller ingenting om detta. Varken det ena eller det andra.

Den Helige Josef är en av Katolska Kyrkans skyddspatroner. Men man känner praktiskt taget inte till någonting om hur han levde, av vad han levde och än mindre någonting om hur han själv såg på sitt liv. Var Josef lycklig?

Läs mer...

Mythra Sol invictusAtt Jesus födelse kom att firas just vid denna tid på året har sin religionshistoriska grund i ett äldre högtidsfirande av ”den obesegrade solens födelsedag”, Natalis invicti, som ägde rum den 25 december. Denna högtid firande man inom Mithrasreligionen, en romerks mysteriereligion som även hade en del likheter med kristendomen. När kristendomen senare blev statsreligion i Romarriket så förbjöds övriga religioner. Följaktligen dog Mithraskulten ut och det passade då bra att ersätta Natalis invicti med firandet av Jesus födelse.

På det symboliska planet kunde ju Jesus liknas vid den obesegrade solen. Vad vet vi då egentligen om Mithraskulten? Kultens medlemmar bestod till största delen av romerska soldater. Man höll sina läror hemliga för utanförstående och några skrifter finns idag knappt bevarade. Däremot har vi tillgång till arkeologiska fynd av hundratalet tempelgrottor i vilka man också funnit ett återkommande ikonmotiv. Detta gåtfulla motiv skildrar en ung man som dödar en oxe med ett svärd. Den religiösa betydelsen av detta motiv samt vad det egentligen var som Mithraskulten handlade om har varit ett av arkeologins olösta mysterier

Sedan 1800-talet sade standardteorin att kulten tillbad en äldre iransk gudom med samma namn. Således försökte man tolka ikonmotivet och dess symboler i ljuset av denna iranska mytologi. Först på 1970-talet kom denna teori att ifrågasättas. Forskarna misstänkte nu att mysteriekulten i själva verket endast lånat sitt namn från denne iranska gud, men att den i övrigt var en självständig religion med en egen mytologi. Därmed hade man tagit första steget till att försöka uttyda kultens ikonografiska symbolvärld på dess egna villkor. Idag tror många forskare att kultens hemligheter har sin grund i en vetenskaplig upptäckt: en astronomisk observation som kom att spränga gränserna för den antika föreställningen om universum. Den religiösa betydelsen av denna upptäckt var så omfattande att det snart utvecklandes en religiös kult som gjorde till sin uppgift att initiera folk i dess mysterier; med en initiationsprocess som krävde sju grader av invigning.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen