Musikfestival: Summerburst Göteborg 2017 - Tidningen Kulturen




foto Marcelo Torquato

Musikkritik
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Wildstylez publik studsar med en fot bakom den andra och små sparkar framåt vid den lilla Orion-scenen, passande nog omgiven av rostiga containers på höjden. Lite hiphop gung och rap kommer in i en av låtarna och det är roligt att se att även genren hardstyles DJs kan tänja på gränserna.
Det rustika ounz ounz ounz påminner om rötterna till den här numera stora folkrörelsen House. Kala beats, svarta kläder och tillbaka till ursprunget.




Den nya dansreligionen har sina egna regler och prästerskap. Längre in i ceremonin med många varma strålkastare mot oss på publiken som gör att vi plötsligt ser varandra igen och basen pumpar bakifrån så att det känns som att min huva mot det lätta regnet är ett högtalarmembran i nacken.
foto Marcelo Torquato

foto Marcelo Torquato

Men det är också den del av det stora stora Summerburst som är subkulturellt och rått. Resten är väldigt vackert och välproducerat.

Av 31 akter är det symptomatiskt 5 kvinnliga och underligt nog skriver inte arrangörerna vilket land artisterna kommer ifrån. Det är helt ointressant, eftersom det är en global värld. Om man är en vit man... Bristen på kvinnor är inte alarmerande i publiken iallafall, det är ganska jämn fördelning. Krewella från USA är den systerduo vars electromusik jag uppskattar mest.

Stora scenen i hjärtat av Gamla Ullevi är ett altare, där en liten liten DJ skapar musik i en kaskad av eld med perfekta rökringar mot den svarta himlen efter att eldpuffen släcks, serpentiner som blåser åt alla håll och ljud med enorma 3D-animationer med alla färger du kan tänka dig. En massiv upplevelse, men kanske framförallt en social fest där man frågar varandra saker, kramas och ler. 

Nytt för i år är en liveartist och jag kommer in mitt i Zara Larssons set med ett helt band. Det blir ingen succé, hon känns väldigt liten och musiken når inte riktigt fram. Det är mest scendräkten, en vit bodysuit med höga slitsar på sidorna, som imponerar.

Dimitri Vegas och Like Mike, fredagens näst sista på stora scenen hittar en rolig tråd i mitt i alla samplade kända låtar. Vårt sällskap börjar dansa grekisk folkdans till de traditionella tonerna som han spelar mot bakgrund av en grekisk staty som får mig att tänka på historien och gudarna. Både artisterna och publiken på Summerburst är gudomliga i sin glada framtidstro och vackra i sina unga kroppar, med hela livet framför sig. Själv är jag långt över medelålders i detta sammanhang, men känner mig ändå hemma. Det är nutid och det är helt okej att gå omkring i både Pokemondräkt och bar överkropp eller cosplay. 

Tiësto går på när natten blivit mörkast möjligt i en svensk sommar. Även om han är den som lockat mig mest att komma hit är setet lugnare än vanligt och jag dansar inte så intensivt utan mitt gäng hamnar i en diskussion om livet med en kille som visar sig vara snickare som brukar ladda länge för sådana här tillfällen. Han försöker få oss med på efterfest för natten är ung och Ullevi stänger.

Raglar hem i säng med värkande ben. Lördag kväll spelar Radical Redemption på Orionscenen och samma hardstyle house fans som var där igår är kvar. Med svarta spets stayups och hotpants och stora tatueringar och killarna utan tröja med sprayad solbränna några av dem. Morotsfärgade muskler. Texten är fantastisk: "Pussycat open op your bag of crisps" om och om igen... Sedan laddar de om publiken genom att be oss att sätta oss på marken, även de dansande vakterna i lysgula jackor sätter sig lydigt för att sedan flyga upp i en studsande snabb industriell rytm.

Eric Prydz kommer därefter och det är mer fängslande mångfacetterade beats tillsammans med ljus som öppnar scenen ovanifrån. 

Den nya dansreligionen har sina egna regler och prästerskap. Längre in i ceremonin med många varma strålkastare mot oss på publiken som gör att vi plötsligt ser varandra igen och basen pumpar bakifrån så att det känns som att min huva mot det lätta regnet är ett högtalarmembran i nacken.

Till sist Steve Agnello, tidigare en del av Swedish House Mafia, som går upp på altaret och låter en gospelpredikant tala om för oss med sin starka karismatiska röst att det är vi själva som bestämmer vad vi ska ta med oss vidare i livet. Det är bara vi själva som kan bestämma att lägga besvikelser bakom oss och bli nya människor. Blixtrande energi genomsyrar hans framträdande och både Michael Jackson och Cher får stå för odödliga vocals i kompositionerna. En Summerburst är komplett med en jättegod vildsvinskebab i magen och väldigt trötta fötter som matchar leendet.

 

 

Lena Torquato Lidén

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts