Dansa påskens budskap! - Tidningen Kulturen

Essäer om religionen
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

"Vems kyrka är den sanna kyrkan?" lyder rubriken till ett kapitel i den amerikanska religionsvetaren Elaine Pagels bok De gnostiska evangelierna som kom ut 1979 och som översatts till en mängd olika språk. Det finns anledning att ställa sig den frågan idag då kristenheten befinner sig i kris och då dess viktigaste högtid - påsken - står för dörren. Både den kristna östkyrkan och kyrkan i Väst har förlorat mycket av sin själ till följd av sekularismen, vilket gjort att sökande människor känner sig vilsna i den traditionella kristna läran. Just påsken är den högtid under kyrkoåret som sätter kyrkans kris i blixtbelysning. I den katolska och protestantiska världen står långfredagens drama med Jesu gisslande och korsfästelsen i centrum. Försoningstanken är därför den idé som fått dominera troslivet och det teologiska tänkandet.


Image

I den östliga kyrkan däremot betonas uppståndelseundret på påskdagens morgon och troslivets olika aspekter har inriktats på den uppståndne Kristi triumf över döden. Om kyrkan i Väst ser påsken som den gamle Adams rening från synd genom Jesu död på korset, så firas påsken i den grekisk-ortodoxa kristenheten som den Nye Adams födelse eller den Nya Människans skapelse genom Jesu uppståndelse. Enligt kristen tradition är Kristus "sann Gud och sann människa", en föreställning som utgjorde en reaktion på gnostiska och apokryfiska föreställningar om Jesus och påsken under kristendomens första århundraden. Sådana idéer fördömdes som kätterska och förpassades till kyrkans giftskåp där även markionismen och andra irrläror hamnade.Men kanske är det dags nu på 2000-talet att öppna kyrkans giftskåp och plocka fram alternativa synsätt på Jesus och påsken så som de kommer till uttryck i de gnostiska evangelierna och apokryferna. Om kyrkan ska kunna överleva i vår postkristna tid, måste även sådana synsätt införlivas i det kristna budskapet. De i detta sammanhang mest relevanta texterna är det gnostiska Thomasevangeliet och de apokryfiska Johannesakterna.

 

År 1945 hittades i en lerkruka i Nag Hammadi i Övre Egypten en samling koptiska texter som senare kom att ges benämningen de gnostiska evangelierna. Dessa texter skrevs troligtvis någon gång på 100-talet då gnostiska idéer hade fått stor spridning bland kristna. Thomasevangeliet intar en central ställning bland fynden från Nag Hammadi därför att här ges en förkanonisk bild av Jesus och hans budskap. Evangeliet består av Jesusord utan något slags berättande kitt, ett faktum som fått forskare att anta att det rör sig om det äldsta bevarade evangeliet skrivet omkring år 45-60. Författaren tros vara Jesu broder, Didymos Judas Thomas, som grundade kyrkorna i öst och som vistades en tid i Indien. Influenser från buddhismen kan också spåras i texten, framför allt tanken på befrielse från tillvarons hjul av födelse och död - samsara.

Den Jesus som kommer till tals i Thomasevangeliet är en vishetslärare som förmedlar gnosis eller andliga insikter till sina lärjungar. Boken innehåller visdomsord, eskatologiska profetior och liknelser med fokus på sökandet efter evigt liv genom gnosis. Händelserna under den kristna påsken omtalas inte alls utan frälsningen bygger på andlig inre insikt. "Den som finner uttydningen av dessa ord / skall inte smaka döden", lyder första raden till Thomasevangeliet. Påskens budskap om övervinnandet av döden och erövrandet av evigt liv förflyttas därför från ett yttre fysiskt plan till ett inre andligt plan. Frälsningen vinns inte genom handlingar som garanterar syndernas förlåtelse utan genom upplysning - "uttydningen" - på en mystik väg som utgör en initiationsprocess i det gudomliga.

Den gyllene regeln för andlig upplysning i Thomasevangeliet är devisen "Känn dig själv, så känner du din Gud". Självinsikt leder till insikt om Självet, det gudomliga Jaget i alla människor. Det handlar om en mystik förvandling av personligheten som sammanfattas i följande Jesusord:

Saligt är det lejon
som människan äter upp
och lejonet så blir människa.
Avskyvärd är den människa
som lejonet äter upp
och lejonet så blir människa.

ImageGnosis bygger på en kamp mot lidelser och passioner - lejonet i människan och bland människor. Därför har Jesus kommit till världen inte för att skapa fred utan söndring och konflikter. Detta är en helt annan syn på hans gärning än den vanliga synoptiska uppfattningen om Jesus som Fridsfursten.
En återkommande fråga från lärjungarna är hur man ska komma in i himmelriket eller "faderns rike". Jesus ger flera olika svar på den frågan men kontentan av hans uttalanden är att vad som krävs är ett mystikt tillstånd av enhet med tillvaron genom att bli en "ljusmänniska". Den upplyste beskrivs med gnostiskt bildspråk antingen som en förbipasserande och främling i denna världen eller en person som klätt av sig naken, eller också en person som just nyktrat till. Ibland kan Jesus bli provokativt drastisk i sina yttranden, till exempel då han säger att den som "har lärt känna världen / har funnit ett lik. / Den som har funnit ett lik / är överlägsen världen". Känslor av asketiskt världsförakt kommer då och då till uttryck i Thomasevangeliet.

En annan gång frågar lärjungarna vem Jesus egentligen är och han svarar att "läsa detta ögonblick" är att känna igen honom. Det låter nästan som en zenbuddhistisk koan, vars syfte är att chockera adepten till avgörande insikter. Att läsa ögonblicket genom att rycka bort illusionernas slöjor över verkligheten är vad mystiker i alla tider gjort. Den Jesus som talar i Thomasevangeliet kan därför ses som en andlig mästare som uppenbarar tillvarons dolda dimensioner. Målet är att "göra två till ett", det vill säga att se alltings enhet i anden.

Johannesakterna är en apokryfisk text som bannlystes av kyrkan under dess första århundraden och som påven Leo den Store liksom Augustinus menade borde brännas på bål. Varför ansågs då Johannesakterna vara en så subversiv skrift? Orsaken är synen på Jesus och omvärderingen av händelserna under den kristna påsken. Den som läser boken förstår vilket sprängstoff som gömmer sig mellan raderna på dess sidor.

Johannes berättar att när han och hans bror Jakob kallades till att följa Jesus, uppfattade de honom på helt olika vis. Medan Jakob såg en liten pojke på stranden till Gennesarets sjö, tyckte sig Johannes se en vacker yngling. Sedan de båda lämnat sina fiskebåtar och slagit följe med Jesus, uppfattade Johannes honom som en skallig gubbe med yvigt svart skägg samtidigt som Jakob tyckte sig se en ung man med skäggfjun. Bröderna kände sig av förklarliga skäl förvirrade och osäkra på vad de egentligen hade upplevt. Nyckelordet i texten är just osäkerhet som upprepas flera gånger för att beskriva sinnestillståndet efter mötet med Jesus. Kallelsen blir alltså en kallelse till ovisshet och osäkerhet då invanda föreställningar om världen kommer i gungning. Dessutom uppenbarar sig Jesus för de båda bröderna i skiftande gestalt, vilket innebär att varje människa har sin egen subjektiva upplevelse av mötet med det gudomliga. Omvändelseögonblicket skildras i Johannesakterna som ett tillstånd av oro och ovisshet, en beskrivning som kontrasterar starkt mot de kanoniska evangeliernas version där kallelsen är en absolut befallning. För moderna sekulära människor utgör oro och ovisshet snarare ett tecken på autenticitet i upplevelsen.
Det centrala i Johannesakterna är den radikala omvärderingen av påsken som iscensätts i texten. Där berättas att innan Jesus tillfångatogs och fördes till judarnas råd, samlade han lärjungarna omkring sig i Getsemane. Efter att ha uppmanat dem att fatta tag i varandras händer och dansa i ring runt honom började han sjunga en sång.

Nåden dansar.
Jag vill spela flöjt.
Dansa alla. - Amen
Jag vill sjunga sorgesång,
jämra er alla. - Amen.
Åttakretsen lovsjunger med oss. - Amen.
Tolvtalet dansar därovan. - Amen.
Det tillhör alltet att dansa. - Amen.
Den som inte dansar
förstår inte vad som sker. - Amen.

ImageJesus leder här lärjungarna som försångare i en kosmisk helig dans. Åttakretsen och tolvtalet anspelar på himmelsfärerna och zodiaken. Sången och dansen får ersätta nattvarden i syfte att göra lärjungarna delaktiga av Jesu passionshistoria genom extatisk gnosis. Denna dans kan liknas vid de muslimska dervischernas virvlande i extas för att uppnå förening med Allah. Dansen runt den sjungande Jesus blir därför en initiationsrit i den gudomliga verkligheten där hela alltet dansar. Som kuriosa kan nämnas att enligt den senaste teorin om universum, den så kallade supersträngteorin, beskrivs universum just som en kosmisk virvlande dans.

Omvärderingen av nattvarden i Johannesakterna leder som en logisk följd till en omvärdering i gnostisk anda av korsfästelsen. Johannes berättar att han likt de övriga lärjungarna flydde i panik efter Jesu fängslande i Getsemane. Han gömde sig i en grotta på Olivberget där Jesus uppenbarade sig för honom i form av en ljusgestalt samtidigt som korsfästelsen ägde rum på Golgata. I en vision skådade Johannes ett kors av ljus omgivet av en stor folkmassa. Över korset svävade Jesu röst som sa:

Detta kors av ljus kallar jag för er skull än Ordet, Intellektet, Jesus, än Kristus, Dörr, Väg, än Smärta, Sådd, Uppståndelse, än Son, Fader, Helige Ande, än Liv, Sanning, Tro, än Nåd. Det benämns med alla dessa namn med avseende på människor. Men egentligen är det särskiljandet av alla ting och det fasta upplyftandet av ting som är sammansatta av ostadiga delar.

Korsfästelsen har alltså en dubbel betydelse: så som människor uppfattar den och så som den är i sig själv, i sin esoteriska aspekt. Jesus är inte heller den som han anses vara utan en annan okänd. Dessutom är hans lidande inte av det slag som människor tror utan något annat. Korset av ljus representerar ett samlande av det andliga ljus som finns i alla människor och som frigörs genom deras lidande i denna världen. Syftet är inte bara att bli lik Jesus utan att vara Jesus, en theosis eller gudomliggörelse av var och en av oss. Det är föreställningar som färgats av gnostiska och manikeiska tankar.

Korset av ljus är den esoteriska innebörden i den heliga dans som Jesus instiftar under natten till långfredagen. Gnosis genom lidande i världen leder till den kosmiska föreningen med Anthropos major, den Större Människan som är det Levande Logos. Den sanne Jesus blir därför det inkarnerade Ordet som förmedlar gnosis till människorna. Johannes avslutar sin berättelse om korsfästelsen med att konstatera att Jesus är "de inspärrades gud". Korsfästelsen och den heliga dansen blir därmed en befrielseakt som omfattar alla människor då deras andliga ljus förenats med det universella korset av ljus.
En gnostisk påsk är en påsk som bygger på gnosis snarare än på Jesu passionshistoria. Det är en väg till andlig befrielse med Jesus som vägvisare för oss alla som lever inspärrade i egocentricitet och materialism. Den gnostiska kyrkan behöver därför inget prästerskap eller dogmatisk lära eftersom det är en kyrka som finns latent i oss i varje andetag. Detta att var kristen är med teologen Lars Thunbergs ord "en tillblivelseprocess". Världen blir till när vi blir till i anden. Låt oss därför fatta tag i varandras händer och dansa påskens budskap!

Bo Gustavsson

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen