Essäer om musik - Tidningen Kulturen




Essäer om musik

 Allt började med detEn essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis försöker skissa en kort historik över denna rörelse.

” Vid den tiden är bara ett enda stort vatten till, och mörker, ett mörker i vilket man inte förmår se. Varken måne eller sol visar sig, inte heller konstellationerna, inte heller stjärnorna och planeterna; natt och dag särskiljes inte, inte månader och halvmånadersperioder, inte årstider och år; kvinna och man särskiljes inte, varelserna kallas bara varelser. (ur Agganna Sutta. Tr. Rolf Jonsson)

Neofolk kan inte enbart betraktas som en musikgenre. Neofolk är framförallt ett kulturellt fenomen som, hittills, förblivit en form av radikalt motstånd mot mainstreamkulturen. En anklagelse, precis som punkmusiken var i början av 1970-talet, mot världens dekadens och mot det kulturella etablissemangets hyckleri.

Läs mer...

Dr Moreau: Dr. Moreau, skivmastrare, har fått en ny djävulsk idé

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med 2014. Inte för att problemet är så stort längre eftersom året snart är slut. Men medan det pågick som värst var jag mycket kluven till det, och när jag nu sitter här med vad som ska föreställa min summering av de gångna tolv månaderna blir jag inte mindre förvirrad.

För det ser ut som att det har varit ett rätt bra år.

Ändå känns det inte så.

Det kan bero på att jag kalendariskt betraktat har levt i något slags dissociativt tillstånd. Hemma hos mig har det varit betydligt mer 1928, 1935, 1943, 1954 och några våghalsiga turer ändra fram emot 1959. Eller vilka år det nu egentligen rört sig om. Det har varit gammal jazz. Det har varit ännu äldre jazz. Kavat cajun och jugband som stånkar takten i gamla krus. Rhythm & blues, alltså sådan där riktig rhythm & blues som luktar rök och hembränt, inte något jäkla Idol-nonsens med jojo-wailande bimbor och grabbhalvor med mössan på dygnet runt. Det har varit knastrig verandablues och skrapig söderngospel. Country och rockabilly och primal mono-rock'n'roll.

Men just 2014 har det varit relativt dåligt med.

Läs mer...

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik. Här sjösätts projekt av fantastieggande slag. Installationen Ephemera är ett multikonstnärligt projekt av och med tonsättare, ljusartister och kanske framför allt avant-garde-parfymeristen Geza Schoen från Berlin som tagit fram tre dofter till projektet: Drone, Bass och Noice. Utifrån dofterna har tre tonsättare; Tim Hecker, Kode9 (Steve Goodman) och Ben Frost gjort musik och de visuella artisterna Piotr Jakubowisz, Marcel Weber (MFO) och Manuel Seoulveda (Optigram) skapat visuals och installationer. En för varje doft. Dessutom finns parfymerna till försäljning, antingen var för sig eller i en fin svart box som i sig är ett litet konstverk.

Att vandra in i installationen Ephemera är en förflyttning in i ett tillstånd där ljud, ljus och doft samverkar på mycket individuella plan. Var och en som rör sig genom de olika rummen bär med sig minnen och känslor som apteras och frigörs och varje upplevelse är helt säkert unik. Ingen kan gå här utan att beröras.

Läs mer...

Baserat på minnesbilder av den kände Sibeliusbiografen, experten professor Erik Tavaststjernas föreläsningar, minne av partiturläsning, själva mitt hemland… För, för tillfället har jag varken tillgång till partitur, facklitteratur eller själva musiken. Strandsatt. Erik Tavaststjerna må nu vara min Vergilius, guide i detta skuggornas rike, glömskans topos…

Läs mer...

Det svenska skivbolaget Cold Meat Industry har, enligt grundaren Roger Karmanik (Roger Karlsson) slutat att existera. Denna artikel vill chansa på en historik över ett skivbolag som har varit så viktigt för det som innebär industrimusik och postindustrimusik. Vi kommer att visa hur mycket levande är artisterna som gett ut plattor på CMI, aktiva inom olika musikgenrer som Noise, Industrial, Neofolk, Martial Industrial, Dark Ambient med mera.

Läs mer...

“Ingen vettig människa kan undgå att lägga märke till professorns makt. Till honom hör makten och pengarna och inflytandet. Han är ägaren av tidningen, dess redaktör och under-redaktör. Han är utrikesminister och domare. [..] Han är direktör för företaget som betalar ut 200 % vinst till sina delägare. Han donerar miljoner till välgörenhet och högskolor som drivs av honom själv.” - Min översättning av Virginia Woolfs ‘A Room of One’s Own’(1928)

 Woolf presenterar ovan sin bild av en cirkulär, patriarkal hegemoni som utgår från akademin och dess professorer, och via yrkeslivet samt hela det sociala etablissemanget svänger tillbaka till akademin.

Läs mer...

Jon Hopkins

Redan för tio år sedan var det många som önskade att Sónar – festivalen för ”avancerad musik” i Barcelona borde tas till Sverige. Eller åtminstone att något liknande skulle arrangeras i Stockholm. Nu har det gått ytterligare tio år, Sónar har växt över alla breddar och gästspelar lite varstans i världen, men nu är gästspelens sikten inställt på den mer kommersiellt inriktade musiken. Så även i Stockholm på Münchenbryggeriet där det elektroniskt experimentella fått en rätt undanskymd plats till förmån för mer dansorienterad klubbmusik.

Sverige har på senare år fått flera alternativ till Sónar, som bättre lever upp till vad jag uppfattat som Sonars grundidé. Jag tänker på Arts Birthday, Volt-festivalen i Uppsala och inte minst Norbergfestivalen i hjärtat av järnbärarland i Bergslagen. Och internationellt stiger Unsound-festivalen i polska Krakow fram med ett spännande brett musikaliskt koncept. Eller kanadensiska Mutek som även gästspelar i London.

Men Sónar på turné har många bra sidor. Festivalledningen håller hårt i arrangemanget, de styr utbudet (genom en svensk bokningsfirma), det grafiska uttrycket och arrangemanget präglas av samma ordning och reda som i Barcelona. Tider hålls, ljud och ljus på de tre scenerna är över lag bra, det enda som strular är de analoga grammofonerna som flera dj:s arbetar med, men det är inte helt lätt att ställa upp flera superfräscha Technics 2010:or, rena museiföremålen snart, och ingen nytillverkning trots uppsving för vinylskivan.

Läs mer...

KoyaanisqatsiEfter tio minuter bärs en kvinna ut med bår. Jag vänder mig om och ser att ingen annan gör det. På den enorma duken strömmar tomma landskap, varpå blickar är fästa. Ett skynke täcker kvinnans ansikte när hon lämnar lokalen. Nöjesfabriken kräver sina offer.  

Jag fick senare höra att hon hade fått ett epilepsianfall och funderar på vad Wagner hade tyckt om det. Han, vars F, B, D# och G# får den enorma lokalen att vibrera, de små plaststolarna på vilka parkettpubliken sitter med ögonen klistrade på musiker och projektion. Tristanackordet! Det överröstar de två projektorernas brus. Kvinnan försvinner och människor småler i stället åt blåstickens romantik.

Nu: Nu kan jag inte undgå tänka på Malmö Symfoniorkester, vars ekonomiska kris tilltog med ett två miljoners avgångsvederlag till den före detta Vd:n på ”Nöjesfabriken”. Ja, Samtidigt som jag formulerar ordet fabrik framträder detsamma på duken. Cylindrar av betong, silos. Efter en period av flödande vatten i både flytande form och gasform strömmar rök ur de enorma behållarna. Andra molekyler, men samma form och rörelse. En passiv, men ack så närvarande massa.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen