Essäer om musik - Tidningen Kulturen




Essäer om musik

altMusikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det relevant att söka dess bakgrund på annat håll än i vår historiska närhet. För även om kritikens uppdrag formulerats i en unik social kontext, med vissa praktiska förutsättningar, arbetar den med begrepp vilkas rötter går avsevärt djupare, i historien och i språket - men också fenomenellt. Det etymologiska släktskapet mellan orden 'kritik' och 'kris' är tämligen välbekant. Det grekiska verbet krinein, ur vilket de kan härledas betyder bland annat att döma, avgöra. För att se förbindelsen med ord som har med renhet att göra måste man dock gå via gotiskans 'hrains', vilket ordagrant betyder rensad. En kritiker är alltså en person som urskiljer. Den främste musikkritikern är den som bäst kan skilja musik från annat ljud, bra musik från dålig, harmonisk från falsk, men också den som hör vad ingen annan hör, och kan formulera det hörda i ord på ett sätt som låter läsaren uppfatta det. Hur självklart ett sådant ideal än kan te sig har den historiska utvecklingen närmast gått mot en urholkning av dess legitimitet.

Läs mer...

ImageJag har tidigare i Kulturen skrivit om mina musikaliska möten i den lilla staden Umeå, med popmusiken sommaren 1967, och med tonsättaren Gustav Mahler på Burmans musikaffär vid Rådhustorget. Möten som på olika sätt kom att påverka mitt liv, inte minst i fantasin. Men jag lovade mig själv att inte glömma jazzen, och hur skulle jag kunna göra det? Umeå var en stad dit jazzen kom redan före "kriget" (1939-1945). Regissören Åke Sandgren skildrade det lite valhänt i filmen Stora och små män. När jag växte upp i Umeå på 1960-talet var det en livaktig musikgenre, med en fixstjärna: pianisten Bernt Egerbladh.

Han var inte född i Umeå, men han växte upp där, och jag tror att hans äldre bror Tor också var jazzpianist. I Umeås akademiska miljö kring läroverket, läkarutbildningen och lärarhögskolan fanns den grogrund där swing och bebop kunde växa, en annan sån norrländsk stad var Härnösand.

När man gick på universitets kårhus, den pampiga träpatronvillan Scharinska mitt i stan, spelade oftast en kvartett eller kvintett jazzmusik i de nedsuttna sofforna som varit träpatron Unander-Scharins vardagsrum. De hade lite olika namn, men medlemmarna var alltid desamma: Bernt Egerbladh, piano, Lasse Lystedt, trumpet (känd bartender i stan), Lars Göran Ulander (numera känd från radio) på saxofon, Ray Carlsson på bas och Sten Öberg på trummor.

Läs mer...

 

Image
Ariadne (Zerbinetta). Foto: Bettina Stoess/Deutsche oper Berlin

Deutsche Oper i Berlin har under januari och februari frossat i Richard Strauss. Fem av hans operor har snurrat runt på repertoaren - "Salome", "Ariadne på Naxos", "Elektra", "Den Egyptiska Helena" och "Rosenkavaljeren". Samt som en möjlig dissonans i anrättningen, Vittorio Gnecchis "Cassandra", eftersom Strauss ju anklagades för att i "Elektra" mer eller mindre ha plankat "Cassandra" (en "operastöld" som för ganska exakt hundra år sedan fick pennorna att glöda hos ett antal musikskribenter). Nu kunde man själv med egna öron avgöra hur det förhåller sig, då operorna framfördes efter varandra samma kväll. Först "Cassandra" och därefter "Elektra". Jag återkommer till detta.Deutsche Oper är det nyaste av Berlins tre operahus, tidigare på samma plats stod Deutsches Opernhaus som emellertid bombades 1943. Richard Strauss hann dö med ett drygt decenniums marginal innan det nya huset togs i bruk år 1961. Men man vårdar arvet efter den store operakomponisten med varsam hand, vilket inte minst denna storsatsning vittnar om.

Läs mer...

ImageVår tids kanske mest inflytelserika rockmusiker har fått ett eget radioprogram. I "Bob Dylan's theme time radio hour", som just nu är inne på sin andra säsong, spelar den snart 70 år fyllda kultfiguren en gång i veckan sin favoritmusik samtidigt som han passar på att bjuda på ett och annat köttbullsrecept.

Bob Dylan fascinerar. Det märks inte minst om man gör en sökning på den egensinnige musikern på en av de större nätbokhandlarna. Knappt 70 titlar finns att välja mellan. Det är lexikon, samlade intervjuböcker, kompletta sångböcker (som hela tiden blir inaktuella eftersom Dylan ju som bekant fortfarande skriver nya låtar), klippböcker och böcker om särskilda inspelningar. Lägg där till alla biografier och du har ett mindre bibliotek. Någon har till och med skrivit en tegelstenstjock bok om en enda av Dylans mest berömda låtar: "Like a rolling stone".

Läs mer...

Image
Gustav Mahler
Mats Myrstener om Gustav Mahler i den musikaliska Umeå.

En mycket viktig person i mitt musikaliska Umeå där jag växte upp, var discjockeyn i Burmans musikaffär, Stanley. Stanley var en välskräddad, välondulerad, språkligt nyanserad "cool" kille, tyckte vi alla ungdomar som trängdes framför skivdisken i den lilla butiken på gågatan i centrum, granne med EPA och Domus.

Han styrde över de telefonliknande hörlurarna, där vi kunde lyssna till de senaste singlarna av Tages, Hep Stars, Shanes eller Ola och Janglers. Kön kunde bli lång framför disken, men Stanley var omutlig, och tiden vid disken översteg sällan de obligatoriska tre minuterna för en skivsida. Stanleys "Nästa!" avbröt sedan lyckoruset, och så var man sist i kön igen.

Mitt bästa minne av Stanley var när han erbjöd mig köpa en hel box symfonier av den österrikiske kompositören Gustav Mahler, i den klassiska inspelningen från 1972 med Rafael Kubelik och Bayerska radions symfoniorkester, på Deutsche Grammophon. Vi hade talat lite om klassisk musik, som väl inte var så värst gångbart på Burmans, och jag hade just fått recensera några konserter i Västerbottens-Kuriren. Så Stanley kom med ett förslag jag inte kunde stå emot.

Läs mer...

Spridda noteringar om läderbögar, barnafödande, danska politiker och Nick Caves femtioårskris.

Mattias from Örebro!

Where are you?

Remember last year at Rosklide?

I never got your last name.

THIS IS YOUR SON:

(En bild på en söt unge)

Please meet us by gate 7, Sunday 14:00

Camilla

Läs mer...

Från mars 1854 till sin död i juli 1856 var Robert Schumann på egen begäran intagen på ett privat mentalsjukhus i Endenich, strax utanför Bonn. Den omedelbara anledningen var att han fyrtiotreårig i sinnesförvirring den 17 februari kastat sig i Rhen men räddats. Familjen, Clara Schumann och sju barn, bodde i Düsseldorf. Han var själv rädd för att kunna skada de anhöriga. Sjukhuset leddes av en dr Franz Richarz som disputerat på en avhandling med den anspråksfulla titeln "Hur man igenkänner och botar vansinne".

Läs mer...

Tidningen Kulturens Sunna och Liv Nordgren besökte årets Peace and Love festival i Dalarna. ImageÅrets Peace and Love festival var större än någonsin, både vad det gäller publik och artister. 

Numera är den rankad som Sveriges näst största, något som både har sina för- och nackdelar. Artisterna är inställda på att det faktiskt är en fred- och kärleksfestival de spelar på, medan publiken verkar ha glömt det för länge sedan.

Första dagen på musikfestivalen har alla fullt med adrenalin och hoppar och armbågar sig fram genom folkmassorna framför de stora scenerna. Under exempelvis The Hives konsert bryts både en och annan fot och näsor spräcks, säkerhetspersonalen finns där men har ingen som helst chans att lugna den aggressiva publiken. Men som sagt så har de som uppträder som tur är inte glömt bort festivalens originalbudskap och uppmanar hela tiden sina fans att ta hand om varandra och framåt andra dagen har det lugnat ned sig betydligt. Helt plötsligt är det möjligt att fatiskt höra och uppleva musiken, det finns t.o.m. utrymme för dans för de som vill.

Läs mer...

Image

För exakt 40 år sedan lämnade musikern Syd Barrett Pink Floyd, den grupp han hade grundat. Magnus Ödmark porträtterar Barrett som var myt redan innan han blev legend.

I konstnärsbiografin är mental ohälsa på ålderns höst närmare regel än undantag: Nietzsche, Artaud, Schumann, Pound, Hemingway, Fröding med stirrande blick sittande på någon säng iförd tvångströja. Trots horder av experimentella avantgardister, solitärer, krigsivrare, absintdrinkare, och knasbollar i största allmänhet som, inte minst 1900-talets första decennium frambragt på konstscenen, är det svårt att hitta ett enda namn där vansinne – i betydelsen over the edge är synonymt med upphovsmannens konstnärliga verk.

I denna tvivelaktiga nisch helt utan egenvärde mer än, som det kan verka för en och annan förvirrad death metalgrupp, finns det egentligen bara en enda aspirant med någorlunda alibi: Syd Barrett.

Läs mer...

Annons

Populära artiklar i denna kategori

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen