Musik:Fire! with Oren Ambarchi In The Mouth – A Hand - Tidningen Kulturen




Musikkritik
Verktyg
Typografi

 Inåt och utåt är samma sak.Synestetisk sensation

Fire! with Oren Ambarchi
In The Mouth – A Hand
Rune Grammofon

Mats Gustafsson är en superstjärna på områden som till sin natur inte tillåter några superstjärnor. Varken frijazzen eller avantgardet är tillräckligt stora fält för att någon ska kunna växa sig så stor att det är meningsfullt att ta till uppumpade ord som ”super” och ”stjärna”. Men han tillhör dem som inte skyr några sammanhang som intresserar honom, och därför kan man se hans namn figurera tillsammans med andra, mer allmänt gångbara namn som Sonic Youth och Nomads varför han är betydligt mer känd än många andra inom samma gebit. Det här är både på gott och ont; å ena sidan kan både frijazzen och den svårbestämt experimentella musiken behöva någon som tar musiken ut ur exklusivitetens ombonade lekstugor för att den ska få syre, å andra sidan pratar vi om musik som är så obskyr att om en person når längre än andra är det lätt att den personen kommer att dominera hela scenen. Jag känner ibland att det är precis det som hänt Mats Gustafsson, och att många andra bredvid honom inte riktigt får plats. Men det är ju inte Gustafssons fel, utan snarare medias oförmögenhet att hantera mångfalden.

Sedan går det nu inte att komma ifrån att Mats Gustafsson är något väldigt speciellt. Visst har han en del mindre lyckade insatser bakom sig vilket är lätt att förstå när man ser hans mycket omfattande diskografi – med så många skivor är det oundvikligt att vissa kvalitativa skiktningar förekommer. Men sådant är lätt att ha överseende med om man betänker konstellationer som exempelvis AALY Trio och The Thing. Och Fire!.

”In the Mouth – A Hand” är tredje gången gillt för denna trio som skivan till ära är utökad med australiensiske gitarristen Oren Ambarchi, en i sig produktiv artist med erfarenhet av åtskilliga samarbeten med andra artister. Tillsammans med Gustafsson, Johan Berthling på bas och trummisen Andreas Werliin skapar Ambarchi ett musikaliskt monster som föga bekymrar sig för vilken stil det hör hemma i. Älskvärda stilar som noise, jazz och psykedelia tvingas av inspirationens extrema temperaturer till en lika oemotsäglig som oemotståndlig legering. Om kraft vore en genre skulle jag nog vilja placera ”In the Mouth – A Hand” där. För kraftfullt är det. Är man rädd om livhanken bör man inte stå i vägen. Det är bättre att haka på och följa med. Energin som frigörs är snudd på ofattbar. Spelar man tillräckligt högt kan den lysa upp en hel aula.

Det här är ingen musik som tänker efter före. Ingen musik som artigt ber om lov. Den kör på, i full karuda, rakt fram. Svänger vägen skiter Fire! i det. För dem finns bara spikrakt framåt. Det betyder nu inte att ”In the Mouth – A Hand” är finesslös, men det är Fire! som definierar finessen. Den finns i den elektronik och det lätt överstyrda Fender Rhodes som Mats Gustafsson trakterar som komplement till sin saxofon. Den finns där i Berthlings manande bas som lyckas vara både intrikat och avväpnande enkel på samma gång. I Werliins synkoper som kan vara lika lätta som dun och oresonligt tunga, båda med samma intuitiva precision. Den finns i hur Ambarchis utformar sina metallhårda sjok av närmast övernaturliga gitarrklanger – tänk er en Robert Fripp utan intellektuella ursäkter eller en Richard Pinhas med kraftigare överarmar.

Jag vill inte prata om musiken i termer som låtar, utan hellre som tillstånd. Tillstånd som får all den tid de behöver för att utvecklas så att ingen potential lämnas outnyttjad. Ibland trevar musikerna en stund, liksom för att känna in om de befinner sig i samma sfär, och sedan när de är överens om att deras utgångspunkter är tillräckligt samstämmiga bär det av tills individernas medvetande lösts upp och blivit ett och samma: musik. Referensen till psykedelia är med andra ord inte alls så långsökt som det i förstone kan verka.

Om man nu inte vill ta det hela ett steg till och beskriva musiken som synestetisk, och därmed kanske komma närmare sanningen. Med dess många lager av klang och emotioner är den rent taktil, den är full av färger, dofter och förnimmelser där sinnena skär varandras vägar i sällsynta koordinater. ”In the Mouth – A Hand” är ett ljudande skådespel som intar alla sinnen. Oavsett hur många man anser dem vara. Det är musik som både går utanför och djupt inuti musik, musiker och lyssnare. Om ordet inte vore så futtigt och otillräckligt skulle man kunna kalla skivan för en sensation.

Peter Sjöblom

 

 

 

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Film. Victor Lindgrens film Kometen är som enda svenska kortfilm uttagen till tävlan på Berlins filmfestival i sektionen Berlinale Shorts. Kometen är en tolkning av författare Melker Garays novell med samma titel. Victor Lindgren har skrivit manus till filmen och skådespelare Abdi Aziis har varit viktig för arbetet med gestaltningen.
Kometen är producerad av Therese Högberg på Bautafilm AB i samproduktion med Melker Garay/MBG International AB. Med stöd av Film i Västerbotten. Victor Lindgren tävlade senast på Berlin filmfestival 2013 där han prisades med en Teddy Award för den uppmärksammade kortfilmen Ta av mig med Jaana Bringlöv Ekspong och Björn Elgerd. Kometen får sin premiär i svenska programmet på Göteborgs filmfestival (27 januari – 8 februari) där omkring 60 nya svenska kortfilmer premiärvisas
Berlin filmfestival 2017 pågår mellan 9-19 februari.
Läs mer...

Konst. I en av de vanligast förekommande representationerna av natur, den populära
och underhållande naturfilmen på TV grundläggs våra föreställningar kring vad
som är naturligt, det vill säga, var gränsen mellan natur och kultur ska gå. Det
finns med andra ord inga objektiva avbildningar av natur, bara tolkningar, vilka
är beroende av historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Lars Brunström har alltid lekt och överskridit dessa konstruktioner och gränser med sitt mekaniska menageri av “naturtrogna djur”, i ett slags transliknande rörelsemönster, så långt man kan komma ifrån dagens actionskapande naturfiktioner på TV. Och nu har Lars Brunström kommit till den kanske minst älskade djurarten, nekrofager (asätare), fullmatade med våra kulturellt betingade, negativa föreställningar kring asätarens girighet och tjuvaktighet, samtidigt som dessa, i våra ögon, smutsiga spejare är naturens största renhållningsarbetare.
Vernissage – fredagen den 13 januari kl 17-20 Utställningen pågår t.o.m. 5 februari
TEGEN2 – öppettider: fre-sön 12 – 17 Bjurholmsg. 9b, Stockholm, T-bana Skanstull
Läs mer...

Musik. ETER Festival är en tolvtimmars upplevelse som har premiär på Mejeriet på fredag! Från klockan tre på eftermiddagen fylls huset med experimentell musik, synthloppis, workshops i musikproduktion och en hel del elektronik-nörderi för att sedan övergå i klubb fram till klockan tre på natten. Det är fri entré under hela dagen och en bra bit in på kvällen.
Det bjuds på ett sprudlande program med allt från melankolisk electronica till ljudmåleri med Sveriges enda Soundpainting-grupp. Festivalen lyfter fram lokala musikakter och kulturaktörer och genomförs i samarbete konsttidskriften Little Finger, med stöd från Vinterlund. Mejeriet STORA SÖDERGATAN 64 | 223 23 LUND | 046-13 13 47 WWW.KULTURMEJERIET.SE
Läs mer...

Media.
En tänkande talkshow med Eric Schüldt Idévärlden är programmet där kloka människor lägger pannan i djupa veck och går till botten med de stora frågorna. Ordentligt. Tre tänkare vrider och vänder på ett ämne under en timme med start söndag 15 januari kl.20.00 i SVT2.
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts