De samiska språken/dialekterna på kolahalvön - Tidningen Kulturen

Essäer
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Vi hedrar minnet av språkförskaren Leif Rantala som gick urtiden för två år sedan med en artikel om det samiska språket.



Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557.

Man brukar säga att det finns (eller har funnits) följande samiska språk eller dialekter på Kolahalvön (räknat från väst till öst):

1. Notozerosamiskan (på nordsamiska njuohttejávresámegiella). Detta språk talades t.o.m. slutet av 1930-talet kring sjön Notozero och folket bodde grannar med Suenjelsamerna, som 1920 hamnade under finskt styre och efter andra världskriget överflyttade till Sevettijärvi- och Nellimområdet. I dag bor Notozerosamerna främst i byn Verhne-Tulomsk (på finska Ylä-Tuloma) på vägen mellan finska gränsen och Murmansk. Antalet personer som talar språket är högst 20-30 personer. Man brukar ofta kalla detta språk för skoltsamiska. Det finns inget skriftspråk för detta språk. Före revolutionen besöktes dessa samer av många finländska forskare.

2. Kildinsamiskan (på nordsam. gielddasámegiella). Detta är i dag samernas huvudspråk på Kolahalvön och språket talas främst i Kolasamernas ”huvudstad” Lovozero. Skriftspråket grundar sig på detta språk och ortografin (kyrilliska bokstäver) är från 1980-talet. Tidigare talades kildinsamiska också på norra kusten, men dessa byar tvångsevakuerades på 1960-talet och invånarna hamnade främst i Lovozero, men också i de stora städerna Murmansk, Olenegorsk och Apatity. Det har utkommit ca 40 läroböcker på detta språk och kanske 15 skönlitterära böcker, ofta tryckta i Norge och med parallelltext på nordsamiska. Antalet kildinsamiska talare är ca 600 personer. De finska skoltsamerna kan umgås med kildinsamerna utan några som helst svårigheter.

3. Akkalasamiskan (på nordsam. áhkkilsámegilla) är egentligen utdöd eftersom den sista talaren dog i december 2003 (Maria Sergina). Akkalasamerna bodde i byn med samma namn, som låg på stranden av den stora Imandrasjön. De tvångsförflyttades 1937-1938 ca 4 mil västerut till den då finsktalande byn Jona. Deras antal var då 68 personer. Så småningom blandade de sig med finnarna, ryssarna och andra folkslag och språket tynade bort. Det finns ingen litteratur på detta språk, endast några vetenskapliga texter.

4. Tersamiskan (på nordsam. darjjesámegiella) är nära utdöende eftersom språket talas av ca 12 personer idag. Före andra världskriget levde tersamerna på östra och norra kusten av Kolahalvön, men i dag bor de sista tersamerna i flottbasen Gremiha och i Murmansk stad. Språket är rätt så dåligt utforskat då den sista seriösa språkforskare som besökte tersamerna var i Jokanga, som då var deras centralort, år 1914. Jokanga tömdes också på folk 1964 och av den stora byn finns idag nästan ingenting kvar. I ryska texter kallas tersamerna för Jokangasamer och språket för ”jokangasamiska”. Det finns vara en del vetenskapliga texter utgivna på tersamiska. Den finska språkforskaren T. I. Itkonen besökte som sista utländska forskare tersamerna år 1914. Bland de ryska forskarna har Kert besökt dem.

5. Utdöda språk

5a. Hirvasjärvisamiskan talades i början av 1900-talet av ca 50 personer väster om akkalasamerna. De blev deporterade till Archangelskområdet 1937-1938 och s.g.s. alla omkom. Det finns inga språkprov upptecknade på detta språk, men det räknas som en undergrupp till skoltsamiskan.

5b. Muotkasamiskan talades av ett okänt antal personer, som bodde på norra kusten mellan Murmansk och norska gränsen. De deporterades 1937-1940 och många hamnade bland Notozerosamerna, vilket gjorde att Muotkaspråket gick upp i notozerosamiskan.

5c. Filmanskan var ett nordsamiskt språk, som talades av lutherska sjösamer som bodde på kusten mellan Kolafjorden och Fiskarhalvön. Deras antal på 1930-talet var några tiotals personer. Under Stalins utrensningar försvann denna grupp totalt och det finns heller inga texter på detta språk.

Den äldsta ordförteckningen på samiska som någonsin har utkommit är en lista med 95 kolasamiska ord och uttryck, som en engelsk sjöman nedtecknade efter det han lidit skeppsbrott utanför den norra kusten. Detta hände år 1557. Ordlistan utgavs år 1599 av Richard Hakluyt i hans bok The Principal Navigations. Följande person, som utgav kolasamiska texter var språkforskaren A, I. Sjögren, som 1828 utgav bönen Fader vår på fyra samiska språk. Bland dem var samiskan från Semiostrof, d.v.s. kildinsamiskan och Notozero-samiskan. Kyrkoherden i Utsjoki indelade år 1829 Kolasamerna i tre grupper. Hans indelning stämmer i stora drag än i dag.

Den första egentliga boken på kolasamiska utkom år 1878 och det var en översättning av kapitlen 1-28 av Matteus-evangeliet. Översättningen var gjord av den finska språkforskaren Arvid Genetz, som reste omkring på Kolahalvön 1878. Kapitlen 1-22 är översatta till kildinsamiska och 23-28 till akkalasamiska. Texten är skriven med kyrilliska bokstäver.

Leif Rantala

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen