Orkesterns man! - Oliver Knussen i Stockholms konserthus - Tidningen Kulturen




Oliver Knussen, foto Mark Allan

Musikens porträtt
Verktyg
Typografi

Tonsättarporträtten i Stockholms konserthus är inne på sin trettioförsta vända. Nu kan man hänga upp ytterligare ett porträtt - på den engelske tonsättaren Oliver Knussen - bredvid de andra trettio. Det är en imponerande samling. Av nu eller då (åren 1986 - 2016) levande tonsättare.


Den mänskliga rösten intar en central plats i Oliver Knussens skapande. Han har till exempel skrivit en barnopera på den kända och prisbelönta boken, Where the Wild Things Are (Vildingarnas liv) av Maurice Sendak, där det verkligen går vilt och ytterst fantasifullt till, också i musiken.

Annons:



Sir Michael Tippet hann precis, han dog några veckor efter att ha blivit porträtterad i Stockholm. Det är han gudskelov ensam om.

Den förste i raden, Ingvar Lidholm, finns fortfarande bland oss. Men flera riktigt tunga namn saknas, och nu är det för sent, Stockhausen, Kagel och Boulez, vilka dock hann med att bli uppmärksammade i Sverige på annat håll. Kanske de har tackat nej eller anmält förhinder. Det kan också finnas rent programtekniska svårigheter.

Orkesterns man! lyder rubriken och det gör den med all rätt. Oliver Knussen föddes rakt in i den. Hans far, Stuart Knussen, var kontrabasist i London Symphony Orchestra, och den unge Oliver var från fem års ålder ständigt på plats under repetitioner och konserter och fick så att säga hela den västerländska orkesterlitteraturen i sig med modersmjölken, även om det var pappa Stuart som stod för leveransen. Det ledde till att han började komponera redan vid sexårsåldern och skrev sin första symfoni när han var femton. Som han idag visserligen tar avstånd ifrån, men ändå.

Högintressant musik

Han är relativt okänd och ospelad på våra breddgrader, därför är de fyra konserterna med uteslutande musik av hans penna (med ett onödigt undantag) en välgärning i sig. Att det dessutom överlag är högintressant musik gör inte saken sämre. Som om hans huvud vore packat till bristningsgränsen med musik, andras och sin egen, som tränger på och omedelbart vill ut på notpapperet för att omsättas i klingande musikalisk valuta. Därför dess höga densitet, täthet, och för att låna ett begrepp från bildkonsten, simultan succession.

Mycket musikalisk information per tidsenhet handlar det sålunda om, men, och det är Oliver Knussens indiska reptrick, det känns aldrig trångt eller kompakt. Hans orkestersats pulserar av liv, organiskt liv. Den befinner sig i ständig rörelse. Därtill kommer en orkestrering som saknar motstycke, vilket hans tredje symfoni är ett lysande exempel på. Den är samtidigt något av en konsert för orkester, som rör sig obehindrat i den orkestrala palettens alla färger. Här befinner sig Oliver Knussen verkligen på mammas (eller snarare pappas) gata. Hemma!

Förtätad vila

När han väl sagt sitt, slutar han. Ingen tomgång. Det kanske också är förklaringen till att hans orkesterverk är så pass korta och koncisa, för att inte säga precisa, att de håller sig mellan fem och femton minuter. Dessutom gavs möjlighet att höra några av verken en andra gång, vilket alltid är tacknämligt när det gäller ny musik och särskilt med musik av denna höga informationsgrad. Tredje symfonin är ett exempel, där tonsättaren, som också är en framstående dirigent, höll i taktpinnen vid båda tillfällena, framför Stockholmsfilharmonikerna på bästa spelhumör. En musik som rör sig mellan förtätad vila och explosiva urladdningar. Som att, om bilden tillåts, titta ner i en myrstack som vimlar av aktiviteter, vilka i förstone tycks helt godtyckliga men som vid närmare studium visar sig vara ett högst rationellt beteende, påminnande om detsamma i Oliver Knussens symfoniska myrsamhälle. Om konst överhuvud har med rationalitet att göra.

Det bjöds inte bara på rena orkesterverk. Där fanns solokonserter, en violinkonsert och en hornkonsert, där den senare överglänste den förra i originalitet, uttryck och struktur, det sjöd av liv och lust i händerna på filharmonikernas egen solohornist, Markus Maskuniitty. Det var absolut inget fel på violinisten Clio Goulds insats, hon hade full kontroll på den ytterst virtuosa violinstämman, men jämfört med hornkonserten hade hon inte ett lika intressant material att arbeta med.

Den mänskliga rösten intar en central plats i Oliver Knussens skapande. Han har till exempel skrivit en barnopera på den kända och prisbelönta boken, Where the Wild Things Are (Vildingarnas liv) av Maurice Sendak, där det verkligen går vilt och ytterst fantasifullt till, också i musiken. Det framgick med all önskvärd av det parti vi fick höra, lysande tolkat av sopranen Claire Booth och Norrköpings symfoniorkester, under dirigenten Andrew Gourlay, som inte var på sämre spelhumör än sina huvudstadskollegor. Vi fick också höra henne i några vackra Walt Whitman-sånger.

Som avslutning på tonsättarfestivalen tog man sig an det mindre formatet, kammarmusiken, med enbart musiker ur den egna orkestern samt Claire Booth. Jag hade tyvärr ingen möjlighet att närvara vid den konserten, men jag är övertygad om att den enbart förtydligade bilden av en betydande samtida komponist, också i det mindre formatet, även om han själv, exteriört, knappast tillhör det formatet.

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen