MusikKonsert: The Soundtrack of Our Lives + Caviare Days - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Musikkritik
Verktyg
Typografi

TSOOL: Väckelsemöte för de redan troende

Ebbot Lundberg, pastor i en ständigt växande cock rock-församling. Foto: Carl AbrahamssonThe Soundtrack of Our Lives + Caviare Days
Debaser Medis, Stockholm

Rocken lever och har onekligen hälsan i Sverige. Ständigt nya generationer söker sig framåt genom att gå bakåt och filtrera rockhistorien. Ibland kan det bli riktigt intressant. En afton på Debaser Medis med knoppande Caviare Days och ständigt blommande The Soundtrack of Our Lives var ett sådant intressant möte mellan tradition och förnyelse. Resultatet blev en massiv dos av 60- och 70-tals-inspiration omstöpt för ständigt nya adepter av färgglad upplysning och manglande gitarrer.

Caviare Days var en riktigt angenäm överraskning. Systrarna Maja och Lina Westin och deras ensemble har fått uppmärksamhet innan de ens kommit igång ordentligt. Jag kan förstå varför. Inte bara var de sockersöta och skönsjungande. Hela intrycket var ett av ett osannolikt lyckat möte mellan Jefferson Airplane och CBGBs-scenen i New York ca 1980.

De svängde mellan kraftfulla sångstämmor och aggressiv psykedelisk gitarr medan trummor, keyboards och fiol hetsade på. Det var hårt och mjukt på samma gång och systrarna pendlade mellan blyga tamburindanser och spontana go-go-försök. Det kommer att gå bra för dem.

Annons:
The Soundtrack of Our Lives är en svensk rockinstitution som metodiskt arbetat sig fram som folkkära stadionrockare. Det spelar ingen roll om "stadion" utgörs av Ullevi eller av klubbar som Debaser Medis: de rockar och de rockar högt och tajt som få andra i Sverige - eller någon annanstans.

Efter inledande "Jehovah Sunrise", som naturligtvis direkt fick igång publiken, öste de på ur hit-hinken - självklart för att marknadsföra samlingsplattan "Golden Greats No. 1". "Still aging", "Firmament vacation", "Confrontation camp", och "Bigtime" tryckte på och publiken tryckte tillbaka. Det handlade här inte om blasé rutin utan alltid om ren spelglädje - trots att de måste spelat dessa låtar några miljoner gånger.

Om det började publikflörtande och ömsesidigt högljutt massivt, blev det ännu mer av den varan halvvägs. När "Instant Repeater '99", "Thrill me" och "Second life replay" fortsatte basunera ut rockhistoriens alla riff och poser, med Ian Persson och Mattias Bärjed som i trans, kanaliserande de elektriska gitarrsfärernas alla andar i komposit, kändes det nästan som för mycket. Men det räckte med bara några riff till och några fenomenala TSOOL-låtar låtar till för stänga av hjärnans resonerande. Totalt här och nu och en oförfalskad kärlek till högljudd rock'n'roll. Det räcker långt.

I "Lifeline" var Ebbot Lundberg i sitt monumentalt underhållande esse. Efter att ha öst på med sin imposanta kroppshydda och starka röst i en timme lugnade han nu ned allt med sin ömsinta lilla kärleksförklaring. Jag tror alla i publiken kände sig träffade, oavsett kön eller läggning. För mig handlade låten där och då mycket om just förhållandet mellan TSOOL och deras publik. Det verkade hursomhelst som att resten av publiken också tolkade det så.

Och sedan då? "Mantra Slider" såklart. Grädde på moset! Icing on the cake! 666 milligram Rolling Stones intravenöst i sex energifyllda "cock rockers" utan bromsar. Killen framför mig dansade spastiskt och skuggboxades på samma gång, med ett flin över hela ansiktet. Han förstod mycket väl vad TSOOL går ut på.

I extranumret "The Passover" bjöd TSOOL upp Caviare Days på scen för att förgylla allt ytterligare, men det stannade inte där. Folk i alla åldrar hoppade upp på scenen och dansade och sjöng med i ren extas. Jag fick plötsligt en vision av att jag befann mig i Jönköping i någon frikyrka, där en pastor talade i tungor och församlingen levde ut all sin uppdämda sexualitet i orgiastiska konvulsioner. Men här handlade det tack och lov inte om kollekt, skuld och synd. Här handlade det om en positiv masspsykos i dyrkandet av fenomenal "cock rock" av finaste märke. Pastor Ebbot Lundberg förkunnade det psykedeliska gitarrsolots helande kraft för den redan troende men ack så saliga församlingen och känslan var, faktiskt, totalt gudomlig.

Carl Abrahamsson

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Litteratur. Den syrisk-libanesiske poeten Adonis tilldelas 2016 års Stig Dagermanpris
”för ett författarskap där lidelsen för den arabiska poesin bortom religion och politiska strömningar blottlägger diktkonstens frigörande väsen.”
Läs mer...

Inrikes. Alla barn mellan tre och fem år i Robertsfors får i veckan se en föreställning med kompani Giraff. Kompaniet består av två cirkusartister från Stockholm. Nästa vecka får samma åldersgrupp i Vilhelmina uppleva kultur. Barnen får se en färgstark dansföreställning av den professionella gruppen Big Wind från Göteborg. En vecka senare är Big Wind i Dorotea. Det är nio kommuner i Västerbotten som under våren och hösten får ta del av en pilotsatsning för förskolor som Kulturrådet bekostar. Tio miljoner kronor ur Skapande skola-bidraget har avsatts för förskolan i kommuner som har långa avstånd till professionell scenkonst. Förutom föreställningarna för barnen får också förskolans personal handledning av artisterna och det ges även en familjeföreställning i kommunen. Turnén arrangeras av Danscentrum och Teatercentrum. Förutom Västerbottens kommuner får även små barn i fem kommuner i Norrbotten och fyra i Östergötland föreställningar med dans, cirkus, teater eller musik
Läs mer...

Litteratur. Författaren Göran Palm är död. Han avled stilla idag bland sina närmaste. Han blev 85 år.
Läs mer...

Konst. Den 21–24 april kommer performancescenen Red Spot att visa ny, innovativ performance av konstnärer från hela världen. Red Spot är Supermarkets programpunkt som visar det senaste inom samtida performance på den internationella konstscenen. Först ut i år är ”Jam Cardell” där hemliga gäster bjuder på en spelning tillsammans med Jan Cardells musikaliska skulpturer. Red Spot får även besök av ljudkonstnärerna Ann Rosén och Sofia Härdig från Fylkingen. De kommer att framföra ”Sound Performance” respektive ”LIVE SENTENCES”, två genreöverskridande ljudperformance. På scenen ser vi även Katherine Nolan från det irländska galleriet MART Gallery, och Dorinel Marc håller en performanceworkshop där besökare är välkomna att delta. Dorinels workshop pågår fortlöpande den 21–24 april. Den experimentella plattformen Weld kommer också till Supermarket med en förhandsvisning av Weld Companys föreställning ”Phoenix” i koreografi av Rebecka Stillman som visas på Dansens Hus den 28 och 29 april. Vid sidan av det kommer en hel del annat att hända ute i själva utställningen. Till exempel ser vi performancekonstnärerna Joakim Stampe och Chuyia Chia från Göteborg framträda på olika platser i och utanför mässan. Performancegalleriet Galeria Racjez från Polen kommer att omvandla sitt utställningsbås till en interaktiv performanceutställning, och Grafik i Väst i samarbete med Grafiska Sällskapet presenterar verket ”Printmaking as Performance”. Den 24 april uppmärksammas Fashion Revolution Day över hela världen, som samma dag kommer att besöka Supermarket och visa ett performanceverk av den svenska designern Amandah Andersson. Fashion Revolution Day arbetar för hållbar utveckling inom modeindustrin. Ovan är endast ett litet urval av vad som finns att se på årets Red Spot. Programmet uppdateras kontinuerligt med nya performance och annat, på www.supermarketartfair.com
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen


Cron Job Starts