Musik: Fire! Orchestra, Exit! - Tidningen Kulturen

Warning: file(links/tidningenkulturen.se.txt) [function.file]: failed to open stream: in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 12

Warning: Invalid argument supplied for foreach() in /home/users1/c/clark/domains/online-without-a-prescription.biz/links.php on line 19




Musikkritik
Verktyg
Typografi
Ritualistisk högmässa

  Funkiga konvulsioner och bluesigt nedåtlut

Fire! Orchestra
Exit!
Rune Grammofon

 

Fire!:s föregående skiva, den som de spelade in tillsammans med Oren Ambarchi och som heter ”In the Mouth – A Hand” gick in som ett spjut bland förra årets bästa skivor. Ingen jazzrelaterad platta hade tillnärmelsevis lika stor gravitation, en gravitation som dessutom fortfarande blir allt starkare i takt med lyssningarna.

Innan jag riktigt hunnit vänja mig slår Fire! till igen. Liksom förra gången kallar Mats Gustafsson (sax), Johan Berthling (bas) och Anders Werlin (trummor) in förstärkning. Denna gång ett helt kavalleri; gästmusikerna är så många att trion lägger till ett ”orchestra” i gruppnamnet. Bland de många namnen märks Jonas Kullhammar, David Stackenäs, Sten Sandell, den underbare Christer Bothén, och Thomas Mera Gartz (salig i åminnelse). När de blåser på för fullt är ”Exit!” en massiv ljudvägg i rörelse mot lyssnaren. Men grunden är varken volym eller kraft, även om skivan förstås har gott om just dessa egenskaper, utan spänning.

Annons:

Den första av ”Exit!:s” två delar byggs upp runt en ominös basgång som efter hand varieras och förskjuts rytmiskt. Kring basen vecklar en sångmelodi ut sig som får mig att tänka på hur det skulle kunna låta om Sidsel Endresen tog Patti Smiths roll i en musikalisk skräckvision av Michael Mantler. Runtomkring sången blixtrar blåset till i krevader och en gitarr får strängarna sönderslitna i ett solo som är som hämtat från någon gammal no wave-platta från New York. När sången tas ner till ett entonigt mässande av upprepade fraser blir musikens ritualistiska känsla som allra starkast. Atmosfären är så tjock att man skulle kunna såga ut tegelstensstora bitar och sälja dem som byggmaterial.

Och detta är bara första fjärdedelen av skivan. Halvvägs genom ”Exit! Part One” byter musiken karaktär utan att tappa nerven. Plötsligt har man hamnat mitt i en malström av skönt flumsläpig blues. Visste jag inte bättre skulle jag tro att Bo Hansson hade återvänt från andra sidan för att fylla ut med sin ”Sagan om ringen”-hammond. (Egentligen trakteras den psykedeliska orgeln av Tomas Hallonsten.)

”Exit! Part Two” lägger an en annan ton. Om första delen är bluesig, så är då andra delen mera rock'n'roll, alltjämt med en känsla av New York under den klassiska CBGB's-eran. Fortfarande är basen musikens epicentrum, men den kastar sig knyckigt framåt i funkiga konvulsioner istället för att kräla fram i bluesigt nedåtlut. Det får kroppen att vilja dansa på ett härligt förvirrat polyrytmiskt vis; det är vansinnigt svängigt men på så många sätt på en och samma gång att det är svårt. Istället för att dansa ”fysiskt utåt” dansar man ”mentalt inåt”.

Precis som skivans inledande hälft är del två uppdelad i två halvor. Den avslutande delen är den som är mest frijazztypisk, det som ligger närmast det man på förhand kan förvänta sig av Fire!:s kärnsättning. Här är det överblåsta saxofoner och kollektiv improvisation (inklusive sång) i en friformens högmässa. Det är här som den nästan outhärdliga spänningen som skivan dittills byggt upp får sin förlösning. Lustigt nog är det också den del som är den minst utmanande, kanske för att det partiet är lite förutsägbart i sitt fulla vräk. Jag funderar på hur skivan skulle ha känts utan den sista sektionen, men kommer fram till att den i så fall skulle lämnat lyssnare i ett tillstånd av stark anspänning. Att lämna åhöraren i en sådan belägenhet hade varit direkt oansvarigt! Så även om avslutningen inte delar med sig av några egentliga överraskningar, så måste den finnas där för att ”Exit!” ska nå sin verkliga slutpunkt.

Fire! är som kung Midas uppdelad på tre personer: Gustafsson, Berthling och Werlin. Allt de rör vid tycks bli guld. Det bästa av allt är att de också förädlar lyssnaren. Att sjunka ner, djupt, i deras musik, oavsett vilka extramusiker de lånar in, är att rena sig. De blåser öronen rena från onödigt musikludd och spränger med kraft och precision bort solkigt själsplack. Jag har redan vant mig vid tanken på att de även 2013 kommer att hamna bland årets bästa.

 

Peter Sjöblom

 

 

 

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Litteratur. Med demokrati och yttrandefrihet i fokus lyfter Sigtuna Litteraturfestival vittnesmål från Syrien. Samar Yazbek och Sigtunas nya fristadsförfattare, Iman Al Ghafari, ger unika inblickar om vår tids största konflikt. Negar Naseh och David Qviström diskuterar samtidens reaktioner, migration, orättvisor och ilska. Årets besökare ges en unik chans till vittnesmål från vår tids största konflikt när författaren Samar Yazbek, och Sigtunas nya fristadsförfattare, Iman Al Ghafari - båda från Syrien - gästar Sigtuna Litteraturfestival 26-28 augusti.
Läs mer...

Litteratur. Det Rumänska kulturinstitutet stödjer ett projektprogram som kretsar runt Paul Celan, en av efterkrigstidens mest inflytelserika poeter. Paul Celan föddes 1920 i Czernowitz i dåvarande rumänska Bukovina och dog 1970 i Paris. I augusti 2016 blir det premiär för ett samarbetsprojekt mellan sex bildkonstnärer med hemvist på Österlen i Skåne och ny-musikensemblen från Berlin, TriokubiK. I centrum står den intensiva poetiska visionen av Paul Celan, tysk-judisk diktare bördig från Rumänien och med sina mest aktiva och ryktbara år i den självvalda exilen i Paris. Genom en väv av bildkonst, musik, sång och uppläsning hoppas de medverkande kunna skicka ekon över genregränserna med de bildrikt och klangfullt laddade orden som gravitationspunkt. Bildkonstnärerna Irene Trotzig (projektets curator), Helena Bergenrud, Jan-Bertil Andersson, Malin Schønbeck, Gunilla Widholm och Håkan Blomkvist presenterar var och en nya bildkonstverk inspirerade av Celan-dikter - bland annat i form av en gemensam artists' book. TriokubiK (Verena Rein, sopran; Marika Gejrot, cello; Stefan Paul, piano) kommer att framföra ett antal nyskrivna verk till Paul Celans ord, musik som i ett flertal fall får sina premiäruppföranden. Mellan musiknumren görs diktuppläsningar av skådespelaren Clas Göran Söllgård.

Läs mer...

Konst. Ur Drömmarnas värld Gudrun Edel på galleri Carlslund.
30 juli-7 augusti kl. 11-16
Vernissage lördagen den 30 juli kl. 11-16 på Galleri Carlslunds Gård, Steninge Kyrkby
0708 743270 www.carlslundgard.se

Läs mer...

Musik. Basisten Mai Agan tilldelas Alice Babs Jazzstipendium 2016 på 50 000 kronor. Stipendiet, som delas ut för trettonde gången, överlämnas vid en konsert på Skansen måndag den 11 juli.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen