Surya. En kvinna i solen och hennes skugga - Tidningen Kulturen

Surya or the Sun God, Konark Foto Raveesh Vyas

Essäer om religionen
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Ett förlag i Bombay har givit ut indiska legender, sagor och mytologi i tunna häften med enkla bilder och lättillgänglig engelsk text. Jag fann denna berättelse bland annat, till hälften glömt, i mitt förråd.




Hon rättar sig efter mannen. Hon blir en skugga. Hon tänker men hon talar inte. Hon reagerar men i tysthet. Hon har behov, önskningar, drömmar, men visar dem inte. Hon visar inte sitt rätta jag, om hon ens förstår att hon har något.

Annons:

Sanjna är dotter till Vishwakarma, universums arkitekt. Hon leker varje dag i solen, utan att påverkas av dess hetta.

-Hon verkar älska Surya (solen)! Kommenterar fadern.

När flickan vuxit upp, frågar han henne, om hon vill gifta sig med Solen. Och, oh ja, det är ju precis det hon önskar.

På Vishwakarmas frieri för dotterns räkning svarar Surya ja, med förtjusning.

Bröllopet äger rum enligt hinduisk ceremoniel, varefter Surya för sin brud till det himmelska palatset. Sanjna älskade sitt nya hem, och kände sig helt tillfreds.

Snart föddes en son. Han fick namnet Manu. (kan översättas ”Människa.”)

Nu kom himmelens alla heliga för att välsigna barnet och spå hans framtid. Han skulle komma att bli den visaste bland alla visa.

Föräldrarna var stolta över sitt lysande barn.

Plötsligt en sommar förändrades allt

Solen lyste med förödande kraft. Sanjna bländades och skyggade när Surya bad henne komma närmare. Hur hon än försökte, kunde hon inte hålla upp ögonen i hans närvaro. Nu tappade Surya tålamodet och blev arg. Sanjna fortsatte att skygga och bad sin make att förlåta henne. Hon kunde bara inte se på honom.

Straffet lät inte vänta på sig. Eftersom hon stängde sina ögon för solen, allt livs upprätthållare, skulle den son hon nu väntade bli Yama, dödsguden.

Sanjna fortsätter att darra inför sin make, något som ytterligare förstärker hans vrede. Han förklarar för sin skräckslagna hustru, att hon också kommer att föda en dotter, Yamuna, som skall vara lika obalanserad som sin mor.

Förgäves ber Sanjna om nåd, men Surya lämnar henne, omsvept av mörker.

Barnen föds som förutspått. Deras mor fruktar sin son ”den förskräcklige” och tröstar sin hjälplösa dotter.

Medan hon planerar sin flykt undan maken och undrar över hur det skall gå för barnen, finner hon sin skugga, Chhaya. Skuggan stiger upp ur en damm.

Skuggan blir nu övertygad om att hon skall låtsas vara Sanjna och närma sig solen, som inte kan rå på henne.

Berättelsens symbolik är stark och tydlig

När kvinnan inte kan leva på mannens villkor sänder hon honom sin skugga (Chhaya). Hennes eget jag söker sig tillbaka, till kosmos arkitekt, det sanna ursprunget. Men där finns ingen räddning. Fadern/arkitekten talar om för henne att kvinnans plats är hos mannen. För att överleva delar hon sig, och tar löfte av skuggan att inte avslöja hemligheten.

Skuggan vill emellertid snart vara den verkliga hustrun. När hon föder en son, svalnar intresset för de barn hon skulle ta hand om, enligt överenskommelsen med Sanjna. I stället för kärlek ger hon dem spö och behandlar dem illa. Hon får ytterligare en dotter och en son. Hon behandlar dem med stor kärlek, medan hon fortsätter att förolämpa och misshandla Sanjnas barn. Detta avslöjar henne. Hon kan inte vara den riktiga modern, som aldrig skulle behandla sina barn på det viset.

Under tiden lämnar Sanjna föräldrahemmet och går ut i skogen

Eftersom hon inte kan se på Surya, itan att bländas, förvandlar hon sig till ett sto. På så vis kommer ingen att kunna hitta henne.

Surya anar inte oråd, och accepterar skuggan som sin hustru. Hon ber om förlåtelse och får till svar, att han redan förlåtit henne. ”Om jag bara vetat”, svarar hon.

Barnen avslöjar den falska modern. Den olyckliga dottern till Sanjna önskar att hon var moderlös, medan skuggans piska viner över henne.

Manu, Sanjnas lysande äldste son, skyddar sin syster, medan skuggan uttalar sina förbannelser över honom. Yama – dödens gud – avslöjar bedrägeriet.

Surya inser att barnen har rätt. Skuggan måste vara en bedragerska. Konfronterad av sin make kan hon inte annat än bekänna. Hon är Sanjnas skugga, och förklarar sammanhanget. Hon var sänd av Sanjna, som önskade att hennes barn skulle bli omhändertagna.

Sökande efter Sanjna beger sig Suryja till Vishwakarma, som förklarar att hon, för att undgå solens hetta, förvandlat sig till ett sto. Surya anhåller då Vishwakarma att han skall minska strålglansen. Bönen bifalles, och några av strålarna tas bort.

När de hör talas om ett pratande sto, förstår de, att detta måste vara Sanjna. De finner henne, och ber att hon skall bli sig själv igen.

Enligt sagan förenas snart Sanjna med sin Skugga, och de lever alla med sina barn i lycklig förening med Surya.

Ja, detta kan låta som en urgammal indisk version av bonusfamiljens vedermödor. Vi har ju haft det också i västvärlden, och kan t.ex. känna igen Askungens problem med styvmodern.

Det jag finner intressant här är att det är kvinnans egen skugga som låtsas vara den riktiga hustrun. Komplikationen blir både tydligare och snårigare.

Vem är, egentligen, kvinnan som lever med mannen?

Kvinnan tiger

Hon rättar sig efter mannen. Hon blir en skugga. Hon tänker men hon talar inte. Hon reagerar men i tysthet. Hon har behov, önskningar, drömmar, men visar dem inte. Hon visar inte sitt rätta jag, om hon ens förstår att hon har något.

Jag fann berättelsen om Surya i ett seriemagasin, som verkar skrivet för barn, men det var nog inte avsikten. Omslaget upplyser om att historien är hämtad ur Markandeya Purana, som anses vara en av Vedaskrifternas äldsta texter.

Det lilla häftet för tankarna till indisk folkbildning. Visserligen på engelska, men jag gissar att avsikten är att göra indier bekanta med den egna kulturens sagor och myter, efter århundraden av kolonialt inflytande, där Sheakespeare och Bibeln ofta kom före Vedas och andra texter på sanskrit. Framställningen är enkel, med pratbubblor och ganska grova teckningar i färg, utan vidare finess.

Historien berättar om kvinnors komplicerade tillvaro

Vår värld har ställts i ordning av män för män. Sagan är onekligen indisk, och för många tankar till indiska kvinnors situation. Samtidigt är dess allmängiltighet häpnadsväckande. Dess psykologi kan utan vidare tillämpas på förhållanden i Europa under senare århundraden, inte minst i Sverige. Den lojala hustrun utan egna krav var länge idealet. Hon försörjdes av mannen, hade sällan yrkesutbildning, försvarade hans tilltag och skrattade åt hans mer eller mindre roliga skämt. För att överleva skapade många kvinnor en levande skugga, med hemliga dagböcker, outtalade tankar, poesi i byrålådan.

Berättelsen utgår från mannen/solen, tillvarons centrum. Han skapar rädsla eller trygghet. Han delar ut straff och belöning.

I berättelsen om Surya och Sanjna försonas personerna. Han går med på att inte briljera fullt lika mycket, kvinnan lever i harmoni med sin skugga och barnen mår bra.

Till detta förhåller jag mig tveeggat

Liksom till Trollflöjten, som avslutas med att Pamina gifter sig, försonas med sin far och uppfattar modern som ond och manipulativ.

”Äktenskapets apoteos”, som en kvinna uttryckte det med entusiasm. Trots att hennes man bedrog henne och hon, sedermera, begärde skilsmässa ur en omöjlig situation.

Det är svårt att genomskåda den värld där vi lever och de villkor som skapas. Mycket mer finns att säga om politik, kungamakt, tvegifte, månggifte, brudköp, harem, prostitution, kyskhetsbälte och allt möjligt som använts, utvecklats för manlig kontroll och kvinnors undergivenhet.

Mycket – det mesta? har redan sagts och kommer säkerligen att sägas igen.

Ibland undrar jag hur det kan ligga till i dessa ämnen på andra planeter. Det lär ju finnas sådana med eventuella förutsättningar för mänskligt liv. Men det lär vara långt borta. Mycket långt borta. I andra solsystem. Med deras solgudar?

 

 

 

 

 

 

 

Annakarin Svedberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen