MusikKonsert: The Soundtrack of Our Lives + Caviare Days - Tidningen Kulturen




Musikkritik
Verktyg
Typografi

TSOOL: Väckelsemöte för de redan troende

Ebbot Lundberg, pastor i en ständigt växande cock rock-församling. Foto: Carl AbrahamssonThe Soundtrack of Our Lives + Caviare Days
Debaser Medis, Stockholm

Rocken lever och har onekligen hälsan i Sverige. Ständigt nya generationer söker sig framåt genom att gå bakåt och filtrera rockhistorien. Ibland kan det bli riktigt intressant. En afton på Debaser Medis med knoppande Caviare Days och ständigt blommande The Soundtrack of Our Lives var ett sådant intressant möte mellan tradition och förnyelse. Resultatet blev en massiv dos av 60- och 70-tals-inspiration omstöpt för ständigt nya adepter av färgglad upplysning och manglande gitarrer.

Caviare Days var en riktigt angenäm överraskning. Systrarna Maja och Lina Westin och deras ensemble har fått uppmärksamhet innan de ens kommit igång ordentligt. Jag kan förstå varför. Inte bara var de sockersöta och skönsjungande. Hela intrycket var ett av ett osannolikt lyckat möte mellan Jefferson Airplane och CBGBs-scenen i New York ca 1980.

De svängde mellan kraftfulla sångstämmor och aggressiv psykedelisk gitarr medan trummor, keyboards och fiol hetsade på. Det var hårt och mjukt på samma gång och systrarna pendlade mellan blyga tamburindanser och spontana go-go-försök. Det kommer att gå bra för dem.

The Soundtrack of Our Lives är en svensk rockinstitution som metodiskt arbetat sig fram som folkkära stadionrockare. Det spelar ingen roll om "stadion" utgörs av Ullevi eller av klubbar som Debaser Medis: de rockar och de rockar högt och tajt som få andra i Sverige - eller någon annanstans.

Efter inledande "Jehovah Sunrise", som naturligtvis direkt fick igång publiken, öste de på ur hit-hinken - självklart för att marknadsföra samlingsplattan "Golden Greats No. 1". "Still aging", "Firmament vacation", "Confrontation camp", och "Bigtime" tryckte på och publiken tryckte tillbaka. Det handlade här inte om blasé rutin utan alltid om ren spelglädje - trots att de måste spelat dessa låtar några miljoner gånger.

Om det började publikflörtande och ömsesidigt högljutt massivt, blev det ännu mer av den varan halvvägs. När "Instant Repeater '99", "Thrill me" och "Second life replay" fortsatte basunera ut rockhistoriens alla riff och poser, med Ian Persson och Mattias Bärjed som i trans, kanaliserande de elektriska gitarrsfärernas alla andar i komposit, kändes det nästan som för mycket. Men det räckte med bara några riff till och några fenomenala TSOOL-låtar låtar till för stänga av hjärnans resonerande. Totalt här och nu och en oförfalskad kärlek till högljudd rock'n'roll. Det räcker långt.

I "Lifeline" var Ebbot Lundberg i sitt monumentalt underhållande esse. Efter att ha öst på med sin imposanta kroppshydda och starka röst i en timme lugnade han nu ned allt med sin ömsinta lilla kärleksförklaring. Jag tror alla i publiken kände sig träffade, oavsett kön eller läggning. För mig handlade låten där och då mycket om just förhållandet mellan TSOOL och deras publik. Det verkade hursomhelst som att resten av publiken också tolkade det så.

Och sedan då? "Mantra Slider" såklart. Grädde på moset! Icing on the cake! 666 milligram Rolling Stones intravenöst i sex energifyllda "cock rockers" utan bromsar. Killen framför mig dansade spastiskt och skuggboxades på samma gång, med ett flin över hela ansiktet. Han förstod mycket väl vad TSOOL går ut på.

I extranumret "The Passover" bjöd TSOOL upp Caviare Days på scen för att förgylla allt ytterligare, men det stannade inte där. Folk i alla åldrar hoppade upp på scenen och dansade och sjöng med i ren extas. Jag fick plötsligt en vision av att jag befann mig i Jönköping i någon frikyrka, där en pastor talade i tungor och församlingen levde ut all sin uppdämda sexualitet i orgiastiska konvulsioner. Men här handlade det tack och lov inte om kollekt, skuld och synd. Här handlade det om en positiv masspsykos i dyrkandet av fenomenal "cock rock" av finaste märke. Pastor Ebbot Lundberg förkunnade det psykedeliska gitarrsolots helande kraft för den redan troende men ack så saliga församlingen och känslan var, faktiskt, totalt gudomlig.

Carl Abrahamsson

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Victor Lindgrens film Kometen är som enda svenska kortfilm uttagen till tävlan på Berlins filmfestival i sektionen Berlinale Shorts. Kometen är en tolkning av författare Melker Garays novell med samma titel. Victor Lindgren har skrivit manus till filmen och skådespelare Abdi Aziis har varit viktig för arbetet med gestaltningen.
Kometen är producerad av Therese Högberg på Bautafilm AB i samproduktion med Melker Garay/MBG International AB. Med stöd av Film i Västerbotten. Victor Lindgren tävlade senast på Berlin filmfestival 2013 där han prisades med en Teddy Award för den uppmärksammade kortfilmen Ta av mig med Jaana Bringlöv Ekspong och Björn Elgerd. Kometen får sin premiär i svenska programmet på Göteborgs filmfestival (27 januari – 8 februari) där omkring 60 nya svenska kortfilmer premiärvisas
Berlin filmfestival 2017 pågår mellan 9-19 februari.
Läs mer...

Konst. I en av de vanligast förekommande representationerna av natur, den populära
och underhållande naturfilmen på TV grundläggs våra föreställningar kring vad
som är naturligt, det vill säga, var gränsen mellan natur och kultur ska gå. Det
finns med andra ord inga objektiva avbildningar av natur, bara tolkningar, vilka
är beroende av historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Lars Brunström har alltid lekt och överskridit dessa konstruktioner och gränser med sitt mekaniska menageri av “naturtrogna djur”, i ett slags transliknande rörelsemönster, så långt man kan komma ifrån dagens actionskapande naturfiktioner på TV. Och nu har Lars Brunström kommit till den kanske minst älskade djurarten, nekrofager (asätare), fullmatade med våra kulturellt betingade, negativa föreställningar kring asätarens girighet och tjuvaktighet, samtidigt som dessa, i våra ögon, smutsiga spejare är naturens största renhållningsarbetare.
Vernissage – fredagen den 13 januari kl 17-20 Utställningen pågår t.o.m. 5 februari
TEGEN2 – öppettider: fre-sön 12 – 17 Bjurholmsg. 9b, Stockholm, T-bana Skanstull
Läs mer...

Musik. ETER Festival är en tolvtimmars upplevelse som har premiär på Mejeriet på fredag! Från klockan tre på eftermiddagen fylls huset med experimentell musik, synthloppis, workshops i musikproduktion och en hel del elektronik-nörderi för att sedan övergå i klubb fram till klockan tre på natten. Det är fri entré under hela dagen och en bra bit in på kvällen.
Det bjuds på ett sprudlande program med allt från melankolisk electronica till ljudmåleri med Sveriges enda Soundpainting-grupp. Festivalen lyfter fram lokala musikakter och kulturaktörer och genomförs i samarbete konsttidskriften Little Finger, med stöd från Vinterlund. Mejeriet STORA SÖDERGATAN 64 | 223 23 LUND | 046-13 13 47 WWW.KULTURMEJERIET.SE
Läs mer...

Media.
En tänkande talkshow med Eric Schüldt Idévärlden är programmet där kloka människor lägger pannan i djupa veck och går till botten med de stora frågorna. Ordentligt. Tre tänkare vrider och vänder på ett ämne under en timme med start söndag 15 januari kl.20.00 i SVT2.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts