Dundersuccé på musikaliskt jubileum - Tidningen Kulturen




Staffan Hellstrand och Roger Karlsson, foto Linda Berg

Musikens porträtt
Verktyg
Typografi
  • Smaller Small Medium Big Bigger
  • Default Helvetica Segoe Georgia Times

Roger Karlsson är en sympatisk artist, som skriver fina texter med bra melodier. Roger Karlsson är en punkare med massor med energi

 


Roger är tydlig med sina rötter, det sörmländska, det söder-förortska, Alby. Det har också skapat samhällsengagemanget, vi får höra låtar som kommenterar förorten och andra som kommenterar tiggeri och flykt. Men Roger, han blir aldrig demagogisk eller bombastisk, han är mer av en samhällsengagerad poet.

När Roger äntrar Södra Teaterns Stora Scen är det för att fira 21 år som artist. Men också en markering av att han nu satsar han helhjärtat på musiken. Vi vet hur svårt det är att livnära sig som artist och musiker, många är kallade av sig själva, somliga har talang, men väldigt få har både talang och blir utvalda. Jag tror Roger tillhör de dessa, han älskas av sin publik, han når ut och fram. Trots 21 år som artist utvecklas han och det senaste albumet, Kysser Sörmlands Jord, är den hittills bästa.

Finstämd inledning

Konserten inleds lite finstämt med Var inte ängslig Rosalin. Det gillar jag, denna vackra, meningsfulla låt tillhör det bästa han har skrivit. Sen dras tempot upp, för att visa andra sidor av artisten. Med "bästa bandet" bakom sig, kör-Lotta (Nilsson-Norberg) och fyra blåsare tar Roger chansen att verkligen skapa ett starkt musikaliskt tryck. I princip överväxel hela vägen.
Men med detta tryck försvinner också en del av det textmässiga avtryck som Rogers låtar kan ge. Personligen skulle jag gärna ha velat se mer av Rogers Rosalin-sida, att konserten brutits av lite emellanåt med något lugnare. Men publiken är uppenbart nöjd med vad de får höra, inte minst de lite äldre låtarna som många har en relation till. Eftersom jag tillhör dem som har Roger som en nyare bekantskap skulle jag själv bytt ut något av detta mot de, i mitt tycke, starkaste låtarna på senaste albumet.

En imponerande rad gästartister hinns med. Två låtar var. Och de faller också in i trallen. Magnus Johansson, Johan Johansson, Staffan Hellstrand, Tomas Andersson Wij. Staffan kanske allra mest, och det är tur att Södran är ett gammalt stabilt bygge när termiken tar Lilla Fågel Blå till kanske ännu högre höjder än tidigare, påhejat av en saxofon med hög intensitet. Bra gästartister förstås, men fyra medelålders män trots allt. Olika förvisso, men ändå lika.

På jorden och i himlen

Rarast är det när mamma Birgith äntrar scenen med sitt dragspel eller när Roger berättar om pappans förhållande till hans musik. Både på jorden och i himlen, två föräldrar som är stolta över sin musikskapande son.

Roger är tydlig med sina rötter, det sörmländska, det söder-förortska, Alby. Det har också skapat samhällsengagemanget, vi får höra låtar som kommenterar förorten och andra som kommenterar tiggeri och flykt. Men Roger, han blir aldrig demagogisk eller bombastisk, han är mer av en samhällsengagerad poet.

Akustiken på Södran är kanske inte den idealiska i det här sammanhanget. Det låter lite vasst, blåset kommer inte alltid fram som jag tycker det borde och emellanåt, i andra halvlek, tycks Rogers röst dallra av outgrundliga tekniska anledningar.

Roger har kommit en bra bit på väg, från gruppen Inferno, via Tuk Tuk Rally till dagens starka soloartist. Jag är övertygad om att vi kan få uppleva fler jubileer, på ännu större scener. Vore detta Amerika skulle vi kanske till och med kunna tala om en Springsteen-utmanare. Eller med svenskt perspektiv: Springsteens drive, Wiehes engagemang, en fin kombination.

Vid avtackningen står Tomas Andersson Wij lite vid sidan om, uppenbart minst engagerad. Varför vet jag inte. Men övriga musiker, gäster och alla vi i publiken, även jag med mina små reservationer, tyckte nog att det här var riktigt kul och bra. Grattis till de där 21 åren, Roger.

Thomas Wihlman

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen