Essäer om musik - Tidningen Kulturen




×

Varning

JUser: :_load: Det går inte att ladda användare med ID: 168

Essäer om musik

World New Music Days logo


Wien, det historiske oppstandelsessentrum for vestlig musikk, er i år vert for den internasjonale samtidsmusikkfestivalen ISCM World New Music Days. Byens avantgardistiske tradisjoner skal med andre ord reaktiveres. Når man vandrer i byens gater, kan man kjenne at dette virkelig kan behøves. For hvor finnes samtiden i Wien? Byen hvor de døde kunstnerne kjennes mer presente enn de levende.

ISCM World New Music Days er en av de viktigste og eldste samtidsmusikkfestivalene i verden. Den blir arrangert hvert år av organisasjonen The International Society for Contemporary Music (ISCM). Organisasjonen ble grunnlagt i Salzburg i 1922 (den gangen kalt Internationale Gesellschaft für Neue Musik (IGNM)). Estetisk og stilmessig mangfold er en av hovedambisjonene som ligger til grunn for organisasjonen. ISCM har over femti medlemsland og fungerer som et viktig internasjonalt nettverk for samtidsmusikk. Hvert år velges det ut verk av de ulike nasjonale komiteene til årets festivalprogram. Festivalen arrangeres i ulike land hvert år. I november i år var det medlemslandene Slovakia og Østerrike som sto som vertskap for denne internasjonale feiringen av samtidsmusikk. Jeg deltok kun på den delen av festivalen som ble avholdt i Østerrike.

Det er særlig to spørsmål jeg stiller meg i etterkant av festivalen. Hvor nyvinnende er egentlig festivalen? Og hvorvidt festivalen revitaliserer Wiens konservative kulturliv?

Läs mer...

Gyorgi LigetiDet har skrivits åtskilliga spaltmetrar om kontroversen kring användningen av Ligetis musik i Kubricks film 2001. Redogörelserna för de juridiska turerna är delvis motsägelsefulla. Klart är i alla fall att Kubrick underlät att kontakta Ligeti angående användningen av dennes musik i filmen och att han inte erhöll någon ersättning för copyright.

Efter filmens premiär i Wien 1968 skrev han till en vän att filmen var ”ett stycke Hollywoodskit”, ett omdöme han senare skulle komma att revidera. Men vid detta tillfälle befann han sig av naturliga skäl i affekt (Ligeti kom senare att uppskatta Kubrick som konstnär. Till premiären till Eyes Wide Shut, kom han att närvara i sällskap med Kubricks änka). Dels hade filmbolaget Metro–Goldwyn–Mayer underlåtit att kontakta honom och därmed undanhållit honom ett rejält honorar. Detta vid en tidpunkt då Ligeti levde under ytterst små omständigheter. Han var också allt annat än road av att förekomma i ett sammanhang i sällskap med Johann och Richard Strauss. Dessutom var ett av styckena, Adventures, elektroniskt manipulerad och ej heller nämnd i eftertexterna. När Ligetis jurister kontaktade MGM och hotade med rättsliga åtgärder svarade dessa med följande rader:

Läs mer...

affischering på stanUnsound i polska Krakow har sedan starten 2003 vuxit till en av de viktigaste mötesplatserna för experimentell musik i gränslandet mellan nutida konstmusik, ny elektronisk musik och klubbkultur.

Anledningen är inte svår att förstå; som en kreativ flod vindlar sig arrangemangen i slutet av oktober genom åtta dagar av seminarier, konserter, installationer och klubbkvällar. Jag räknar till närmare 50 olika programpunkter på närmare 20 olika platser i stadens centrum, från den gamla synagogan, över den magnifika 1300-talskyrkan Saint Catherine´s Church till nattens övningar på ”kommunisthotellet” Forum.

Inom varje programpunkt finns ett flertal olika akter samlade kring temat ”Interferrence” i betydelsen avbrott, störning, provokation, men även satt i ett ifrågasättande perspektiv kring undergroundkultur kontra kommersialism.

Förbud för bild och video

Som ett led i detta förbjöds alla fotografering och videofilmning under festivalen. Målet var att publiken helt skulle koncentrera sig på framförandena och inte på sitt eget sociala nätverkande. Riktigt befriande, ingen smartphone i luften!

Läs mer...

Ett kollapsat Einstürzende Neubauten.Einstürzende Neubauten sade tidigt i sin karriär, långt före de hade blivit det romantiskt anlagda band de inte utan finnes är idag, och medan de fortfarande gjorde en musik som, för att anspela på en av deras låttitlar, kunde åhöras med smärta, att deras strävan var att spegla ångesten i det moderna samhället. Metoden de valde kunde knappast ha varit mer rätt. Med sitt oortodoxa instrumentarium bestående av borrar och slipmaskiner åskådliggjorde tyskarna sin samtid på ett brutalt och träffande sätt. Att deras första skiva hette ”Kollaps” är desto mer deskriptivt. Det var ljudet av en värld som brakade samman till oväsendet från dånande, stålkalla, människofientliga industrilokaler.

Eller var det egentligen ett åskådliggörande? Speglade de verkligen samhällets kollektiva ångest, eller förstärkte Neubauten tvärtom den? Skapade de rentav ett slags samtidskarikatyr utifrån en kreativ tidsanda som var ett eko av punkens mer nihilistiska sida, en hållning som genererade ett lidande som förutsättning för skapandet självt? Kanske var Neubauten redan i begynnelsen av karriären romantiker i en teutonisk tradition från Hölderlin, Novalis och Hoffmann?

Läs mer...

Föregångarna Cabaret VoltaireUngefär samtidigt som syntpopen, emblematiskt representerad av Human Leagues platta ”Dare” och Depeche Modes debut, slog sina kommersiella lovar kring den skivköpande publiken, utvecklades en mindre för allmänheten mindre iögonenfallande genre som kom att refereras till som minimal synth. Det var en musik vars egentligen enda likhet med de mimande banden i det tidiga 80-talets glittriga, axelvaddsfluffiga popprogram på TV bestod i de elektroniska instrumenten. Minimalsyntens band, som lika väl som en grupp kunde vara en ensam kille i ett sovrum någonstans, stod betydligt närmare tidiga industriband som Throbbing Gristle och Cabaret Voltaire, och tyska 70-talsband som Kraftwerk och kanske i någon mening Tangerine Dream. Minimalsyntens gör-det-själv-ethos, med privatutgivna och ofta primitivt inspelade singlar, hade ett nära släktskap till punken. Gapet mellan de trallvänliga topplisteplaceringsprenumeranterna på de stora, trendkänsliga bolagen kunde sålunda knappast ha varit större. Minmalsynten var till sin blotta natur ett undergroundfenomen som gav upphov till mängder med utgåvor som idag i många fall är precis lika omöjliga att hitta, och för samlare lika värdefulla, som någonsin gamla garagerocksinglar från 60-talet eller punksinglar med en spridning inte större än till kvarteret där bandet bodde. För att inte tala om det hav av kassetter som sovrumskopierades som distribuerades privat genom likaledes hemproducerade fanzines.

Minimalsynten slog igenom i det fördolda i stort sett hela världen. Exakt hur omfattande den var både till mängd och geografi hade väl få någon egentlig uppfattning om före internets inträde i våra liv, när extremt svåråtkomliga rariteter började spridas via bland annat bloggar. Hur många som där i början av 80-talet, för den delen redan i slutet av 70-talet, kunde förutse minimalsyntens kvardröjande lockelse är omöjligt att säga. För att dra ytterligare en parallell till punken, så var det musik som levde här och nu. Eller rättare sagt där och då. Men av just den anledningen hade musiken ofta en intensiv känsla som transcenderar både kalenderår och nostalgi. Att allt som kom ut inte var bra är väl en självklarhet, men att mycket av det var det bekräftas av en enkel lyssning, i den mån man nu kan få tag på musiken.

Läs mer...

Italienskan i Alger. Isabella (Anna Goryachova)Tidningen Kulturens operarecensent Ulf Stenberg har besökt årets Rossinifestival i Pesaro, och fick där ta del av en genomgående hög konstnärlig kvalitet i tre av Rossinis mindre kända, och i våra breddgrader sällan spelade operor, två tidiga samt den allra sista – ”Italienskan i Alger” (1813), ”Tillfället gör tjuven” (1812), och ”Wilhelm Tell” (1829). I tillägg till sin uppenbara förtjusning över dessa lyckade föreställningar inflikar han samtidigt en uppmaning till våra nordiska operahus att se över sina ofta allt för trygga och konservativa val av repertoar vad beträffar Rossini och hans imponerande livsgärning, som utmärker sig såväl i kvantitet som i kvalitet.

Att Wagner äger Bayreuth och Rossini Pesaro, det har jag kunnat försäkra mig om efter ett antal besök. Gator, skolor, hotell med mera är uppkallade efter dem. Dessutom att de är de enda av operakomponisterna som har egna, årligt återkommande festivaler av hög konstnärlig standard och ordentligt format (3-4 cykler), samt betraktas som nationella klenoder. Det enda som skiljer dem åt är att Wagner ännu inte fått någon pizza uppkallad efter sig, men det är väl bara en tidsfråga innan det händer - fast korv och surkål på pizza? - och mästaren kan inmundigas kulinariskt också. Även om det inte känns lika självklart som med Rossini. Som även fått andra maträtter uppkallade efter sig och ägnade de sista trettionio åren av sitt liv åt kokkonsten (de första trettiosju komponerade han).

Läs mer...

Publik på festivalenÅrets Metaltownfestival bjöd på allt man kan önska sig av en festival: Bra musik, sol, glada festivalbesökare och god mat! I detta festivalreportage beskriver Linda Olsson varför Metaltown är en av de få kvarvarande fungerande och välmående musikfestivalerna i Sverige.

10-års jubileum

Första gången Metaltown anordnades var 2004 och med andra ord firade festivalen 10 år i år. Det kan kräva sin summering. Likheterna mellan den första festivalen och den sista är få. Utan att vara alltför insatt i detaljer så är det tillsynes bara musiken och publiken som är sig lik.

Under åren 2004–2007 var Metaltown en endagsfestival som huserade i Göteborgs hamn. 2008 utökade man festivalen till två dagar och i år, lagom till 10-årsjubileet, ökade man ytterligare en dag till tre dagar. 2011 började festivalen anordnas på Göteborg galopp utanför Göteborg. Anledningen till att man bytte område var att publiken, under In Flames-konsert 2010, hoppade fram sprickor i hamnen.

Läs mer...

progglådanMan ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade på fyra stycken boxar. Med tanke på att recensionen motsvarar det utgivna materialets massiva format har vi på redaktionen valt att även presentera texten i fyra delar. Dock publicerar vi samtliga fyra samtidigt, för att den verkligt hugade läsaren skall ges en möjlighet att läsa texten i sin fullständiga helhet. Mycket nöje!

Man ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det.

Jag är knappast den enda som år efter år hoppats på att Sveriges Radio skulle lätta på förlåten och öppna sina arkiv med liveinspelningar gjorda för framför allt programmet Tonkraft som sändes mellan 1972 och 1983, och som föregicks av en liknande serie program under vinjetten Midnight Hour. Man hoppades ju på åtminstone någon platta med Kebnekajse, lite Samla Mammas Manna kanske, eller Peps. När det väl kommer, så är det i form av en kubformad box med 40 CD! Blotta mängden får en att tappa andan!

Aldrig hade jag kunnat föreställa mig ett projekt av detta omfång, och med ett så brett urval. För här får man den svenska proggen presenterade i så gott som alla dess skiftningar och nyanser, från det politiska till det psykedeliska. Här finns artister som står som hörnstenar i den svenska 70-talsmusiken, här finns band som inte sett sina originalskivor tillgängliga i affärerna på vem vet hur många år, och här finns band som inte fick ge ut någon skiva alls under sin existens. ”Progglådan” går både på djupet och tvären. Därmed kommer den att med tiden räknas som ett standardverk för alla som är intresserade av proggen och musikrörelsen. Som referensmaterial kommer den att bli oundgänglig. Vilket också sätter fokus på lådans tillkortakommanden, som lyckligtvis nog inte står att finna på det rent musikaliska planet, men väl i själva presentationen.

Läs mer...

RagnarökMan ska vara försiktig med vad man önskar sig för plötsligt kanske man får det”, skriver Kulturens Peter Sjöblom i sin recension av ”Progglådan”; 38 timmar med svensk progg, fördelade på fyra stycken boxar. Med tanke på att recensionen motsvarar det utgivna materialets massiva format har vi på redaktionen valt att även presentera texten i fyra delar. Dock publicerar vi samtliga fyra samtidigt, för att den verkligt hugade läsaren skall ges en möjlighet att läsa texten i sin fullständiga helhet. Mycket nöje!

 

 

 

 

ANDRA BOXEN: INSTRUMENTALA, EXPERIMENTELLA, URPROGGARE, PUNK

Ragnarök. Sändningsdatum 760204(?)/791017.

Ragnarök hör till proggens obesjungna hjältar, eller åtminstone de inte tillräckligt besjungna. Detta Kalmar-band, anförda av gitarristen Peter Bryngelsson, gjorde ursprungligen en kvartett skivor av lyrisk och personlig instrumentalmusik. I Tonkraft-sammanhang figurerade de fyra gånger. Tyvärr behandlas Ragnarök lite styvmoderligt i ”Progglådan”, då deras avdelning är blott en halvtimme lång och dessutom en sammanslagning av två konserter. Den ena uppges vara inspelad 1975, och är möjligtvis den som sändes i februari 1976. Det är alldeles utmärkt musik och både den och låtarna från 1979 visar upp ett Ragnarök i god, representativ form. Men jag hade velat ha mer, allra helst en hel konsert. Ragnarök förtjänar det, och på grund av att de endast presenteras i urval är deras avdelning något av en besvikelse.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Film. Med det intensiva thrillerdramat 'The Salesman' är Asghar Farhadi den fjärde regissören i filmhistorien som vinner en Oscar för Bästa icke-engelskspråkiga film två gånger. Han tar därmed plats på en mycket prominent vinnarlista som hittills bestått av tre legendariska mästerregissörer: Federico Fellini, Vittorio De Sica och Ingmar Bergman.
Läs mer...

Kultur. 1612 – Svenska trupper, ledda av hertig Johan av Östergötland och Jesper Mattson Cruus af Edeby, besegrar en dansk här under kung Kristian IV, som är på återtåg från ett plundringståg i Västergötland, i slaget vid Kölleryd i Halland under det pågående Kalmarkriget. Efter att omkring 300 man har fallit (båda sidor inräknade) flyr danskarna till Varberg.
1808 – Utan föregående krigsförklaring går ryska trupper under ledning av general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden över den svensk-ryska gränsen vid Abborrfors i östra Finland. Detta blir inledningen till finska kriget, som pågår till året därpå och i vilket Sverige förlorar den östra rikshalvan till Ryssland.
1848 – De båda tyska politiska aktivisterna Karl Marx och Friedrich Engels utger den lilla pamflettskriften Kommunistiska manifestet i London. Den är skriven på tyska och utges på uppdrag av den internationella organisationen Kommunisternas Förbund. Visserligen innehåller den inte mycket, som Marx inte redan har skrivit, men det kort- och lättfattliga samt slagkraftiga språket gör den till en stor succé och den mest spridda av deras skrifter. Redan samma år översätts den till svenska, sannolikt av Pehr Götrek, som också är medlem av förbundet. Manifestets mest berömda mening blir den sista, vilken är en uppmaning, som lyder ”Proletärer i alla länder, förenen eder!”
1940 – Norrbottniska Pajala bombas av sju sovjetiska flygplan som navigerat fel under ett bombuppdrag över Finland. Flera byggnader i samhället brinner ner och kostnaderna för de materiella skadorna uppgår till 45 000 kronor. Lyckligtvis omkommer ingen människa och endast två skadas lindrigt. Redan samma dag inlämnar den svenska regeringen en protestnot till Sovjetunionen, som den 6 mars erkänner att bombningen är ett misstag av sovjetiska plan och sedermera betalar skadestånd på 40 000 kronor. Detta blir den enda kränkningen av svenskt territorium under andra världskriget, som Sovjetunionen erkänner.
1968 – Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en demonstration i Stockholm tillsammans med Nordvietnams Moskvaambassadör och håller ett tal där han kritiserar USA för dess krigföring i Indokina och hävdar att kriget är ett hot mot demokratin. Detta leder till en diplomatisk kris mellan Sverige och USA, där den amerikanske ambassadören i Sverige William Heath kallas hem till USA. Det dröjer till 1970, innan en ny amerikansk Sverigeambassadör utses, och de diplomatiska relationerna mellan länderna förblir kylig ännu längre, bland annat då Palme 1972 håller ett tal om de amerikanska bombningarna av Hanoi.
1972 – Den amerikanske presidenten Richard Nixon inleder ett oväntat men historiskt besök i Kina, vilket pågår till den 28 februari, och tas emot av landets ledare Mao Zedong. Syftet med besöket är att förbättra relationerna mellan länderna, som vid denna tid ser varandra som något av ärkefiender och det är första gången en amerikansk president besöker ett kommunistiskt land. Besöket leder till och med till att engelska språket berikas med metaforen Nixon in China, som uttryck för när en politiker gör något oväntat och okarakteristiskt.
1976 – De första paralympiska vinterspelen invigs i svenska Örnsköldsvik. Spelen har tillkommit för att personer med olika former av funktionsnedsättningar ska kunna delta i olympiska vinterspelsidrotter, men med anpassningar till deras nedsättningar. Paralympiska sommarspel har hållits sedan 1960.
1987 – Olof Johansson väljs till det svenska Centerpartiets ordförande, sedan den tidigare ledaren Karin Söder har avgått den 2 februari, på grund av dålig hälsa. Johansson förblir partiledare till 1998, då han lämnar posten några veckor före årets svenska riksdagsval.


Källa: Wikipedia
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen