Musik: Evan Parker & Joe McPhee; What/If/They Both Could Fly - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Musikkritik
Verktyg
Typografi

Vänskapligt gnabb och lyhörd eftertanke

De kan flyga, de är inte rädda!Evan Parker & Joe McPhee
What/If/They Both Could Fly
Rune Grammofon

Varken Evan Parker eller Joe McPhee är obekanta med duoformatet. Parker har, för att bara plocka ut en personlig favorit bland hans samarbeten, några skivor tillsammans med gitarristen Derek Bailey i sin diskografi, medan McPhee har haft en viss förkärlek för att samarbeta med basister. Även om deras vägar har korsats flera gånger genom åren, har de bara en regelrätt duoskiva bakom sig, 2000 års ”Chicago Tenor Duets”. Den här gången har McPhee bytt tenorsaxen mot ficktrumpet och sopransax, medan Parker håller fast vid tenoren. Timbreskillnaderna berikar, men det är inte det enda skälet till att ”What/If/They Both Could Fly” är en bättre skiva än den nog så fina ”Chicago Tenor Duets”.

Båda skivorna är som samtal, ibland tjattrigt upplivade, ibland mer frågande, forskande. Men på ”What/If/They Both Could Fly” – inspelad under jazzfestivalen i Kongsberg, Norge 2012 – är den musikaliska meningsbyggnaden utförligare och mer komplex, och debattörerna är tydligare i sina formuleringar. Uttryckt mer koncist med en annan vokabulär, så är samspelet mellan McPhee och Parker tätare här. Spelet är mer emfatiskt utan att chansera till ett halsstarrigt käbbel. Möjligen att de kostar på sig ett vänskapligt gnabbande ibland, vänner emellan, men de har alltid nära till eftertanke och lyhörd improvisation.

Annons:

På ”Chicago Tenor Duets” fick jag en känsla av att de liksom väjde för varandra, inte vågade tala riktigt fritt, men allt sådant är borta här. Kanske har det göra med åldern, att de idag spelar med åldermannens vishet – McPhee är äldst med sina 73 år, Parker är ”minstingen” med sina 68. Vigören är emellertid fortfarande ungdomlig. Nu ska man naturligtvis inte stirra sig blind på musikernas ålder, men jag kan ändå inte låta bli att notera den då jag gläds åt människor som i sin ålderdom är lika pigga och vaket nyfikna, lika sprittigt alerta som någonsin för. Det är bara en av anledningarna att glädjas åt ”What/If/They Both Could Fly”.

Duoformen kräver mycket av deltagarna – i en större sättning kan man ju alltid falla tillbaka mot flera medmusiker som kan täcka upp om man hamnar utanför spåret på ett eller annat vis. Duon är mer utelämnande, mer avslöjande, och ett lyckat resultat förutsätter en kombination av nu-känsla och framförhållning. Evan Parker och Joe McPhee har bägge. Skivtiteln är onödigt ödmjuk – båda kan flyga högt och graciöst, på egen hand och med varandras hjälp.

Peter Sjöblom

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Konst. Ur Drömmarnas värld Gudrun Edel på galleri Carlslund.
30 juli-7 augusti kl. 11-16
Vernissage lördagen den 30 juli kl. 11-16 på Galleri Carlslunds Gård, Steninge Kyrkby
0708 743270 www.carlslundgard.se

Läs mer...

Musik. Basisten Mai Agan tilldelas Alice Babs Jazzstipendium 2016 på 50 000 kronor. Stipendiet, som delas ut för trettonde gången, överlämnas vid en konsert på Skansen måndag den 11 juli.
Läs mer...

Gemensamhet. Tidningen Kulturens medarbetare och min vän Birgitta Milits har avlidit. Redaktionen och vänner saknar henne oerhört. Hon vilar bredvid hennes make Alex. Lieve ti sia la terra.
Guido Zeccola
Läs mer...

Musik. Kungl. Musikaliska akademien har utökat sin krets med nio nya ledamöter. Vid torsdagens sammankomst invaldes fyra svenska och fem utländska ledamöter. De nya svenska ledamöterna är tonsättaren Britta Byström, professor Hans Davidsson, kompositören och musikern Svante Henryson och dirigenten Patrik Ringborg. Utländska ledamöter blev operasångerskan Renée Fleming, violinisten Janine Jansen, cellisten Yo-Yo Ma, kompositören och musikern Marilyn Mazur samt pianisten och dirigenten Christian Zacharias.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen