Från Asken Yggdrasils tupp "Gullinkambe" har egentligen menats Gulltopp (emblem för sol-ljus guden Heimdall/Ull) - Tidningen Kulturen

Bonaden från Överhogdal

Essäer om religionen
Verktyg
Typografi

I den nordiska mytologin rytande tuppen Gullinkambe (den med gyllene kam) på toppen av trädet Yggdrasil motsvarar Gulltopp (den guldluggade, den mytiska häst som är Heimdalls emblem), Heimdall som blåser i sin lur Gjallarhornet (det "högt ljudande hornet"). Heimdall har dessutom introducerats som Nordbornas stamfadergud




Tuppen  Gullinkambi

Tuppen Gullinkambi

 

En gåtfull gud med många olikartade funktioner, inte nämnd i fornnordiska kult, men välkänd i fornnordisk mytologi. Namnets etymologi (heim för ”värld”, dallr för ”blomstrande träd”) antyder att Heimdall varit en gudomlig representant för världsträdet, den bland nordliga folk vanliga föreställningen om ett centralt beläget träd som förbinder himlens, jordens och underjordens världar med varandra (se Yggdrasil). Denne världsträdets gud hos cirkumpolära folk, t ex samer, samojeder, tunguser och eskimåer, paralleller i himmelsgudar, sol-och stjärngudar som brukar förbindas med världsträdets topp.
Nordiska gudinnor med tupp

Nordiska gudinnor med tupp

Annons:

Från andra sidan visar Åke Ohlmarks i sin bok "asar, vaner och vidunder" att både Heimdalls namn ("han som bor i blomstrande världsträd" eller helt enkelt "världsglans") och Ulls namn (glänsande) sak samma och de har egentligen varit Nordens ena sol-ljus gud, även har de enats i själva arten av mytiska trädet Yggdrasil som ofta trotts vara idegran och Ydalir (dallrande idegran eller idegrandalar) har varit boning för solguden Ull.

Det låter att mytologiska från uttrycket "Heimdalls huvud heter svärd" egentligen har menats "Heimdalls huvud är brinnandesolen (sanskritiska svar-da, [slaviska svar-og])".

Enligt grekiska myter har Hyperboréas (Nordens) sol-ljus gud det vill säga Ull/Heimdall varit motsvarig med grekernas Apollon, som svan och tupp har varit hans emblem och Apollon flyger med sina svanar till Hyperboréa (Norden).

Heimdall enligt Åke Hultkrantz i ”Vem är vem i nordisk mytologi”:

En gåtfull gud med många olikartade funktioner, inte nämnd i fornnordiska kult, men välkänd i fornnordisk mytologi. Namnets etymologi (heim för ”värld”, dallr för ”blomstrande träd”) antyder att Heimdall varit en gudomlig representant för världsträdet, den bland nordliga folk vanliga föreställningen om ett centralt beläget träd som förbinder himlens, jordens och underjordens världar med varandra (se Yggdrasil). Denne världsträdets gud hos cirkumpolära folk, t ex samer, samojeder, tunguser och eskimåer, paralleller i himmelsgudar, sol-och stjärngudar som brukar förbindas med världsträdets topp.

Heimdall har påtaglig karaktär av himmelsgud. Han kallas ”den vite asen” av Snorre, han är heligt och mäktigt, han bor i Himinbjörg (”himmelsbergen”) invid Bifrost (regnbågsbron, möjligen vintergatan som hos andra folk uppfattas som identisk med världsträdet), han vakar ständigt över världen (det sägs att han söver mindre än en fågel), han ser dag och natt ett hundratal mil bort, och han hör gräset växa. Förknippningen med världsträdet-världspelaren framgår tydligt av binamnet Hallinskide (”framåtlutande stav”).

Det kan också nämnas att Heimdall utpekas som både gudarnas och människornas fader, han född som en son till Oden av nio mödrar som alla är systrar. Det synes utgöra de nio världensplan som världsträdet löper igenom. (Talet nio återkommer ofta som heligt tal i nordisk hedendom och sibirisk kosmologi).

Eftersom Heimdall är en mycket komplicerad gud har flera andra tolkningar också föreslagits, men den här anförda är den enda som fångar in hans väsentliga drag och som dessutom kan sättas in i ett vidare religionsetnografiskt sammanhang.

Enligt Snorre är Heimdall gudarnas väktare som särskilt vaktar Bifrost mot bergresarna. Han är utomordentlig skyddsvakt eftersom han är en så vidunderlig syn- och hörselförmåga (att han hör gräset växa på marken är ett motiv som åter kommer i folksagorna), och eftersom han är så vaken. När Ragnarök stundar blåser Heimdall i sin lur, Gjallarhornet, så att det hörs i alla världar. Vid den sluta slutstriden mellan gudar och kaosmakter, kämpar Heimdall mot Loke, och båda faller för varandra.

Heimdall är eljest mest känd från sången om Rig, en eddadikt med tydliga iriska inslag. Här kallas han för Rig, en irisk benämning på kungen. Det berättas hur guden i tidernas morgon vandrar omkring och besöker några hem. Han lägrar kvinnorna och avlar med dem söner om sedan blir stamfäder för tre samhällsklasserna och alla sentida släktled. ”Hören mig alla heliga släkten, Heimdalls söner” inleder sierskan dikten Voluspa. Heimdall står alltså för den sociala ordningen, som i sin tur är en återspegling av den kosmiska. ”Han är den mest kosmiska av alla asar”, heter det i en text.

Heimdall ståtar bl. a med binamnet Gullintanne, ”den guldtandade”, och hans häst är Gulltopp, ”den guldluggade”. Båda namnen anknyter till guden karaktär av himmels- och solgud. Baggen är hans heliga djur.

Källor
Völuspà (pe), Rigstula (pe), Flatöboken, Snorres Edda.

 

 

Javad Mofrad

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen