Musik: Evan Parker & Joe McPhee; What/If/They Both Could Fly - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Musikkritik
Verktyg
Typografi

Vänskapligt gnabb och lyhörd eftertanke

De kan flyga, de är inte rädda!Evan Parker & Joe McPhee
What/If/They Both Could Fly
Rune Grammofon

Varken Evan Parker eller Joe McPhee är obekanta med duoformatet. Parker har, för att bara plocka ut en personlig favorit bland hans samarbeten, några skivor tillsammans med gitarristen Derek Bailey i sin diskografi, medan McPhee har haft en viss förkärlek för att samarbeta med basister. Även om deras vägar har korsats flera gånger genom åren, har de bara en regelrätt duoskiva bakom sig, 2000 års ”Chicago Tenor Duets”. Den här gången har McPhee bytt tenorsaxen mot ficktrumpet och sopransax, medan Parker håller fast vid tenoren. Timbreskillnaderna berikar, men det är inte det enda skälet till att ”What/If/They Both Could Fly” är en bättre skiva än den nog så fina ”Chicago Tenor Duets”.

Båda skivorna är som samtal, ibland tjattrigt upplivade, ibland mer frågande, forskande. Men på ”What/If/They Both Could Fly” – inspelad under jazzfestivalen i Kongsberg, Norge 2012 – är den musikaliska meningsbyggnaden utförligare och mer komplex, och debattörerna är tydligare i sina formuleringar. Uttryckt mer koncist med en annan vokabulär, så är samspelet mellan McPhee och Parker tätare här. Spelet är mer emfatiskt utan att chansera till ett halsstarrigt käbbel. Möjligen att de kostar på sig ett vänskapligt gnabbande ibland, vänner emellan, men de har alltid nära till eftertanke och lyhörd improvisation.

Annons:

På ”Chicago Tenor Duets” fick jag en känsla av att de liksom väjde för varandra, inte vågade tala riktigt fritt, men allt sådant är borta här. Kanske har det göra med åldern, att de idag spelar med åldermannens vishet – McPhee är äldst med sina 73 år, Parker är ”minstingen” med sina 68. Vigören är emellertid fortfarande ungdomlig. Nu ska man naturligtvis inte stirra sig blind på musikernas ålder, men jag kan ändå inte låta bli att notera den då jag gläds åt människor som i sin ålderdom är lika pigga och vaket nyfikna, lika sprittigt alerta som någonsin för. Det är bara en av anledningarna att glädjas åt ”What/If/They Both Could Fly”.

Duoformen kräver mycket av deltagarna – i en större sättning kan man ju alltid falla tillbaka mot flera medmusiker som kan täcka upp om man hamnar utanför spåret på ett eller annat vis. Duon är mer utelämnande, mer avslöjande, och ett lyckat resultat förutsätter en kombination av nu-känsla och framförhållning. Evan Parker och Joe McPhee har bägge. Skivtiteln är onödigt ödmjuk – båda kan flyga högt och graciöst, på egen hand och med varandras hjälp.

Peter Sjöblom

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Konst. Lördag den 24 september öppnar Ljus och stillhet – skandinavisk konst kring sekelskiftet 1900 på Musée Toulouse-Lautrec i Albi. Utställningen består av några av de främsta exemplen på skandinaviskt måleri från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, alla utlånade från Nationalmuseum. Bland konstnärerna märks Carl Larsson, Anders Zorn, Hanna Pauli, Vilhelm Hammershøi, Fanny Brate m fl
Läs mer...

Litteratur. Svenska PEN tilldelar 2016 års Tucholskypris till den turkiska författaren Aslı Erdoğan.
Motiveringen lyder: ”För ett nyskapande författarskap där språket självt strävar efter att bryta upp de alltför små sanningarnas fängelse.” Aslı Erdoğan, född 1967 i Istanbul, är en turkisk författare och människorättsaktivist. Hon räknas till den turkiska samtidslitteraturens främsta namn. Erdoğan väjer sällan för de tabulagda ämnena. Hon är ett av den unga, samtida turkiska litteraturens främsta och mest kontroversiella namn, som aldrig slutat skriva om kurdernas rättigheter, det armeniska folkmordet, våld mot kvinnor eller tortyren i turkiska fängelser. Hon romandebuterade 1994; fyra år senare fick hon sitt stora genombrott med romanen Staden i den röda kappan. Erdoğan har skrivit noveller, romaner samt essäer, krönikor och artiklar för stora turkiska tidningar och hon har även gjort sig känd som förkämpe för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiker både i Turkiet och utomlands har hyllat Erdoğans verk och hennes böcker har översatts till ett dussintal språk. Hon har tre böcker utgivna i svensk översättning på Rámus
Läs mer...

Inrikes. Den 30 september går Ung på Pride av stapeln på Kulturhuset Klossen. Ansvarig för arrangemanget, som är en del av Umeå Pride, är Sverok Västerbotten. Huset fylls för en kväll med massor av olika aktiviteter, allt från tv-spel till poetry slam-workshops, som är tänkta att locka unga Pride-firare.
Eftersom grundtanken är att erbjuda ett alternativt, alkoholfritt firande för de som inte kan eller vill fira på krogen kommer dj-kollektivet Vasagatan att spela och alkoholfria drinkar att erbjudas för de som vill dansa i sann Pride-anda. Kvällen, som främst riktar sig till ungdomar och är en del av Pride-firandet, startar klockan 19 och håller på till midnatt. Vissa av aktiviteterna är drop-in och pågår under hela kvällen medan andra är kortare arrangemang – gemensamt är att allt är gratis och fritt att prova på för vem som helst.
Läs mer...

Media. Expo är dubbelt nominerade till det svenska Publishingpriset för tidskriften Expo och publikationen Stängda dörrar. - Det är väldet roligt att vårt arbete uppmärksammas på det här sättet, säger Daniel Poohl, VD på Stiftelsen Expo.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen


Cron Job Starts