Fanny Mendelssohn, Clara Schumann och musiken som ornament - Tidningen Kulturen




Essäer om musik
Verktyg
Typografi

Clara SchumannFramgångsrika kvinnliga kompositörer i den klassiska epoken, fanns de?Eller var musiken för dem bara en utsmyckning, en förströelse i societetsmiljön, någonting förbehållet männen?

Ni känner alla till de tonsättare som vi kallar för De stora mästarna. Bach, Mozart, Chopin och de andra. De levde och verkade från mitten av 1600-talet fram till början på 1900-talet, beroende på vilka man räknar in i skaran. De var de människor som komponerade verk vi idag kallar för klassisk musik.

Tittar man utifrån dagens perspektiv, verkar det ha varit en totalt mansdominerad värld. Vi vet att det var män som tonsatte, studerade musik, höll konserter i kyrkor och andra lokaler, spelade för kungligheter och så vidare. Inte en kvinna nånstans. Tar man några cd-skivor som ”The 100 Greatest classical masterpieces” eller ”Klassiska favoriter” så finns det inte en enda kvinna representerad där heller.

Hur tusan kan det komma sig? Skrev kvinnor på den tiden inga mästerliga stycken, eller skrev de kanske inte musik över huvud taget? Jo, visst gjorde de det.

Sänker man periskopet och börjar leta under ytan så börjar det hända grejer. Man hittar snart den ena kvinnan efter den andra som sysslade med precis samma sak som männen. Det vill säga: komponerade, studerade och höll konserter. Många av dem var också hyllade under sin livstid och idag hade vi kallat dem megastjärnor. Så varför känner vi inte till dem, hur kunde de efter sin livstid försvinna?

Den största orsaken verkar vara att musikhistorien skrevs av män, för män, och att de då ”glömde” eller utelämnade kvinnan av någon anledning. Kanske för att det fanns mer substans, mer musik att ta utav på den manliga sidan. För hur det än var så skrev männen större volymer, större verk.

Kanske var det avundsjuka? Kvinnorna hade ju inte riktigt samma tid och möjlighet som männen, för de hade också sina vardagliga sysslor att utföra. Till skillnad från männen då, som var befriade från sådant. Att skriva en symfoni är inget man gör på en förmiddag direkt. Att kvinnorna ändå lyckades prestera så mycket som de faktiskt gjorde, kanske sved hos en del.

Sen har vi förstås den lilla detaljen med barnafödandet och uppfostran. Den gode J. S. Bach fick 20 barn, sju med sin första fru Maria Barbara och 13 med sin andra, Anna Magdalena. Den sistnämnda hann trots det med att vara hovsångerska, och att hjälpa Bach i hans arbete.

Uppförsbacke alltså, på alla sätt. För även om du komponerade aldrig så bra, var det svårt att få musik publicerad om du var kvinna. Det ansågs inte vara en respektabel sysselsättning. Ändå finns de där, särskilt vill jag lyfta fram två kvinnliga kompositörer. Låt oss börja med en musikalisk familj vid namn Mendelssohn

Fanny Hensel, född Mendelssohn i Hamburg 1805, var äldst av 4 syskon. Efter att ha fått grundläggande pianolektioner av sin mor började hon vid 11 års ålder tillsammans med lillebror Felix att studera piano hos en musiklärare vid namn CF Zelter. Han var en betydande man och nära vän med J W von Goethe. I ett brev till honom kan man läsa hur Zelter skryter över barnen Mendelssohn. ”De formligen svämmar över av musikaliska möjligheter, och i synnerhet Fanny”, som han favoriserade, ”kommer säkerligen en dag att skriva något lika bra som Bach. Hon är verkligen nåt extra”.

Fanny Hensel MendelssohnDe två syskonen stod varandra väldigt nära under hela livet, både privat och musikaliskt. Men en dag under repetitionerna av en Berlinsk söndagskonsert 1847, kollapsade Fanny, och dog av stroke endast 42 år gammal. Felix, överväldigad av sorg och depression följde henne i graven bara 6 mån senare. De båda syskonen ligger nu begravda sida vid sida i Trefaldighetskyrkan i Berlin-Kreuzberg.

Felix rådfrågade ofta sin syster när han komponerade, lät henne spela igenom stycket och tog åt sig av hennes åsikter, medan deras far däremot visade sig vara mer tolerant än uppmuntrande, och i ett brev till Fanny på hennes 23 årsdag skrev han ”musik skulle kunna bli Felix yrke, men för dig kan det bara förbli ett ornament.”

Men hon hann att komponera mer än 460 musikstycken, och många musiker finner dem än idag tekniskt utmanande. Hennes mest kända verk anses vara Das Jahr, vilket betyder ”året” på svenska. Det är en samling stycken som skildrar varje månad av året, en musikalisk dagbok över det år hon, maken och deras son tillbringade i Rom. Huvudparten av hennes verk återfinns idag i bibliotek och privata samlingar.

Utav det fåtal verk som publicerades under hennes livstid, återfinns 3 st. i opus 8 och ytterligare 3 i opus 9, båda signerade Felix Mendelssohn! Detta resulterade i en prekär situation för honom när han vid ett tillfälle besökte drottning Victoria av England. Hon ville sjunga sitt favoritstycke Italien från opus 8 för honom. Han skrev senare till sin mor att det var den vackraste version han hört av stycket, och att han känt sig tvungen att erkänna att det var hans syster Fanny som var kompositören.

Clara Schumann, född Wieck 1819 i Leipzig, död 1896, är ett annat exempel. Hon började som femåring studera piano och språk under sin krävande och dominante far, som snabbt insåg hennes talang och lärde upp henne till virtuos. Som 11-åring uppträdde hon för första gången inför publik och senare samma år for hon till Paris, där självaste Nicolo Paganini erbjöd sig att spela med henne.

Som14-åring började hon skriva sin Pianokonsert i A moll, och uppförde sen hela verket som 16-åring i Leipzig med Leipzig Gewandhaus Orchestra, en av de förnämsta orkestrarna i världen, dirigerad av Felix Mendelssohn. Hon ärades i Wien med titeln Royal and Imperial Chamber Virtuosa, som enligt hennes far var det högsta betyg man som lärare kunde få! Hon var en av sin tids mest framstående pianister och spelade med lätthet verk av såväl Bach och Mozart som Chopin och Brahms.

1878 anordnades en konsert i Gewandhaus i Leipzig för att fira Claras 50e år som artist. Det var ett oförglömligt tillfälle, lokalen var dekorerad med kransar i grönt och guld och girlanger av eklöv. När Clara gick upp på scenen fylldes den av blommor från den exalterade publiken.

En kul och intressant sak med Clara är att hon under största delen av sitt liv skrev dagbok, vilket ger oss en fantastisk inblick i denna så musikaliskt intressanta period av vår historia. Den ger oss också en inblick i Claras slitsamma liv, från barndomen med en dominant fader, till tiden med den alltmer deprimerade Robert, där hon skötte hem, ekonomi, födde 8 barn och till slut också fick försörja familjen sen Robert utvecklat full sinnessjukdom efter ett självmordsförsök. Han avled 2 år senare 1856, på ett mentalsjukhus i Bonn. Efter makens död började Clara åter ge konserter och hänförde sin publik i årtionden.

Man hade kunnat önska att historieskrivarna hade gjort på annat sätt och vågat tagit med dessa fantastiska kvinnor i sitt arbete, istället för att försöka lura eftervärlden på deras verk. Att man satt musiken i första rummet, och inte brytt sig om ifall det var skrivet av en kvinna eller man.

Det kan vara svårt att skriva om och ändra på vår historia i efterhand, och det är även ett omdiskuterat ämne, men just i detta fall är det väldigt befogat. Vi kan glädjas åt att det idag finns så mycket musik av kvinnliga kompositörer utgiven, musikhistorien skrivs nu om och dessa kvinnor bör få upprättelse. Så ta chansen, upptäck och lyssna på deras musik. För den är väl värd att njutas av.

Roger Trondsen


 

Fakta

Publicerade böcker

Fanny Hensel, the other Mendelssohn av R. Larry Todd. Fanny Mendelssohn-Hensel av Ute Buchter-Romer. Kära Clara av Helma Sanders-Brahms. Clara Schumann - Biografi av Grethe Holmen.

Film

Vårsymfoni, en kärlekshistoria om Robert och Clara Schumann, regisserad av Peter Schamoni. Här ser viNastassja Kinski i rollen som Clara.

Annons

Annons

Media. En intervju med Guido Zeccola som slutade arbeta på Tidningen Kulturen.
http://tidningenkulturen.se/index.php/ovrigt-kat/ovrigt-kat-11/ovrigt-kat-13/22772-innan-festen-tar-slut
Läs mer...

Media. Den svenske journalisten Dawit Isaak, född i Eritrea, har tilldelats UNESCO:s Guillermo Cano World Press Freedom Prize 2017. Dawit Isaak arresterades under en räd mot medier i Eritrea 2001. Sveriges Radios vd Cilla Benkö som är ordförande för juryn för UNESCO:s Guillermo Cano Frihetspris 2017 kommenterar: – Jag hoppas att denna utmärkelse får hela världen att ropa ”Free Dawit Isaak now”.
Läs mer...

Musik. CIRCADIA på Nissanscenen, Halmstad Stadsbibliotek 23 mars kl 19.00. Fri Entré.
Konserten sänds live över nätet och ligger sedan kvar:www.inesplay.se Tidigare konserter finns också på: http://bambuser.com/channel/Musikgemaket
Circadia är en grupp sammansatt av gitarristerna David Stackenäs och Kim Myhr, bassisten Joe Williamson (the Electrics a.o) och slagverkaren Tony Buck (the Necks a.o). Gruppen begick sin debut på Fylkingens 80-års jubileum i november 2013 och blev därefter omnämnda i Sound of Music som en av årets musikaliska höjdpunkter. 2016 släppte de sin debut CD på norska skivbolaget Sofa Music, och har fått strålande recensioner i både svensk och internationell press.
Kommande INES konserter i vår: Nissanscenen må 10 april kl 19 VIVA BLACK MED GRETLI OCH HEIDI Nissanscenen 4 maj kl 19 SHITNEY MARIA FAUST – saxofon, effekter

Läs mer...

Scen. HARVEY
En komedi av Pulitzerpristagare Mary Chase
Föreställningen spelas på italienska
En sammanfattning av pjäsen på svenska och engelska delas ut på teatern 
6 - 7 - 8 april 2017, kl. 19.30 Ordinarie pris: 150 kr (förköpspris t.o.m. 1:a april: 110 kr);
(Barn under 12 år: fri entré) Köp biljetter här: https://billetto.se/sv/events/harvey-teatro-in-italiano
 Föreställningen genomförs i samarbete med ABF, FAIS och Teater Tre
 Handling (spoiler alert!!!):
Elwood P. Dowd är en trevlig man som uppger sig ha en osynlig vän som heter Harvey, beskriven som en två meter lång vit kanin, vilken han presenterar till alla. Hans syster Veta tycker att Elwoods beteende är både obehagligt och generande och hon bestämmer sig för att lägga sin bror på Professor Chumleys berömda psykiatriska klinik. När hon kommer till kliniken hamnar hon dock i en rad roliga missöden som leder henne till att reflektera över vem som egentligen är tokig i kliniken. Och vad tycker ni? Är vi verkligen normala när man tittar närmare? Författarinnan, Pulitzerpristagare Mary Chase, ger oss ett underbart tillfälle att börja en inre resa genom huvudpersonen Elwoods och hans vän Harveys äventyr. Pjäsen lyfter fram konflikten mellan vem vi egentligen är och vad sociala konventioner kräver från oss. Komedin ”Harvey” har haft stora succéer på Broadways teatrar och med en Oscarpristagare film i 1950 med James Stewart i huvudrollen. För mer info besök gärna hemsidan: www.varforinte.net
Läs mer...

Annons

Rekommenderad läsning på Tidningen Kulturen

Cron Job Starts