Musikens porträtt - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Musikens porträtt

Därigenom må min kreativitet brinna i mig tills endast aska återstår.Jag är tonsättare. Just nu har jag en paralyserande och skoningslös skrivkramp. Kreativitet är en naturkraft, och som alla naturkrafter har den en inneboende potential att orsaka stor förödelse. Vad händer när skapandet blir ett ok, en ohälsosam besatthet? Kreativitet kan ge dig oanade höjder, men likväl driva dig in i en plötslig och oerhörd avgrund. Jag har försökt få klarhet i vad som egentligen händer när det plötsligt tar stopp.

Igår fick jag en idè. En bra idè tänder en glöd inom mig, en glöd som är osläckbar innan den sätts i ett sammanhang, sedd ur perspektivet av ett annat humör, eller en annan dag. Denna glöd kan antända bränslet som sänder mig svävande på odödliga vindar, men den för med sig något hotfullt brådskande; likt en skogsbrand kan den snabbt och obönhörligen expandera bortom mänsklig kontroll. Därigenom må min kreativitet brinna i mig tills endast aska återstår.

Så jag värdesätter denna glöd, med reserverad försiktighet; jag finner dess beroendeframkallande tendenser skräckinjagande. Idéer kan slå rot, växa sig starka och slutligen regera över mig.

Läs mer...

Arvo Pärt, tonsättareLördagen den 20 oktober var det första gången som Arvo Pärts musik framfördes i Mexiko City, och det utav Estlands Filharmoniska Kammarkör och Tallins Kammarorkester under ledning av Tõnu Kaljuste, i närvaro av kompositören själv. Platsen var närmare bestämt Palacio de Bellas Artes som påbörjades av President Porfirio Díaz i Art nouveau och Art decó stil under ledning av den italienske arkitekten Adamo Boari.

Agustín Gutiérrez Canet, Mexikos ambassadör i Finland, sidoackrediterad till Estland, Lettland och Litauen, hade för ett och ett halvt år sedan tagit i kontakt med arrangörerna för Festival Internacional Cervantino i Guanajuato i syfte att utverka en inbjudan till Arvo Pärt att delta i just denna festival. Med erhållet stöd dels av festivalarrangörerna och dels av CONACULTA (motsvarande Sveriges Kulturråd), samt Estlands utrikesdepartement, kunde Ambassadör Agustín Gutiérrez Canet närma sig Arvo Pärt, och resten är historia.

Läs mer...

Conlon Nancarrow 1987Den 27 oktober i år hade Conlon Nancarrow (1912-1997) fyllt 100 år. Den här texten är dels skriven för att hedra hans musikaliska gärning och dels ett försök till att presentera ett av 1900-talets mest unika musikaliska sinnen. Detta porträtt bör samtidigt ses som en enklare introduktion till hans musik: Musikern och skribenten Johan Jutterström fokuserar på verken för självspelande piano som utgör nästan tre fjärdedelar av hans verkkatalog; en produktion som totalt sett uppgår till blygsamma fem timmars musik. Men som via sin särart, nyskapande karaktär och gedigna genomförande skapade ett oefterhärmligt uttryck som omöjligen kan kringgås när man diskuterar utvecklingen av vår nutida konstmusik under 1900-talet. 

"My essential concern, whether you can analyze it or not, is emotional; there's an impact that I try to achieve by these means." Nancarrow stod på flera sätt i utkanten av både jazzen och den klassiska musiktraditionen som föregick honom. Ändå har han definitivt varit med att forma musiktraditionen och har på samma gång även spelat en stor roll för efterkommande kompositörer:

”This music is the greatest discovery since Webern and Ives… something great and important for all music history! His music is so utterly original, enjoyable, perfectly constructed, but at the same time emotional… for me it’s the best music of any composer living today.” - György Ligeti

“The stuff is fantastic; there are a few albums of it. If you've never heard it, you've got to hear it – it'll kill you. Some of it sounds like ragtime that's totally bionic." - Frank Zappa

Läs mer...

Maria Anna Nannerl Mozart av Franz Joseph DeglePå Nationalmuseum i Stockholm visas sedan i slutet av september en utställning om kvinnliga konstnärer i Frankrike och Sverige mellan 1750 och 1860. Den 18 maj 2012 hade en film om ”Nannerl Mozarts syster” premiär i regi av René Féret. Filmen skildrar familjen Mozarts liv, deras framgångar och motgångar, glädjeämnen, sorg, rädslor och bekymmer. Nannerl, som hela livet stod i skuggan av sin yngre bror, står i centrum. Medan lillebror Mozart drillas hårt i sin musikaliska genialitet tvingas storasyster att lägga band på sig.

Samhällsklimatet tillät ingen kvinna att på allvar odla sina musikaliska eller konstnärliga talanger. För kvinnor ur de övre samhällsskikten ingick konstnärlig undervisning i uppfostran; att kunna teckna, måla och brodera sågs som bevis på bildning och själslig förfining, men för att få ställa ut sina alster, få medlemskap i akademier eller konsertera behövdes inflytelserika mäns påverkan.

Såväl utställningen på Nationalmuseum som René Férets film handlar om under vilka förutsättningar kvinnor hade möjlighet att göra sig gällande som konstnärer och hur illa ställt det var med jämställdheten under epoken.

Maria Anna Walpurga Ignatia ”Nannerl“ föddes i Salzburg natten till den 31 juli 1751 som fjärde och första överlevande barn till hovviolinisten Leopold Mozart (1719-1787) och hans hustru Anna Maria Walpurga (född Pertl, 1720-1778). I sin dagbok beskriver Nannerl sin tidigaste barndom:

”När jag var en liten flicka brukade min pappa ta upp mig i sitt knä och lära mig spela på vårt lilla klaver i Salzburg. Inför min fjärde födelsedag skrev han ut noter till menuetter, som jag lärde mig spela. ”Bravo, Nannerl”, utbrast han. ”Min musikaliska lilla tös, du kommer att gå långt!” Han och hans musikvänner brukade applådera mig entusiastiskt, när jag spelade med mina små ben dinglande under min klänningsfåll.

Läs mer...

Louise Hoffsten. Foto Fredrik EtoallBjõrn Augustson intervjuar sångerskan och kompositören Louise Hoffsten

Under din skoltid var du först trummis i punkbandet Mer Kött för att sedan bli sångerska i bandet Dyzenteri, hur minns du den tiden?

- Det var en väldigt kort tid som jag spelade med ”Mer kött”. Närmare bestämt en kvart innan jag blev framknuffad till mikrofonen för att sjunga. Det var då gitarristen frågade mig om jag ville sjunga med honom i ”Dyzenteri”. Replokalen blev mitt nya hem.

Du växte upp i Linköping, vad betyder den staden för dig idag?

- Det var skönt att flytta därifrån och det känns kul att komma tillbaks.

1987 kom din första soloskiva, Genom eld och vatten och både på den och på efterföljaren Stygg, från 1988, har du med en låt av Cornelis. Har han varit en inspirationskälla?

- Min Pappa var den första utanför Stockholm som engagerade Cornelis att komma till Linköping och spela. Hela min familj älskar Cornelis musik. Pappa skrev tom ett par låtar tillsammans med Cornelis.

Läs mer...

Edgar Varèse Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin.

Vem är Edgar(d) Varèse? Frågar man nutida unga människor är det inte många som vet. Men för den som följde med den nyskapande nutidsmusiken under 1900-talet är han ett känt namn. Hans kanske mest kända komposition heter ”Déserts” (Öknar). Den blev en skandalsuccé när den uruppfördes i Paris den 2 december 1954, i samma konsertlokal (Théâtre des Champs Elysées) där Stravinskijs ”Våroffer” uruppfördes 1913. Även då uppstod en av många omvittnad skandal.

Den 8 december 1954 kunde man höra ”Déserts” i Hamburg. De elektroniska bandljuden, som då var ett helt och hållet nytt inslag i ett stereofoniskt konsertsammanhang, ”styrdes ut” i Paris av Pierre Henry (pionjär inom den elektroakustiska musiken) och av den experimentelle tonsättaren Karlheinz Stockhausen i Hamburg.

Läs mer...

 Ludwig Alois Ferdinand Ritter von KöchelÖsterrikiska Krems firade för tolv år sedan tvåhundraårsdagen av stadens berömde son, Ludwig Alois Ferdinand Ritter von Köchels födelsedag, den 14 januari 1800 i Stein an der Donau.

I år för 150-år sedan, 1862, publicerades den kronologiska och tematiska förteckningen över samtliga av Wolfgang Amadeus Mozarts verk, Köchelförteckningen.

Unge Köchel studerade filosofi, men doktorerade i juridik vid högskolan i Wien. Hans intresseområden kom dock att omfatta såväl botanik som mineralogi, musik och musikvetenskap. De flesta universitet i Europa hade under 1800-talet ett bildningsideal som härstammar från den gamla uppfattningen om akademiska studier, nämligen bildning som personlighetsmässigt frigörande, ett ideal som kom att prägla många av 1800-talets framstående profiler såväl inom konstens- som vetenskapens områden.

Forskarutbildningen hade också ett annat lika viktigt syfte, nämligen att bibringa de blivande forskarna de personlighetsmässiga egenskaper som ansågs nödvändiga för kallet som

forskare: analytisk förmåga, uthållighet, förmåga till överblick och sammanhang

och, framför allt, kreativitet och förmågan att tänka i nya banor. Detta var det personlighetsdanande momentet i den humboldtska forskarutbildningen, insikten att forskarutbildning inte enbart handlar om att lära ut kunskaper, utan lika mycket om att skapa ett förhållningssätttill kunskap och att extrahera fram de personliga egenskaper som är nödvändiga for att kunna fungera som en god forskare. Ett tyskt ord sammanfattar vad som krävdes av en forskare: Bildung.

Läs mer...

Metaltown 2012, Göteborg 15-16 juni

Manson De gjorde det! Metaltowns arrangörer lyckades vända föregående års missnöje gällande bussar, scenområde och festivalens ocentrala placering till något väldigt trevligt. Bussfärderna till och från Göteborgs centralstation flöt på bra och var dessutom gratis i år, så även om det blev en del köande verkade de flesta besökarna nöjda. Även festivalområdet och scenområdet hade fått en bättre utformning vilket gjorde trängseln näst intill obefintlig. Som oftast i Göteborg bjöd vädergudarna på hela repertoaren av sol, regn och blåst. Tyvärr, och som vanligt, orsakade vinden ett mindre bra ljud från scenerna om man inte stod tillräckligt nära.

Röjande fans framför scenen under en rockkonsert är långt ifrån en nyhet men att fansen röjer på ett speciellt sätt och efter en viss mall är inte något som vi tidigare sett i så stor utsträckning. Tills nu. Detta organiserade kaos kallas ofta moshpit eller circle pit, men eftersom vi fann det svårt att med egna ord försöka förklara ordens innebörd har Wikipedia fått vara oss behjälpligt: ”En mosh är när två eller flera personer handlöst kastar sig mot de andra personerna i moshpiten. Det finns ett flertal olika varianter av mosh.(…) Circle Pit går ut på att springa runt i en cirkel tills man blir helt yr.” Moshen i dessa mer eller mindre organiserade former visade sig vara väldigt populära på årets festival. Den nygamla företeelsen verkar vara väldigt underhållande för de som medverkar men för oss vanliga konsertbesökare är det emellanåt lite störande då dessa, oftast unga – och oftast killar – rumlar runt och ramlar in i alla som råkar stå i närheten. Till på köpet snor de åt sig de fina platserna framför scenen.

Läs mer...

 Stockholm, Drottningholms slottsteater, 6-10 juni Stockholm early music festival 2012

 Franska chansons framförda av Claire Lefilliatre

Det har under denna vecka varit ett mycket ambitiöst program med vad som kallas tidig musik, en term som är mina ögon rätt missvisande. Det var helt enkelt en vecka i musikens tecken, där många olika stilar fick komma till uttryck. Problemet var snarare hur man själv skulle få tid att lyssna till de många intressanta delarna av programmet. Efter noga överväganden valdes en konsert per dag utom den sista dagen då det blev två.

Och vilka konsertupplevelser! När det presenteras sådana här musikupplevelser och på den här nivån är det ett privilegium att se och höra så mycket skickligt framförd musik.

 Med ett stort antal musiktraditioner från nästan hela världen och spännande över ett stort tidspann är Swedish Early Music Festival (SEMF) något mycket fascinerande. Musiken sträcker sig från platser som Tibet, till Europas medeltid och kolonierna i Sydamerika under den gyllene eran. Något annat, minst lika positivt, är att Gamla stans vackraste kyrkorum visas upp i all sin prakt, också Tyska kyrkan och Finska kyrkan, för att nämna några, användes som konsertlokaler.

 Tyska kyrkan i S:ta Gertrudes församling, ursprungligt byggd under medeltiden, är, sedan 1570-talet, en vacker barockbyggnad med ett stort antal vackra statyer och skulpturer runt om i byggnaden. Det medeltida stjärnvalvet som stoltserar med kerubhuvuden och givetvis det stora konungsliga galleriet som Tessin d.ä. byggde för kung Karl XI:s räkning skapade en extra i rymd byggnaden.

 Ett invigningstal hölls av f.d. Kulturminister Bengt Göransson, som inte kunde hålla sig från att göra ett litet tjuvnyp riktad mot moderaterna under talet. Den första dagen började med en konsert av den mycket uppskattade gruppen ”Ensemble Elyma” från Genève. Den var ett axplock av de mässor till Vår Frus ära, eller jungfrun av Guadalupes som hon kallas i Sydamerika, från en ”fiesta” år 1718. Då mycket av den här typen av musik från den här tiden har försvunnit, så har forskningen kring den hjälpt till att lyfta fram både musik och arrangemang till en modern publik. 

Mercedes Hernández klangrika sopran och Alicia Berris fylligare mezzosopran var två stämmor som höjde sig lite över de andra skickliga rösterna. Alicia var dessutom mycket uttrycksfull i sina rörelser när hon sjöng.

Läs mer...

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen