Musik: Spunk; Das Wohltemperierte Spunk - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Musikkritik
Verktyg
Typografi

Inga begränsningar, bara möjligheter

The sky isn't the limitSpunk
Das Wohltemperierte Spunk
Rune Grammofon

Med ett så omfångsrikt verk som ”Das Wohltemperierte Spunk” är antalet ingångar snudd på oändligt. Förmodligen skulle man kunna skriva om hela musikhistorien, med alla dess vindlingar, schatteringar och uttrycksformer med enbart den som utgångspunkt. Fast så ”enbart” är det ju nu inte – sex CD-skivor, fyllda till bristningsgränsen. På sätt och vis innehåller den all musik som finns, och all musik som ännu inte är gjord. Allt handlar om vilken infallsvinkel man väljer.

Man kan börja med den mest naiva frågan: Är det här musik?

Fast: Är den frågan så naiv, egentligen? Vad kännetecknar musik? Vad krävs för att musik ska bli musik? Finns det överhuvudtaget några fundamentala kriterier, eller räcker det med att den som organiserar ljudet (om vi nu ska utgå från det allt annat än självklart giltiga påstående att musik är ”organiserat ljud”) säger att det är hon eller han gör är just musik? Ligger musiken i den hörandes uppfattning om ljuden i verkligheten runtomkring? Kan en tom vägkorsning med tickande trafikljus i natten vara musik om lyssnaren uppfattar det som det, trots att det inte finns någon musikalisk intention bakom ljudet? Slumpmusiken, hur ska man förhålla sig till den?

Om man ser musik som en serie toner, finns det då några särskilda parametrar beträffande tonlängd? Är John Cages ”As Slow as Possible”, med sin speltid på planerade 639 år, musik? Är all musik tillsammans egentligen ett enda gigantiskt, oöverskådligt verk?

Annons:

I jämförelse med Cages svåröverträffbara verklängd är ”Das Wohltemperierte Spunk” närmast en singel. Det som nu finns dokumenterat på de sex skivorna spelades in under tolv år, med början en minut över tolv den 1 januari 2001. Sista delen av verket framfördes elva år, elva månader och elva minuter senare. Varje år på en given tidpunkt träffades kvartetten Spunk (Kristin Andersen, trumpet och flöjt, Lene Grenager, cello, Maja Ratkje, röst, violin, munspel, dragspel, theremin med mera, samt Hild Sofie Tagjord, valthorn med mera) för att improvisera över en bordun på en given ton. Tonföljden man använde är den samma som i Anton Weberns Stråkkvartett, opus 28, den med det så kallade BACH-motivet. Redan där finns det utblickar mot allsköns musik; alla som någonsin använt BACH-motivet (med tonerna B, A, C och H i följd i ett verk) finns indirekt med i ”Das Wohltemperierte Spunk”. (Redan boxens titel är ju för övrigt en tydlig blinkning till J.S. Bach.) Man anar naturligtvis tolvtonskompositörerna, liksom La Monte Young och personerna i hans krets. Diamanda Galás. John Cage. Phill Niblock. AMM rentav, och deras många avknoppningar. Och så vidare. ”Das Wohltemperierte Spunk” har så många kontaktytor mot musikhistorien att ja, man kan faktiskt säga att den rymmer all musik som har gjorts, antingen som tydliga (oavsiktliga?) referenser, eller som tunna trådar som löper genom hela musikhistorien. I det avseendet är sex CD inte särskilt mycket. Snarare en väldigt kompakt representation av musikhistorien.

Varje CD är uppdelad på två stycken, två droner utifrån var sin ton. Det ger en sällan skådad möjlighet att genom såväl känsla som intellekt studera varje enskild tons specifika karaktär. Spunk försitter inte chansen att noga observera tonernas egenskaper, genom unisona klanger, genom övertonernas samspel, genom gnissel, genom röst kontra instrument, genom instrument mot instrument i frekvensernas fascinerande interferens. Variationen är oändlig och ger upphov till ett överflöd av intryck. ”Das Wohltemperierte Spunk” är allt annat än enformig; den lär oss, i den mån vi inte redan visste det, att varje ton har sin egen imminenta kvalitet, och Spunks metoder att ta tillvara denna kvalitet är... hänförande.

Därför kan man också tala om ”Das Wohltemperierte Spunk” som en serie tillstånd, och där kommer parallellen till Phill Niblock väl till pass. Nu är Spunk visserligen en mer improvisatoriskt vildvuxen musikentitet än den minutiöse Niblock, men bägge utnyttjar de psykologiska aspekterna av musiken väl. För att uttrycka det utan försök till omsvep: Det händer saker i skallen när man lyssnar på ”Das Wohltemperierte Spunk”.

En plötslig tanke: Kan ”Das Wohltemperierte Spunk” lära oss någonting om vår egen musikaliska våglängd? Har vi alla en särskild ton som är intimt förknippad med våra kroppar eller psyken? Någon frekvens som är ”vår egen”? Man skulle kunna tänka sig en parafras på det älskande parets egen signaturmelodi - ”Hör! De spelar vår låt!”. Istället: ”Hör! De spelar min ton!”. Bara ett infall. Ett bland många som Spunk ger upphov till.

Det är helt orimligt att i en recension, hur lång den än är, ta ett samlat grepp på ”Das Wohltemperierte Spunk”. Som jag skrev inledningsvis; antalet ingångar till den är oändligt. Samma gäller för antalet utgångar – vem man är på andra sidan lyssningen är omöjligt att avgöra på förhand, eller ens under tiden. Allt beror på vad man är villig att investera i lyssnandet, hur stor del av sig själv man är beredd att offra till musikens förmån. Dessutom skiftar det för varje gång, allt beroende på stämning, dagsform och situation. Därför är ”Das Wohltemperierte Spunk” musik helt utan begränsningar, med bara möjligheter.

Tolv toner. Sex CD-skivor. I en tid när ”skivor inte säljer” kan det tyckas vara ett rent kamikazeprojekt. Å andra sidan är det en utgåva med obegränsad livslängd. För som sagt, i ”Das Wohltemperierte Spunk” finns all musik. Den tar inte slut. Allt är en fråga om dig själv. Hos Spunk finns allt. Den ger allt du kan ta emot. ”The sky's the limit” heter det. Men Spunk går längre än så.

Peter Sjöblom

 

 

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Litteratur. Den syrisk-libanesiske poeten Adonis tilldelas 2016 års Stig Dagermanpris
”för ett författarskap där lidelsen för den arabiska poesin bortom religion och politiska strömningar blottlägger diktkonstens frigörande väsen.”
Läs mer...

Inrikes. Alla barn mellan tre och fem år i Robertsfors får i veckan se en föreställning med kompani Giraff. Kompaniet består av två cirkusartister från Stockholm. Nästa vecka får samma åldersgrupp i Vilhelmina uppleva kultur. Barnen får se en färgstark dansföreställning av den professionella gruppen Big Wind från Göteborg. En vecka senare är Big Wind i Dorotea. Det är nio kommuner i Västerbotten som under våren och hösten får ta del av en pilotsatsning för förskolor som Kulturrådet bekostar. Tio miljoner kronor ur Skapande skola-bidraget har avsatts för förskolan i kommuner som har långa avstånd till professionell scenkonst. Förutom föreställningarna för barnen får också förskolans personal handledning av artisterna och det ges även en familjeföreställning i kommunen. Turnén arrangeras av Danscentrum och Teatercentrum. Förutom Västerbottens kommuner får även små barn i fem kommuner i Norrbotten och fyra i Östergötland föreställningar med dans, cirkus, teater eller musik
Läs mer...

Litteratur. Författaren Göran Palm är död. Han avled stilla idag bland sina närmaste. Han blev 85 år.
Läs mer...

Konst. Den 21–24 april kommer performancescenen Red Spot att visa ny, innovativ performance av konstnärer från hela världen. Red Spot är Supermarkets programpunkt som visar det senaste inom samtida performance på den internationella konstscenen. Först ut i år är ”Jam Cardell” där hemliga gäster bjuder på en spelning tillsammans med Jan Cardells musikaliska skulpturer. Red Spot får även besök av ljudkonstnärerna Ann Rosén och Sofia Härdig från Fylkingen. De kommer att framföra ”Sound Performance” respektive ”LIVE SENTENCES”, två genreöverskridande ljudperformance. På scenen ser vi även Katherine Nolan från det irländska galleriet MART Gallery, och Dorinel Marc håller en performanceworkshop där besökare är välkomna att delta. Dorinels workshop pågår fortlöpande den 21–24 april. Den experimentella plattformen Weld kommer också till Supermarket med en förhandsvisning av Weld Companys föreställning ”Phoenix” i koreografi av Rebecka Stillman som visas på Dansens Hus den 28 och 29 april. Vid sidan av det kommer en hel del annat att hända ute i själva utställningen. Till exempel ser vi performancekonstnärerna Joakim Stampe och Chuyia Chia från Göteborg framträda på olika platser i och utanför mässan. Performancegalleriet Galeria Racjez från Polen kommer att omvandla sitt utställningsbås till en interaktiv performanceutställning, och Grafik i Väst i samarbete med Grafiska Sällskapet presenterar verket ”Printmaking as Performance”. Den 24 april uppmärksammas Fashion Revolution Day över hela världen, som samma dag kommer att besöka Supermarket och visa ett performanceverk av den svenska designern Amandah Andersson. Fashion Revolution Day arbetar för hållbar utveckling inom modeindustrin. Ovan är endast ett litet urval av vad som finns att se på årets Red Spot. Programmet uppdateras kontinuerligt med nya performance och annat, på www.supermarketartfair.com
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen